– Vi har inte pratat så mycket vad vi gör och det har varit litet hemligt där borta. Men det ska bli ändring på det och vi ska bli litet mer synliga. Det säger VD:n Lars Pihl på Nammo LIAB AB. Idag lättade han litet på förlåten som gäst hos Rotary.
Lars Pihls analys av den låga profilen kan kort sammanfattas som att ”det har berott på vad vi producerar”. Nammo-koncernen – där LIAB, som funnits sedan 1953 i Lindesberg – och ägs helt och hållet av finska och norska (men inte svenska) staten – är en del av krigsmaterialindustrin. Koncernen finns i nio länder i alla världsdelar och runt hälften av försäljningen sker till europeiska länder.
Man skulle kunna tro att det mer osäkra världsläget skulle vara något som ammunitions- och vapentillverkare gläds åt, men enligt Lars Pihl, så syns inga uppåtgående trender just nu och Nammo är ju långt ifrån ensamma på den här marknaden.
– På sikt kanske det kommer att märkas om man övningsskjuter mer och vi har ju en egen ammunitionstyp som bara vi säljer, säger Lars Pihl.

Han kom som VD till anläggningen i Lindesberg vid årsskiftet från en annan position i koncernen. Innan dess jobbade han i många år på Hägglunds( som gör bandvagnar) i Örnsköldsvik. Samtidigt med att han satte sig på VD-stolen i Lindesberg gjorde Nammo Sweden litet omstuvningar – till fördel för Lindesberg. En del stabsfunktioner – ekonomi, personalfrågor – flyttades hit.
– Det här är en samordning som ger positiva effekter för Lindesbergsanläggningen och jag hoppas att det framöver gör att man lägger fler uppgifter här – varför inte inköp, logistik? frågar sig Lars Pihl.
På LIAB i Lindesberg finns idag ca 115 anställda. På gjuteriet i Karlskoga ytterligare ca 10.Den senast noterade årsförsäljningen (2014) hamnade på 170 milj. kr. För att det ska bli en riktigt säker produktion krävs större ordrar som ger arbete under flera år.
– Vi tjänar för litet pengar och vi har haft några tunga år. Vi har jättemycket att göra, men det handlar om många små kontrakt. Vi behöver beställningar med längre led-tider, säger han och berättar att produktionen av civil sjösäkerhetsutrustning ( ca 15 procent av LIAB) ger en flexibilitet när det blir korta snabba ryck på den andra sidan.
På lunchmötet idag uttryckte också Lars Pihl oro över vad som kan komma från politiskt håll efter förslagen från den utredning om skärpning av lagar som gäller exportkontroll av krigsmateriel (KEX-utredningen), där synpunkter ska skickas till regeringen före 9 november. I somras var Lars Pihl en av undertecknarna av ett öppet brev från den svenska ”säkerhets- och försvarsföretagen” där de bl.a. skrev:
”Ett totalförbud av all försvarsmaterielexport till länderna som klassas som icke-demokratier har också diskuterats. Det skulle dock få genomgripande konsekvenser för försvarsföretagen och deras förmåga att kostnadseffektivt förse det svenska försvaret med produkter och tjänster. Det skulle också snedvrida konkurrensförhållandena gentemot internationella företag och kraftigt försvåra möjligheterna för företag i Sverige att ingå i internationella materielsamarbetsprojekt.”