INSÄNDARE/DEBATT: Lindesbergs kommun tillhör finskt förvaltningsområde sedan 2012. Detta innebär bland annat att man helt eller till väsentlig del ska bedriva äldreomsorg på finska. De merkostnader som detta kan innebär får Lindesbergs kommun extra statsbidrag för. Tyvärr så bedrivs inget systematiskt arbete för att möta de äldre av finskspråkig personal. På kommunens hemsida (Den finskspråkiga) har man ”städat” bort informationen om rätten till finskspråkig personal.
I Lindesbergs kommuns ”Strategi för arbetet med nationella minoriteter” (20210927) står att läsa: ”Vi har sedan 2012 haft samråd med sverigefinnar. Äldreomsorg på finska har kommit upp på varje samråd och oron för bristen av omsorg på finska kan betecknas som stor”. Trots denna vetskap har inget gjorts! Vid kontakt med förra socialnämndens ordförande och socialchefen har båda avsagt sig sitt ansvar i frågan och hänvisat mig till Ågårdens chef. Cheferna på de särskilda boende ska enligt dessa två personer ”fixa” finsktalande personal inom ramen för sin egen budget!
Från kommunens sida har man under årens lopp försökt slå blå dunster i ögonen på oss anhöriga genom att hänvisa till att man är den första i kommunen som ställt denna fråga. Konstigt att man hävdar detta då problemet varit känt sedan 2012.
Varje gång jag kontaktat kommunen i frågan har en kartläggning gjorts för att ta reda på hur många finsktalande personer som jobbar på de olika boendena. Dock har detta arbete inte resulterat i något konkret för de finsktalande åldringarna. Är det möjligen så att man förhalat frågan i hopp om att de finsktalande åldringarna ska hinna avlida så att man sparar resurser därigenom?
Efter flera års kamp anmälde jag kommunen till DO (Diskrimineringsombudsman) för att man bryter mot minoritetslagen. Ett av kommunens argument mot min anmälning var att min far inte hade behov av finsktalande personal utan det var jag som DOTTER som efterfrågade finsktalande personal för min egen skull. Om så är fallet, varför ”använde” sig personalen av mig som tolk då de inte alltid förstod min far? Väldigt MODIGT av kommunen att skriva svart på vitt att ansvaret ligger på anhöriga när kommunen bryter mot minoritetslagen! Med anledning av DO:s långa handläggningstider hann min far avlida. Därmed avslutades ärendet utan något beslut. Ni som har finsktalande åldringar på särskilda boenden eller har hemtjänst och inte får service helt eller till väsentliga delar på finska gör en anmälan till DO och dessutom till IVO!
Mellan hösten -22 och våren -23 genomfördes ett projekt för att kartlägga de finsktalande åldringarnas situation. Ett av projektets slutsatser är alarmerande: ”För de finsktalande dementa är det inget värdigt liv på våra särskilda boenden. Det är inget värdigt liv att aldrig förstå eller bli förstådd.”
Det har nu gått drygt ett år sen rapporten var klar. INGET har hänt sen dess … Därför kräver jag ett svar från Politikerna med socialnämndens ordförande i spetsen och socialchefen om när och vad tänker ni göra åt den alarmerande situationen? Ni har ju haft god tid på er sen 2012 när frågan först aktualiserades. Vore det inte på tiden att något händer??
Airi Bigsten
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.