Det är inte illa när Lindesbergs Stadsbibliotek får besök av Mamma Mu och Kråkan, i alla fall om man frågar den stora barnskaran som satt bänkade för att se duon skådespela sig igenom en vacker solnedgång.
Det är Maria Fahl Vikander som tillsammans med Thomas Karlström från Tomas K Teater anlänt till bibliotekets källare för att ge publiken inblick i en kväll i Mamma Mu:s och Kråkans liv. Det är Maria som hälsar publiken välkommen, och det är många barn som tagit med sig sina föräldrar för att få se teaterföreställningen ”Mamma Mu tittar på solnedgången”.
– På en teater brukar man klä ut sig, så jag ska gå där bakom och ta på mig en annan ko-stym, säger Maria när alla åskådare funnit sig en plats och smyger iväg.
– När man spelar teater är det ju publiken som är viktigast, så vilka är då viktigast?, frågar Thomas som snart ska förvandlas till Kråkan.
– Vi!, svarar barnen glatt i en mun.
Foto: Ida Lindkvist
Thomas pratar med barnen, ser till att alla verkligen ser vad som händer på scenen. Thomas förklarar också att eftersom hans huvud saknar både hår, fjun och fjädrar så har han med sig sin kråkamössa, som matchar hans dräkt som är prydd med svarta fjädrar. Mamma Mu har också en väldigt trovärdig kostym på sig, med ett vaggande juver, horn och öron.
Mamma Mu är inte helt nöjd över att hon måste vara inne och mjölkas när det utanför är en sådan vacker solnedgång, det är ju både orättvist och tråkigt. Hon vill ju vara ute och njuta som alla som inte behöver mjölkas får lov att vara. Och Mamma Mu frågar och frågar Kråkan som blir alldeles utmattad av hennes tjatande.
– Det värsta jag vet är frågvisa och efterhängsna kor, Mamma Mu, varför frågar du så mycket?, säger Kråkan bistert och lite irriterat.
– Det är ju för att du är min allra bästa vän, svarar Mamma Mu lugnt och mjukt.
Mamma Mu i egen hög ko. Foto: Ida Lindkvist
Kråkan kan inte låta bli att spekulera i om Mamma Mu kanske är mörkrädd.
– Kor står ju ute hela dagarna och solen lyser på dem hela dagarna. Kommer det ett moln så solen försvinner en stund och då blir kor så rädda, så rädda. Men så beter sig inte kråkor!, säger Kråkan stolt.
Men kanske är Kråkan ett undantag, för när mörkret faller har han inte alls någon lust att flyga hem, framförallt inte med tanke på att det kan stå någon rackarns uggla på lur efter vägen. Kråkan vägrar att erkänna och ska nog bege sig ändå, och Mamma Mu lämnar honom för att själv gå till sängs.
– Men var tog Mamma Mu vägen?, utbrister Kråkan oroligt, det är ju inte alls roligt att vara ensam i mörkret.
– Hon är där bakom! Hon är där bakom!, ropar de hjälpsamma barnen spontant.
Foto: Ida Lindkvist
Pjäsen är inte längre än tjugo minuter och med applåder tackas Mamma Mu och Kråkan. De små vill gärna fram och hälsa på skådespelarna, och få tillbaka sin teaterbiljett som vittnar om att de varit på plats.
– Det var bra, tycker Märta Almlöf, 7 år, och Linnea Rosendahl, 5 år.
– Jag tycker lite om Mamma Mu, berättar Märta.
Men det där med mörker är inte något som oroar tjejerna.
– Nej, vi är inte mörkrädda, säger Linnea.
Tack för ert stöd!
LindeNytt vill passa på och tacka alla er som genom swishgåvor har stöttat och hjälpt oss att bedriva vår verksamhet.
Era gåvor gör skillnad. Vill du också stötta LindeNytt?
Swishnr: 123-053 19 05
KommentarerKommentarsektionen ansvarar inte redaktionen eller utgivaren för.
Du är själv juridiskt ansvarig för den text du väljer att publicera här.
Martin Stenmarck är på plats i Lindesberg arena. Foto: Camilla Lagerman
Efter Marcus och Martinus repetition i Lindesberg arena, är det dags för Martin Stenmarck att inte scenen. Med gitarren i ett stadigt grepp sjunger han en av sina nyaste låtar, som han skrivit tillsammans med sin bror David. I pausen mellan repetition och föreställning ska han dricka kaffe hemma hos sin pappa, som bor i Lindesberg, men innan dess får LindeNytt en pratstund.
På tisdagsförmiddagen var det full aktivitet i Lindesberg arena, där artisterna till Strålande Jul repeterade sina låtar inför eftermiddagens inspelningar. Strax innan klockan 10 klev megastjärnorna och flickfavoriterna Marcus och Martinus in på scenen, och gav prov på deras otroliga röstresurser. Efter 45 minuters repetition fick LindeNytt en pratstund med killarna.
Tomtar, kälkar, brända mandlar, fina hantverk och mycket mer fanns att hitta på Frövifors julmarknad, som arrangerades under dagarna två. Med blott en vecka kvar till första advent passade besökarna på att ladda upp med julstämning – trots att ”julvädret” lyste med sin frånvaro. I en mysig maskinhall kunde besökarna testa sin lycka på chokladhjulet, som sköttes av ett gäng smånissar.
– Vi har jätteroligt, och sen får vi fika som tack för hjälpen, berättar Jennifer, Edwin, Nathalie, Annie och Tage.
Trots att speltempot inte var det högsta för säsongen så var Lindlöven alldeles för bra mot det gästande Wings HC Arlanda. Sebastian Falk låste matchen med 4-0 efter en kort duell om pucken bakom Wings-målvakten. Foto: Timmy Lundegård
Vinnarformen gör comeback i Lindehov! Med en förlust och en onödigt jämn vinst bakom sig så fanns det frågetecken om den fina spelarformen som Lindlöven har haft igång under säsongens första matcher. När Wings HC Arlanda gästade Lindehov så fick de däremot svårt att hänga med Lindlöven som glänser genom att hålla sin femte nolla.
– Vi gör det bra även om det finns mycket att jobba på, säger Gustav Karlsson.
Nu är det hög tid för årets julmarknader, och till helgen bjuder flera arrangörer in för att sprida julstämning i bygden. Hos Frövifors Pappersbruksmuseum är förberedelserna i full gång. Här väntas en av de största julmarknaderna i regionen, som årligen lockar tusentals besökare. I år är man helt fullbokad, med närmare 90 försäljare på plats i den historiska industrimiljön på pappersbruket.
– Under min tid som museichef har vi aldrig haft så här många utställare. Vi är faktiskt fullbokade, vilket är väldigt roligt, berättar Mikael Tiderman.
Nu har ”Fallen Rocks” tagit plats på grönområdet vid Strandpromenaden, bakom badhuset. Ett 40 ton tungt konstverk, bestående av 39 stenar i olika bergarter och storlekar, som tillsammans bildar en labyrint. Stenarna härstammar från Zinkgruvan och var ursprungligen tänkta att installeras i Askersund, men har till sist hamnat i Lindesberg.
– Det blev verkligen en jättefin plats som passar väldigt bra. Lindesberg är en klassisk bergslagsmiljö med både nuvarande och historisk gruvdrift, säger Lotta Sartz från föreningen Bergskraft Bergslagen.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
Martin Stenmarck: ”Lindesberg är vackert” 
Visa hela artikeln
