Det som tidigare utlovats av polisen, att ta hårdare tag mot folk som bryter mot lagen då de går över järnvägen när bommarna är nere, tycks inte ha fått den effekt man hade hoppats på.
När LindeNytt begav sig ut för att se om det egentligen är ett så stort problem som polisen tidigare hävdat, så räckte det med ett enda försök – en enda bommfällning.
Vid 9-tiden i tisdags förmiddag stod ett antal bilar och väntade på att tåget skulle passera vid mellersta järnvägsövergången i stan. Samtidigt tyckte de fyra fotgängare och en cyklist som kom till järnvägsövergången att det var mycket smidigare och smita förbi eller under bommarna. Att en av kvinnorna som gick under dessutom hade ett 4-5-årigt barn i handen tycks inte påverkat hennes beslut att chansa för att slippa vänta de 45-60 sekunderna det tog innan tåget passerat.
Tidigare har bommfällningarna varit ett problem många upprörts över – med all rätt. Att behöva stå och vänta i 5-10 minuter på att få komma över är inte acceptabelt. Problemet är dock åtgärdat idag och sällan behöver man vänta särskilt länge på att få komma över. Att det blivit så vanligt att folk väljer att smita förbi bommarna tror polisen är en kvarleva från tiden då bommarna kunde vara nere så länge som 10 minuter.
Polisen ser självklart mycket allvarligt på att folk inte kan, vill eller orkar vänta på att tåget ska passera. Men böter verkar inte ha fått folk på andra tankar. Att det är förenat med livsfara är inte heller något folk tar särskilt allvarligt på.
-Vi har inte rapporterat en enda person sedan vi beslutade att kontrollera övergångarna. Men jag har sett flera fall då jag inte varit i tjänst, så visst förekommer det fortfarande, säger Pekka Kirsijärvi vid trafikpolisen.
Det är snarare tillfälligheten som avgör om polisen ska komma åt syndarna. Det krävs mer frekvent kontroll samt att det görs i en civilbil, menar Kirsijärvi.
-Självklart måste något göras åt saken. När det är så illa att vuxna människor till och med har med sig sitt lilla barn under bommarna är det riktigt hemskt. Vad ger det egentligen för signaler till barnet kan man undra, kommenterar Pekka Kirsijärvi.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.