Det var tungt att se Sveriges förlust i Tallinn förra veckan. När det blir så nära poängmässigt så måste det kännas förfärligt för vårt landslag. Eller var det snarare så att de kände sig glada över att ha presterat den volleyboll de spelade och ser det om en förhoppning inför morgondagens match. Tydligt var i varje fall att de presterade över mångas förväntningar.
Uttrycket på de estländska spelarnas ansikten var efter matchen var dock inte det jag förväntat mig. De såg varken glada eller nöjda ut, de såg endast lättade ut. De hade nog inte alls förväntat sig att matchen skulle bli så jämn som den blev. Lite samma känsla fick jag av estländarna under matchens gång också. De såg förvånade ut i första set och sedan överrumplade i de resterande.
Våra svenska herrar tog verkligen Estland med storm. Under min tid som volleybollintresserad så har jag aldrig set ett svenskt landslag som spelar så här bra volleyboll. I första set såg allt ut att stämma. Mottagningen var stabil, Dardan hittade till alla sina anfallare, blocket satt där det skulle och Sverige övertygade i servandet. Just att vi kan fortsätta serva bra är en nyckelfaktor även i morgondagens match. Estland slår Sverige på centerpositionen och i Tallinn fick vi se vad Ardo Kreeks närvaro kan betyda, som det varnats för om och om igen. Även deras andra center Aganitis kan vara farlig i anfallet men han är seg och när vi servade bra så hade han svårt att komma till anfall. Även högerspikern Venno, som i matchen blev näst poängbäst efter Marcus Nilsson, har det betydligt svårare när Estlands mottagning inte stämmer. Även han är stor och seg och behöver pass som sitter perfekt för att få till tajmingen ordentligt. Den fina serve Sverige hade ledde till att Estland inte kunde utnyttja dessa stora anfallsvapen som de ville och var tvungna att avgöra mycket mer boll på vänsterkanten vilket inte är deras game plan.
Något som också imponerade mig under söndagens match var Sveriges försvarsspel. Att Anton Tegenrot är en duktig libero det visste vi om men jag hade inte förväntat mig att han även skulle kunna dominera på internationell nivå. Har man en så tongivande spelare i bakplan som Anton så smittar det av sig på resten av laget och vi såg flera gånger om hur de långa bollduellerna gick Sveriges väg, då anfallarna visste att ”om jag inte dödar bollen denna gång så får jag en ny chans för vårt försvar kommer plocka upp den”.
Det allra viktigaste inför morgon dagen, det allt hänger på, tror jag är mentaliteten. Ingen av de unga spelarna har varit i närheten av något så här stort tidigare och det har inte heller Johan Isacsson som tränare. Johan har dock varit med i denna typ av matcher under sin spelarkarriär och därmed kan han förhoppningsvis stötta våra spelare väl. Jag funderar även över hur stor press Marcus Nilsson känner. Han har visserligen spelat betydligt större matcher med sina klubblag men man hör på honom i intervjuerna att han har en stark vilja och mycket hjärta i detta landslag och jag tror det skulle vara någon typ av kvitto för honom om han kan ta oss till ett mästerskap. Nej, pressen får inte blir för stor på våra herrar nu när de vet att de håller nivån. Det allra tyngsta som kan hända är om vi vinner matchen med 3-0 för att sedan förlora i golden set. Tyvärr tror jag att det kan bli fallet.
Det blev seger! WSK Lindeberg fortsätter att klättra i klasstrappan efter att man avgjorde det sista kvalspelet till Division 1 mot Per-Ols. Slutspelets storfavorit gästade Lindesberg i ett underläge där WSK Lindesberg fortsatte att rida på den otroliga formvågen och tar sig även obesegrade genom två tunga kvalspel. Nu väntar spel i Division 1 till den kommande säsongen.
– Jag är helt euforisk just nu och vet inte vad mer jag kan säga, säger Magnus Lissmats.
På måndag är det dags att inleda det avslutande kvalspelet där en plats i Allsvenskan står på spel. Bäst av tre spelade matcher är förutsättningarna, varav måndagens match är den enda som spelas i Lindesberg Arena. IFK Ystad HK står för det starka motståndet och en ännu starkare handbollstradition bakom sig men LIF Lindesberg har bestämt sig, de ska uppåt.
– Vi går in till slutkvalet för att ta den Allsvenska platsen, säger Joakim Bååk.
Boden kom, Boden såg och Boden får spela ännu en match i Lindehov under morgondagen. Laget från norr hade stora chanser att avgöra slutspelets semifinal och med en sista seger ta sig vidare till HockeyEttans norra finalspel mot Hudiksvalls HC. Lindlöven ville däremot annat och tvingade fram en ny hemmamatch inom semifinalen inför stående ovationer.
– Det är en skön vinst och det är klart att vi njuter av det här men våra tankar ligger på morgondagen, säger Oliver Arle Östergren.
Semifinalen av HockeyEttans slutspel till HockeyAllsvenskan har tagit sig till Lindehov, där hemmatruppen kommer med ett jobbigt underläge. Boden leder semifinalen med 2-0 i matcher och skulle vid seger avsluta både semifinalen men även Lindlövens säsong. Måndagens möte är en viktig måstematch för hemmalaget som inte känner sig slagna på förhand.
– Jag ser det snarare som en möjlighet att vända siffrorna nu när vi får hemmafördel, säger Lennart Hermansson.
Efter sex månader av poängjagande till handbollens division 1-serie så skulle säsongens sista seriematch spelas under lördagen. LIF Lindesberg som redan står klara för ett kommande kvalspel mot Allsvenskan avslutade sin säsong med en rejäl kross med 43-22 inför hemmapubliken. Nu väntar kvalspel för LIF Lindesberg som inleds med en bortamatch redan på lördag.
– Vi har något kvar att plocka fram inför kvalspelet, säger Joakim Bååk.
För sjätte gången någonsin, varav den tredje säsongen i rad, så laddar Lindlöven för slutspel mot HockeyAllsvenskan. Med Forshaga IF som motstånd så väntas mildare resepengar men samtidigt hårda matcher där båda lagen vill till semifinal. Bäst av fem spelade matcher gäller, där Lindlöven kliver in på isen med några ess i rockärmarna. Ett av de starkare korten är att flera av hemmalagets långtidsskadade spelare, mer eller mindre, är redo för fight.
– Vi kommer i princip med full trupp på fredag vilket är en stor fördel, säger ”Lelle” Hermansson.
För sjunde året i rad så blev tredagarsturneringen, Libo Cup, en stor succé. Precis som arenaparkeringen så höll sig läktarna på de fyra hallarna fyllda där den stora publiken gav en stor stämning som smittade av sig på de hundratals unga spelarna på planen. 5 431 mål gjordes på de tre dagarna där LIF Lindesberg jublade högst när cupen närmade sig sitt slut. Hemmaklubben stoltserade med fem finalister i arenan, varav fyra av dessa stod som slutsegrare.
– Det är gött att få vinna och speciellt på hemmaplan, säger Frans Almlöf.
Till föregående säsong så lyckades Uppsala HK snuva LIF Lindesberg på den sista kvalplatsen till Allsvenskan efter en jämn kamp på målskillnad. I höstas blev det dessutom ett oavgjort möte mellan de båda lagen vilket gjorde att LIF Lindesberg gick in med ett stort revanschsug när lördagens möte spelades på hemmaplan. Trots en jämn match blev det en stor sexmålsseger när slutsignalen ljöd.
– Det var en ganska jämn match rakt igenom även om vi lyckas vinna med sex mål, säger Joakim Bååk.
Visa hela artikeln
Stor innebandyfest i arenan som gav glädje: ”Jätteroligt!” 
