I fredags var det kräftfiskepremiär och förväntansfulla människor som tilldelats ett land begav sig ner på eftermiddagen med laddade burar för att lura de små läckerheterna att krypa in i fällan. Dock blev det väldigt få kräftor i burarna i år. Oroväckande dåligt till och med. Roland Johansson var märkbart bekymrad efter att ha fått resultatet av årets första fiske i sin hand.
-Det är en halvering jämfört med i fjol. Det är inte bra.
Bara ett enda land rapporterade att över hundra kräftor fiskats upp. I fjol var det massor av land som kunde redovisa sådana fångster. Ja, t o m fångster om 200 stycken redovisades från flera fiskeland.
I fredags kröp sammanlagt 6583 stycken kräftor in i burarna, 778 av dem släpptes tillbaka då de inte uppnått minimimåttet. Det innebär att 5805 kräftor behölls. Jämfört med fjolårets skörd på drygt 13 590 stycken, varav drygt 10 000 behölls, är det kanske inte så konstigt att man idag från arrangörernas sida känner en viss oro för kräftbeståndet.
-Det är för tidigt att säga vad som kan vara orsaken. Det har spekulerats en del i det här redan, men jag tror ändå att vi först efter andra fiskekvällen (29 augusti) kan dra några slutsatser av det här. De kräftor som fiskats upp har trots allt visat sig ha god kondition, välgödda utan några tecken på sjukdomar, så det är nog snarare en fråga om att det var dåligt fiske den dagen helt enkelt. Det kan till exempel bero på att kräftornas skalömsning kom nära inpå fisket. Vi får avvakta lite innan vi kan säga mer om vad som varit orsaken till det dåliga fisket, kommenterar Roland Johansson.
För en vecka sedan så fick jag syn på ett par rävvalpar som sprang ute på en åkermark. Jag har alltid velat ha bilder på rävvalpar så jag kontaktade omedelbart markägaren och frågade om tillstånd att sätta mig på span där – och det gick bra. De var bara glada över informationen och tacksamma över att jag frågade.
Det är nu klart vilka som kommer att få chansen att fiska kräftor i slutet av sommaren, när allmänhetens kräftfiske arrangeras i Bottenån, Lindessjön och Dalkarlshytteån. Kolla i vinnarlistan om just ditt namn finns med.
Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Åtta band, en stor scen, mat och merch – så ser det ut när Lindesberg får en ny utomhusfestival med premiär den 26 juli som fått namnet Solsting. Bakom festivalen står ett gäng musikintresserade ungdomar från Hillstreet, som siktar på att blåsa liv i en gammal tradition i musikstaden Lindesberg.
– Det här är startskottet. Kanske kan det bli som ett nytt Augustibuller, säger Malte Nilsson från festivalgruppen.
För fjortonde sommaren i ordningen genomför Sparbanken Bergslagen sitt projekt Drömjobbet, där ett antal drivna ungdomar i åldern 17-22 år får chansen att utveckla sina affärsidéer och prova på att driva eget företag som sommarjobb. I år handlar det om bivaxdukar, nagelförlängningar samt renovering och försäljning av möbler.
Förra året firade jag min midsommar i de värmländska skogarna i hopp om att få se en vit älg. Men ingen framgång den resan. Under årets midsommarhelg gjordes en nytt försök då jag återvände till de värmländska skogarna i min fortsatta jakt efter mitt första möte med en vit älg. Hur det gick berättar jag i denna veckas fotokrönika.
För många barn och ungdomar är fiske en favoritsysselsättning på sommarlovet. Just denna sommar gör Lindesbergs kommun en satsning för att krydda till det lite extra för sommarlediga barn – detta tillsammans med Lindessjöns FVO.
– Vi har satt ut 200 kilo regnbåge i ån och det är riktigt fina bitar dessutom, berättar Kurt Ahlström, ordförande för Lindessjöns Fiskevårdsområdesförening.
Jag börjar denna veckas fotokrönika med att önska er alla en glad midsommar. Mitt midsommarfirande startade faktiskt redan klockan 01.30 i natt. Då var det nämligen dags att åka iväg på en fotoresa med min kompis. På vägen till slutdestinationen så hade jag planerat in ett stopp som bara var ett måste. Det är nämligen så att för tredje gången någonsin så har en Wilsonbeckasin (Amerikansk Beckasin) observerats i Sverige. Jag ville försöka fotografera denna fågel.