Många har säkert sett henne i de stora simtävlingarna i TV. Såväl i olympiska sammanhang som på nationell nivå har hon representerat de svenska färgerna. Numera har hon dock dragit sig tillbaka från elitsimningen och bosatt sig i Lindesberg. LindeNytt träffade den nu 28-åriga SM och EM-medaljören Linda Olofsson i hennes nya hemstad.
Efter drygt 20 år inom simningen har nu Sveriges f d storstjärna Linda Olofsson lagt allt vad simning heter bakom sig och flyttat hit.
Senast vi fick se henne i sitt rätta element var i OS i Atlanta, USA. Då presterade hon vad hon själv beskriver som ett halvhjärtat resultat med en sjätte placering. Det var även i Atlanta som hennes karriär som elitsimmare tog slut. En mycket otursam matförgiftning lamslog hela hennes kropp och försatte henne i rullstol en tid. Idag är hon återställd och har inga men efter det tragiska slutet rent fysiskt, men att en comeback gärna hade varit på sin plats hörs i hennes röst när hon pratar om händelsen.
Anledningen till att Linda bosatt sig i Lindesberg är den gamla klassiska, förklarar hon. –Det är kärleken, säger hon spontant och skrattar.
–Jag och min pojkvän tyckte att det passade bäst att jag lämnade Sundsvall och kom hit eftersom han hade sitt arbete i Lindesberg, som judolärare, som han tycker så mycket om och är väl insatt i.
Linda om Linde
Även om det bara gått drygt två månader sedan paret flyttade in i den nya bostaden på Hagaberg så har Linda redan förälskat sig i staden och omgivningarna. Född och uppväxt i Piteå menar hon att mycket i Lindesberg påminner om hennes hemstad. –Det är nästan som hemma i Pite faktiskt! Man har nära till naturen, vilket är bra eftersom jag gärna springtränar i sådana miljöer. Sen är det så nära till större städer om man vill känna av lite storstadspuls. Just att det är så vackert landskap och natur gör att jag känner att jag trivs och kommer att fortsätta trivas här.
Vad vet du om Linde, historik m.m.?
Hmm, jag kan ingenting faktiskt! Men visst brann det väl i stan för länge sen. Det var väl 1846 eller så, så stan måste vara bra gammal ändå?, frågar Linda tillbaka. Efter att jag harklat fram att vi firade 350 år för en tid sedan erkänner jag att jag inte här och nu kan svara exakt på hennes fråga och går vidare med intervjun.
Namnet Linda Olofsson kan betyda fin reklam för Lindesberg, skulle du ställa upp i div jippon för att främja staden?
-Jag är ju ambassadör för såväl Piteå som Sundsvall, så varför inte. Det beror ju lite på i vilket sammanhang det gäller, men visst skulle jag ställa upp om det passar mig.
Åter till simningen, hur många medaljer har du egentligen skrapat ihop?
–Oj! Jag vet inte exakt, jag slutade räkna dem för länge sen. Räknar jag med precis alla medaljer jag kammat hem så ligger det säkert runt 400 stycken, av dem är 27 SM-Guld.
Vad är ditt starkaste minne från simningen?
(tankepaus) –Det är så mycket så det är svårt att säga någon speciell händelse. Men…jo, nu vet jag, utbrister hon. –Det är ändå EM-guldet –95, inte för själva guldet även om det var helt otroligt, utan min reaktion. Den kom först en tid senare när jag var på väg till träning och plötsligt insåg att jag faktiskt var Europamästarinna, det var en otrolig känsla när det väl sjönk in.
Saknar du simningen idag?
-Jag saknar inte själva simningen i sig så mycket, det är nog allt runt omkring man saknar mest. Visst spelar simningen in mycket där, men det är nog helheten som man gärna skulle uppleva igen. Det har varit otroligt kul, men nu får man acceptera att den tiden är förbi och man måste se framåt i livet.
Kommer du att engagera dig inom simningen här i Linde?
-Det är inte helt omöjligt. Jag tycker det är kul om man på något sätt kan hjälpa barn och ungdomar att satsa på sporten. Man kanske kunde bli en inspirationskälla till dem, det vore skoj i så fall.
Slutligen: Vad gör du idag?
-Jag jobbar på Länsförsäkringar i Örebro och har hand om livförsäkringar av olika slag. På fritiden tränar jag fortfarande en hel del, och sen blir det mycket utflykter i naturlandskapen runt om i trakterna.
Visa hela artikeln
