De så kallade passivhusen i Frövi kan snart komma att få en rad syskonfastigheter – i Lindesberg. Libo har fått i uppdrag att fördjupa sig i frågan om bostadsbyggandet i anslutning till Lindessjön där fokus bland annat ligger på Lindesby – och där kan det alltså bli aktuellt med ett ”Fröviprojekt”.-Intresset för de nya fastigheterna i Frövi har varit mycket stort och min uppfattning är att passivhus kommer att vara standard vid nybyggen redan om fem år, säger Libos fastighetschef, Roger Sixtensson.
Uppföljningen av det nya bostadsområdet Lindesby, som presenterades av kommunledningen förra året, blir eventuellt också en direkt uppföljning av passivhusprojektet i Frövi som står helt färdigt i vår. Totalt fyra passivhus har byggts vid Väringens strand sedan byggstarten hösten 2009 och två av husen har redan fyllts med hyresgäster. De resterande två kommer att vara färdiga för inflyttning under mars-april 2011.
Konceptet passivhus bygger på att man håller nere energiförbrukning genom att isolera husen ordentligt och slopar ett traditionellt uppvärmningssystem. I ett passivhus står människor, lampor, TV-apparater och andra ”värmekällor” för uppvärmningen i första hand.
Det kommunala fastighetsbolaget Lindesbergsbostäder har fått i uppdrag att bringa klarhet i bostadsbyggandet i tre delprojekt: Lindesby, Strandskolan och Frövi. Senast i höst skall Libo redogöra för politikerna om kostnaderna att bygga enligt de tidigare lagda förslagen.
Beträffande Lindesby finns tre olika förslag presenterat sedan tidigare:
1. 30 st radhus i norra Lindesby.
2. 15 st radhus + 15-tal lägenheter (flerfamiljshus) i samma område som förslag 1.
3. 10 st radhus något längre ned i området.
Libos fastighetschef är övertygad om att Lindesby kommer att få någon form av ”miljöhus”.
-Det kan bli tal om samma modell som i Frövi med så kallade passivhus, men allt handlar om kostnader. Även om det inte skulle bli aktuellt att bygga sådana hus i Lindesby, så blir det med största sannolikhet något liknande, exempelvis lågenergihus, säger Roger Sixtensson.
Lågenergihus är inte lika miljöeffektivt som passivhus men bygger på samma princip: miljövänligt och energisnålt.
Om det blir aktuellt att bygga samma typ av hus i Lindesby som man gjort i Frövi, kommer kostnaderna att bli betydligt lägre. Skälet är att Frövi var ett pilotprojekt och därför krävde att byggherren utbildade sig inom detta.
-Vi hade cirka 10 miljoner kronor i utvecklingskostnader utöver den faktiska byggkostnaden. Det här var ju något helt nytt för oss och vi behövde lära oss allt innan vi kunde sätta spaden i jorden, förklarar Sixtensson.
Fotnot: Samtliga lägenheter i Frövi är uthyrda och ett 20-tal personer står i kö för att få en lägenhet i Libos passivhus. Vad gäller bygget av bostäder i Lindesby och Strandskolan, skall Libo redogöra för politikerna, senast i höst, om det är ekonomiskt genomförbart.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.