Skapa en dialog med folket och lägg mer resurser på helgerna. Så tycker Centerpartiets ordförande, Kurt Scharnke, att polisen bör utveckla sitt arbete för att komma åt ”småbuset”. Idag är inte polisen tillräckligt synlig och på plats där det behövs, menar han och kritiserar polisverksamheten bitvis mycket starkt.
Trasiga skyltfönster och butiker som mer eller mindre ser ut som en bur med alla de galler som sätts upp för att stoppa inbrottstjuvar. Det är vad man möts av under en promenads ”fönstershoppande” i centrala Lindesberg (se även senaste gästreportaget). Centerpartisten och före detta polismannen, Kurt Scharnke, är kritisk mot polisen och säger att man nu måste börja tänka om och söka sig tillbaka till den tidigare polisverksamhet som var centraliserad till orten – inte till länet. Det måste också läggas mer resurser på helgerna och de tider då buset är verksamt, menar han.
Trasiga skyltfönster och näringsidkare som måste gömma sina butiker bakom lås och bom, pansarglas och skyddsgaller, är ett tecken på att det har spårat ur. Polisen har inte grepp om situationen på önskvärt sätt, tycker Kurt.
-Frågan är om vi vill ha det så. Ett samhälle som ser ut så här. Det tror jag knappast någon vill, säger han bestämt.
-Polisen måste jobba mer med det här buset på stan. Det skapar bara otrygghet annars, och våra butiksägare måste vara bra trötta på att få sina fönster krossade. Polisen måste ut mer på gatorna och föra dialog med folk, skapa sig ett kontaktnät. Och det måste ske på lokal nivå, tillbaka till det gamla med en lokal ortspolis, konstaterar Scharnke.
Man ska inte behöva känna oro över att vistas i centrum en helgkväll. Det är dock tydligt att många gör det, och detta är ytterligare ett tecken på att situationen är oacceptabel. Kurt Scharnke menar att polisen idag rör sig över alldeles för stora områden. Geografiskt sett är Lindesbergs närpolisområde enormt – och resurserna förhållandevis små.
-Förr hade vi en polis på varje ort, en lokal polis. Då fanns det alltid polis i Frövi t ex, inte som idag då en polispatrull bara svischar förbi där ibland.
Han betonar med detta hur viktigt det är att polisen syns och finns till hands när det behövs. Som gammal polis har han dock svårt att lägga alldeles för tung börda över närpolisens axlar. Det här styrs från högre ort menar han.
-Det är naturligtvis önskvärt med fler synliga poliser, men av egen erfarenhet vet jag att polisen gör vad de kan med de resurser man har.
Kurt Scharnke tycker också att brottsstatistiken är missvisande och ger sken av att antalet brott minskar. Att vi har saker och ting under kontroll. Det är snarare tvärtom.
-Det är ju färre som faktiskt orkar göra en anmälan idag eftersom man inte alltid får tag i en polis när man ringer. Så ska det inte behöva vara, tycker Scharnke.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.