Under 2009 återupptog Lars Pettersson en gammal tradition i Prästtorpet när han som fjärde generation började tillverkningen av träskor. Nu tar han nästa steg och kliver ut på internet och med sitt nya varumärke försöker slå sig in på den europeiska marknaden.- Jag har registrerat varumärket Bergslagstofflen – Swedish Clogs där älgen har en central placering i logotypen. Tyskarna är ju tokiga i älgar, säger Lars Pettersson.
Numer kan alltså Lars Pettersson i Prästtorpet också titulera sig som ”skofabrikör”, precis som sin far, farfar och farsfars far. När Lars på våren 2009 köpte en begagnad utrustning för tillverkning av träskor blev han den fjärde generationen i släkten som tillverkat skor.
– Jag fick ett tips om att utrustningen var till salu i Borås på fredagen. Jag ringde direkt och på söndagen åkte jag dit och köpte allt på stående fot.
Annars är ju Prästtorpet mest känd som en trevlig och gemytlig skoaffär, kanske något udda beläget där den ligger mellan ett gärde och skogen några kilometer väster om Lindesberg. Men den som tror att det är en butik med enkla och billiga skor i dålig kvalitet, bara för att den ligger där den ligger, har nog aldrig varit ända framme. Här finns flera kända varumärken, och ett av de senaste är alltså det egna träskomärket, Prästtorpets Clogs. En kvalitetssko i modernt snitt och fräsch design.
I början tillverkade Lars främst arbetsskor med stålhätta men sedan våren 2012 är tillverkningen helt inriktad mot designade träskor. Idag finns tio–tolv olika modeller i sortimentet och fler är på gång. Lars designar inte sina träskor själv utan har överlåtit den delen till en skodesigner i Halmstad.
– Att hela tiden komma med nya fräscha modeller är nödvändigt för att hänga med. Och då är det bra att ha kontakt med en välutbildad skodesigner med lång erfarenhet, betonar Lars.
Hantverksmässig tillverkning
Efter att träskon fått sin design tillverkas en eller flera schabloner i stål beroende på hur många detaljer träskon ska ha. De olika schablonerna används sedan för att stansa ut de olika skinndetaljerna som ska användas. Träbotten som skon byggs upp på finns i olika höjder och är oftast svarade av lind eller al. När alla skinnstycken är stansade och rätt träbotten framtagen börjar själva hantverket.
– Att tillverka en träsko kan verka simpelt, men det är verkligen ett hantverk i flera moment, säger Lars.
Skinnet som används vid tillverkningen har givetvis en stor betydelse för kvaliteten. Det ska vara jämt och mjukt. Men hur sömmarna är spikade är ändå det bästa kvalitetsmåttet på hur väl skon är tillverkad, menar Lars. Sömmarna ska sitta rakt med jämna mellanrum mellan varje söm. Och från samma avstånd från kanten. Detsamma gäller för kantsömmar och kantband.
Därefter mjukas skinnet genom värme och ånga innan skolästen kommer på plats. Det är den som ger skon sin storlek och form. Efter cirka sex timmar i en torkugn får skon stå ytterligare tolv timmar för att kallna och torka helt. Därefter är den klar för leverans till någon av de drygt tjugo butiker, främst i Stockholm och på ostkusten, som idag saluför Prästtorpets träsko.
Mässa och exportförsäljning
Nu är det dags för Lars att ta nästa steg. I augusti kommer Lars för första gången presentera sitt varumärke på en skomässa i Stockholm. Där hoppas han kunna knyta till sig fler återförsäljare runt om i landet. Efter att efterfrågan på träskor under flera år varit svag märks nu att trenden har vänt, främst när det gäller designade damträskor.
– Det är en tradition att tillverka träskor här i Prästtorpet och det är kul att hålla på. Så nu när trenderna är positiva vill jag utveckla det jag påbörjat.
Efter lanseringen på skomässan i augusti är det tänkt att också introducera det nya varumärket Bergslagstoffeln via internet. Främst för att möta en efterfrågan i Tyskland. Via nätet kommer Lars Pettersson marknadsföra flera av sina nuvarande modeller, men också introducera några helt nydesignade. Bland annat hoppas han kunna presentera flera modeller med handmålad design.
– Jag jobbar för att till hösten börja med internethandel, främst med inriktningen mot den tyska marknaden, avslutar Lars Pettersson.
Under torsdagen bjöd Lindeskolan in till sin årliga gymnasiemässa, där högstadieelever från hela kommunen kom på besök för att bekanta sig med skolans olika program, och kanske få en klarare bild av vad de ska söka in till. För skolan var årets mässa kanske viktigare än någonsin, efter ett år med hot om nedläggningar och besparingar.
I helgen går startskottet för årets julmarknader, när Frövifors pappersbruksmuseum bjuder in till en av de största sådana i regionen. I år har man ett 80-tal försäljare på plats, med ett stort och varierat utbud. Dessutom kommer självaste tomten på besök.
– Vi försöker få en bra variation på utbudet, både hantverk, mat och roliga julklappar som hör julen till, berättar museichef Mikael Tiderman.
Efter onsdagens medborgardialog i Storå ser det hoppfullt ut för Storåskolans högstadium, åtminstone om man får tro politikerna som närvarade. Merparten var rörande överens om att utredningen av flytten har gått alldeles för fort, och att skolan är viktig att bevara i sin nuvarande form.
Sveriges största bakproffs bor i Lindesberg och heter Gohar Petrosyan. Det står klart efter att Miljonlotteriet presenterade vinnaren i sin stora baktävling, där alltså Gohar kammade hem förstapriset.
– Det är helt ofattbart, som en dröm! Jag är så lycklig och tacksam för alla som röstade på mig, säger Gohar i ett pressmeddelande.
Den 13 oktober har det gått ett år sedan Stures Restaurang slog upp portarna på Stafettgatan i Lindesberg. Nu planerar man en jubileumshelg för att fira ett fint första år.
– Vi är alltid jätteglada när kunderna är nöjda och går härifrån med ett leende på läpparna, säger Sarbaz Qader.
Ett soldränkt Fritidsbyn stod som värd när cupen Benjamins Minne spelades under söndagen. Cupen, som arrangerades av IFK Lindesbergs pojklag födda 2010 i samarbete med LindeNytt, var en hyllning till pojkarnas vän och lagkamrat Benjamin, som gick bort i cancer för 4,5 år sedan. Över 7 000 kronor samlades in till Barncancerfonden Mellansverige, genom lotteri och frivilliga donationer. Som en extra bonus stod hemmalaget som slutsegrare efter dagen, och Benjamin hade en central plats i deras vilda firande.
Lindesbergs kommun har fortsatt svårt att lyfta när Svenskt Näringsliv genomför den årliga rankingen över landets kommuner och företagsklimatet i dessa. Lindesberg återfinns i år på plats 285 av landets 290 kommuner.
Med strålande sol, ett myller av besökare, samt ett hundratal utställare, blev Dragracingens dag inget annat än en dundersuccé.
– Det blev succé! Vi är oerhört glada, det visar verkligen hur stort motorintresset är, säger Peter Hayden från SHRA Lindesberg.