Det blev en härlig raggarfest med mycket värme på Grönboda under lördagen, inte enbart på grund av det vackra vädret utan även för de varma leenden som de boende bjöd på när de gled fram igenom Storå i samlad cruisingkaravan.
För tredje året i rad arrangerades Grönbodas egen raggarcruising på lördagen. Ett numera årligen återkommande evenemang som blivit mycket uppskattat av de boende på Grönbodahemmet, då de får återuppleva gamla minnen och njuta av en åktur i någon av de fina bilarna.
– Vilken himla tur vi har med vädret! utbrister Jennifer Sparrenhag, enhetschef på Grönbodahemmet, medan hon serverar vatten till en av de boende.
Ute på parkeringen har man samlat Grönbodas äldre för den årliga raggarcruisingen, då man bjuder på korv, spelar tidsenlig musik, och så klart dagens höjdpunkt – de otroligt vackra och välpolerade bilarna, som de flesta vill åka med i.
– Det här är ju så roligt för de gamla! säger Lars Persson, som är en av dagens chaufförer. Tillsammans med bröderna Sven-Erik och Sören Johansson har han kommit till Grönboda för att bjuda de boende på en cruisingrunda.
– När jag fick frågan av Jennifer för tre år sedan hakade jag på direkt, sedan dess har det vuxit. Det är verkligen jätteroligt! berättar Sven-Erik.
97-åriga Inga-Lisa Algotsson inspekterar de skinande bilarna innan det är dags att köra igång cruisingen. Själv hade hon ingen egen raggarbil som ung, men tycker att de är mycket fina.
– Jag hade en Mazda, men det här är ju mycket bättre, skrattar hon och fortsätter:
– Förra året fick jag åka med en vit bil, utan tak. Det gör jag gärna i år igen.
En stund senare fylls bilarna med glada passagerare, och de som har svårt att komma in för egen maskin får hjälp av personalen och chaufförerna. Inga-Lisa bestämmer sig för att åka med en lila cab, och får sällskap av bästa vännen Alice.
Sedan bär det iväg genom Storå, och för en stund är de tillbaka i femtiotalet, med vinden i håret och motormullret under huven.
– Det här var så roligt! Vilken trevlig karl det var som körde, eller kille kanske man ska säga när man är 97, skrattar Inga-Lisa när hon sitter i skuggan efter åkturen.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
