Det är inte illa att på skoltid få lämna stan för en stund och åka rakt ut till landet. Den här gången står Klockarsgården för innebörden i ”landet” och här finns möjlighet att träffa på alla möjliga sorters djur. Det var glada andraklassare från Björkhagaskolan som gick från att vara livrädda för de små ponnyerna, till att sitta uppflugen på hästryggen och hojta att hästen borde springa lite fortare.
Åttaåringar från Björkhagaskolan har alldeles nyss anlänt till Johanna Klockars gård ute i Aspensäng. Flera ponnyer står uppradade på stallgången med sadel och träns, redo att gå ut i ridhuset och låta de ovana små ryttarna få sig en säker tur. Barnen är inne i sadelkammaren och provar ut väst och hjälm, och de är uppspelta och lite pirriga. Under vilda diskussioner hur vida hästarna kommer hoppa, är killiga eller vad de gör om de blir stressade, går man ut till ridhuset. Varje häst har en ledare som dessutom ser till att barnen kommer upp i sadeln.
– Börjar den springa får jag en hjärtattack, utbrister Adnam Duro.
I lugnt tempo skrittar hästarna ut på spåret och Johanna instruerar:
– Tycker ni att det går för fort säger ni bara stopp. Det är ett magiskt ord här på ridskolan.
Barnen får testa att svänga och styra, gå över bommar som ligger på marken, ta sig igenom en labyrint och styra slalom.
– Dra lite i tygeln så stannar hästen, prova så får ni se, säger Johanna.
– Ah! Jag klarade det!, säger en glädjestrålande Adnam som just fått hästen Collin att göra en halt.
Efter en liten stund får de prova på att trava, och det är med skräckblandad förtjusning från ryttarna som hästen ökar på farten.
– Jag vill rida en gång till, det är så roligt när de springer!, deklarerar Niklas Sieler när han väl står på backen igen. Han har hästar hemma, men berättar att den ena är kittlig och den andra lite vild, så det här är i stort sett första officiella gången som han rider.
– Jag gillade när man drog i snöret och hästen stannade, och labyrinten gillade jag också. Det var superroligt men lite läskigt när hästen sprang fort, för då hoppade jag liksom av mig själv, säger Adnam uppspelt.
– Jag ska anmäla mig hit så jag får rida igen!
Johanna berättar att det här är tionde gången som hon har en skolklass på besök, och att hon tycker att det är minst lika roligt som barnen.
– Jag älskar verkligen mitt jobb, strålar hon.
Niklas passar på att mysa med hästen som han just ridit.
– Jag håller min kind mot hans huvud, och det är jätteskönt. Du måste känna på hans kind, den är jättemysig, instruerar Niklas sin klasskamrat.
Gruppen är uppdelad på två, och när den första klungan ridit klart får de gå och titta på de andra djuren. Grisar ska klappas och lilla Anna viftar lyckligt på svansen åt sina gäster. I en hage en bit in i skogen står tre alpackor och ett får och äter gladeligen ur barnens händer. Små kaniner hinner man också gosa lite med innan det är dags att samlas för fikastund.
– Titta på deras ögon, det bara lyser. Och vad de växer!, säger den glada läraren Hanna Fyrpihl.
Skinkan ska griljeras, julklappar ska slås in, och sopor ska hämtas. Julafton är nämligen i år en helt vanlig arbetsdag för renhållningsarbetarna i Lindesbergs kommun, som jobbar ända fram till klockan 22.00. Detta har skapat stor frustration och besvikelse bland personalen som berörs.
– Enligt vårt nya kontrakt ska vi jobba alla dagar, så nu ska vi ut och störa julfriden för folk, säger en av renhållningsarbetarna som vill vara anonym.
Lindesbergs kommun meddelar att man nu har beslutat om nästa års taxor för vatten, avlopp och avfall. Taxan för vatten och avlopp lämnas oförändrad jämfört med 2025, och de allra flesta hushåll får även en oförändrad avfallstaxa.
– Gör man ingen ändring i sitt abonnemang blir det ingen förändring av avfallstaxan, förklarar avfallsstrateg Michael Lindström.
Under torsdagseftermiddagen hölls den officiella invigningen av det 40 ton tunga konstverket Fallen Rocks. Konstverket uppfördes i mitten av november i år vid Strandpromenaden bakom badhuset Energikällan och består av 39 stenar i olika bergarter och storlekar som tillsammans bildar en labyrint.
– Det är ett konstverk men även vår historia. Jag är otroligt stolt över att vi har fått konstverket till Lindesbergs kommun, sade kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M) innan han klippte det glittriga bandet.
Politikerna har sagt sitt, Vedevågs skola ska stängas permanent från och med hösten 2026. Skolans elever har dock inte gett upp kampen, tvärtom. Nu startar man en kampanj för att visa vad skolan betyder för dem, och vad man går miste om vid en nerläggning.
– Om skolan försvinner finns det inget Vedevåg kvar, säger Vintra Arvidsson.
Ikväll, den 17 december, genomför Manskören Harmoni sin årliga julkonsert tillsammans med Vox Cantare och Linde Symphonic Band i Lindeskolans Aula. I samband med detta tänder Lindesbergs Rotaryklubb cirka 350 marschaller som kommer lysa upp vägen från Lindeskolans Aula längs med strandpromenaden, som en del i deras insamling till det krigsdrabbade Ukraina.
– Vi tänder dem för alla människor i Ukraina som behöver vårt stöd, berättar Anders Svensson från Rotaryklubben.
Örebros sommarutställning OpenArt firar tioårsjubileum och bjuder nu in fem gästkommuner att delta 2026 – och Lindesbergs kommun är en av dessa. På Kulturenheten är man sprudlande glada över att äntligen få vara en del av Skandinaviens största konstutställning, som hålls 13 juni till 6 september, och ser fram emot en konstsommar utöver det vanliga.
– Nu hoppas vi att fler vill kroka arm med oss för att locka folk till Lindesberg. Vi vill att det blir en riktigt härlig sommar, säger Sara Sporre.
Torsdagen den 18 december klockan 14.00 sker den officiella invigningen av Lindesbergs senaste konstverk, Fallen Rocks, som har funnit sin plats på grönområdet vid Strandpromenaden bakom badhuset. Konstverket består av 39 stenar i olika bergarter och storlekar som tillsammans bildar en labyrint, och är skapat av den danska konstnären Veronika Geiger.
INSÄNDARE/DEBATT: Lindesbergs kommun står inför en demografisk förändring som inte längre kan ignoreras. Andelen äldre invånare ökar snabbt, och med det växer också behovet av trygga, tillgängliga och socialt inriktade boendeformer. Trygghetsboende – en boendeform som i dag finns i nästan hälften av Sveriges kommuner – borde vara en självklarhet även här. Att Lindesberg år 2025 fortfarande saknar ett enda trygghetsboende är inte bara olyckligt. Det är ett politiskt misslyckande.