Så här började det

Fram till 50-talets slut fick Lindesbergs unga, som ville gå gymnasiet, åka till Örebro, Ludvika eller Köping. Nu slapp de det, men utan ett eget gymnasiehus höll elever och lärare till i Kristinaskolan, Folkets Hus, Metodistkyrkan och Gamla Kirurgen. Den första studentkullen på 33 studenter sprang – efter muntliga förhör –  ut i början av maj 1962.

Gymnasisterna fick flytta ut från stan till Tredingsjorden, där byggkranar byggde en skolstad. Foto: Leif Kalmö

I mars 1963 togs det historiska spadtaget för nya Lindeskolan av skolstyrelsens ordförande faktor Gustav  Larsson i kretsen av en grupp uppklädda herrar. Våren 1963 började Lindesbergsföretaget Birger Jansson Bygg AB, som ett av byggföretagen, att bygga den kommunala delen av den nya Lindeskolan. Det blev ingen koloss utan beskrevs som ett litet samhälle med gator och gränder. Man byggde också för grundskolan.
Karl Porath var yrkesvalslärare från 1963. Först för folkskoleelever och sedan för grundskoleelever. Lindesberg var bland de första kommunerna som införde grundskola och han minns att de hade 180 elever i årskurs sju och de kom från Frövi, Rockhammar, Lindesberg, berättar han.
– Då skulle folkskoleelever samsas med de som gick realskolan och de nya grundskoleeleverna. Vi hade en stackars liten gymnastiksal och vintern 63-64, som var snöfattig och jättekall, åkte eleverna mycket skridsko på Lindessjön. Det var inte helt populärt bland föräldrarna, säger Karl Porath.

Höstterminen 1964 var delar av Lindeskolan klar, så att realskoleelever och gymnasister kunde gå dit efter uppropet i kyrkan. I mars 1965 utrymdes Samrealskolan (det som idag är bostadshuset Strandskolan) och eleverna flyttade över ån.

– Innan grundskolan var realexamen något stort och jag minns att vi trodde på något liknande – Grundenten och våren 1966 kom Peter Flack och medverkade i avslutningen, berättar Karl Porath. Det här examensfirandet höll i ett par år.

Visst var det två kulturer som skulle flytta ihop, men Karl Porath tycker att det blev bra på Lindeskolan till slut. Men trångt. Därför fick grundskoleelever flytta tillbaka till Strandskolan och  på 70-talet kom den nya högstadieskolan vid Stadsskogen .

Redan 1956 planerade landstinget för en yrkesskola och samtidigt fanns det kommunala planer på en grund- och gymnasieskola. 36 företag tävlade i en arkitekttävling 1958 för en skolstad med kommunens och landstingets delar var för sig, men med en del gemensamt. För tolv miljoner kr i den tidens penningvärde räknade man dessutom med att få med sport- och simhall och bibliotek.

Den gången var det också tung trafik förbi Ålkilsbacken. Lindeskolan rullar in. Foto: Leif Kalmö

I april 1960 beslutade det som då var Lindesbergs kommun – alltså en mindre kommun än idag – att bygga. Skolan lyckönskades av skolfolk från grannkommuner som Ramsberg och Frövi Köping till den här satsningen som gjorts för bygdens ungdom. Lindeskolan drevs i början av kommunen och landstinget. Landstinget skötte yrkesskolan och kommunen  gymnasiet, realskolan, grundskolans högstadium och från 1969 fackskolan.

Tillbaka till Lindeskolan och 50-årsjubileet. Den 25 september 1965 kom Skolöverstyrelsens chef Hans Löwbeer hit och invigde den nya Lindeskolan med uppmaningen ”Må Lindesberg skolstad aldrig bli färdig”. Då var skolområdet 120 000 kvadratmeter stort och hade fram till dess kostat drygt 20 miljoner kr. Hösten 2014 hade skolan ca 900 elever. 1965 var det 262 gymnasister, 236 yrkesskoleelever och en del grundskoleelever.

En del byggdes på plats. Foto: Leif Kalmö

Lindeskolan byggdes för ca 800 elever, men elevantalet ökade. En paviljong (P-huset) med fyra klassrum byggdes nära idrottshallen. Lindeskolan förändras hela tiden – också när det gäller byggnader. 1979 byggdes M-huset med sex lektionssalar. 1983 kom R-huset som byggdes med hjälp av skolans byggelever.
1986 invigde landshövding Elvy Olsson Datastugan. Lindeskolan hade tagit ett ”stort steg in i dataåldern”. Det fanns bl a  en ettårig ADB-utbildning och  uppdragsutbildning åt t ex kommunen, LIAB, Wedevågs Bruk, Lantmäteriet.

21 oktober 1986 invigde landshövding Elvy Olsson Datastugan på Lindeskolan. Foto: Leif Kalmö

För att ge plats åt en ny fyraårig teknisk utbildning för KomVux byggdes 1989 ett modulhus på skolans parkering. Huset var ett provisorium och grannar och politiker tyckte att Lindeskolan började likna en kåkstad med tillfälliga hus. Sedan kom en gymnasiereform och läsåret 1993 – 94 var det första läsåret för det nya gymnasiet.  Under 1993 byggdes N-huset – plats för klassrum för biologi, fysik, kemi och matematik. Flera ombyggnationer har gjorts efter det.

Den 21 maj 1968 gick de sista studenterna ut, som tog den gamla studentexamen.1964 års gymnasiereform  lade grunden för det som är dagens gymnasieskola. Mer om studenter och karnevaler senare i den här serien om Lindeskolan 50 år.

60-talet utanför Lindeskolan
Det hände en del i Lindesberg också under 60-talet.
Gruvdriften i Stråssa kommer igång efter att ha varit nedlagd sedan 1923.
1961 stod det nya lasarettet färdigt med 200 vårdplatser. Det passade bra då att landstinget ville ha yrkesutbildning till Lindesberg. Lasarettet kostade 11 milj kr i dåtidens penningvärde. Även Lindesberg hade sina raggare. I ett Youtube-klipp kan man idag se en ”motorburen ungdom” glida fram på Kristinavägen sommaren 1964.
3 september 1967 läggs trafiken om till högertrafik.

Flera svenska stadskärnor revs och Anna-Lena Löfgren sjöng ”Lyckliga gatan, du finns inte mer…”  och vi får en fjärde semestervecka. Posten kör kampanjen ”Ett brev betyder så mycket”. Beatles slår igenom, Berlinmuren byggs och Kuba-krisen får världen att frukta ett nytt världskrig.