Bruksridning är kanske inte något man hört talas om varje dag, ännu färre vet vad det egentligen är och vad man gör. Den här torsdagen fick Klockarsgården besök av några som har stenkoll på just den sortens ridning och tävling. De visade upp en bana som sedan både barn och vuxna fick prova på, och det visade sig snart vara betydligt svårare än man först kunnat ana.
På plats i Klockarsgårdens nybyggda, snart fulländade, ridhus finns Lisa, Kalle och Eva-Lena Andersson. Lisa är domare i bruksridning, Kalle i brukskörning och Eva-Lena, hon tävlar sin fjording Tam-Tam och är idag det ekipaget som ska visa hur det går till. Bruksridning har ingenting med det sedvanliga ridsportsförbundet att göra, utan går under JUF – Jordbrukare Ungdomens Förbund, och där måste man vara med för att få åka ut och tävla. En hel del regler skiljer sig; i JUF behöver man till exempel inte ha huvudlag på hästen när man lastar av, vilket annars är tvunget.
– Syftet är att man ska bli väldigt bra samspelta och lita på varandra. Man är ofta ute i skog och mark, sällan i ridhus, berättar Lisa.
Alla hästar, stora och små, shettis som halvblod. När man ska tävla får man först sin utrustning kollad så den är hel och säker, man kollar även igenom hästen så att den är hel och ren, samt att man visar upp från marken i både skritt och trav; så att den inte är halt utan fräsch och redo att klara av sitt uppdrag. Därefter har man fem minuter på sig att sadla och sitta upp. Och tävlingsmomenten som följer sedan är varierade. Man ska ta sig över bommar och gatubrunnar, vatten i form av en blå matta, man ska rygga, svänga, runda, göra halt.
– Det är lite som svensk westernridning, skulle man kunna säga, kommenterar Kalle som tillsammans med Lisa har anordnat flera brukstävlingar hemma i Löa.
När Eva-Lena och Tam-Tam visat var skåpet ska stå, är det Johanna Klockars tur att prova på tillsammans med sitt halvblod. Det visar sig ganska snart inte vara så lätt som det såg ut, och hennes ridelever kan inte låta bli att fnissa när hennes häst tar ett ordentligt skutt över den blå, och i hästögon, livsfarliga vattenmattan. På ”bryggan”, lastpallar som ligger radade på varandra, ska man sitta av, leda hästen runt ett halvt varv och sedan sitta upp igen. Lätt? Nja. Hästar har ju allt som oftast en egen vilja, vilket visar sig när Johannas häst placerar sig en dryg meter ifrån pallarna.
– Det var skitsvårt, ja, jättesvårt. Fast kul och annorlunda, säger Johanna efteråt när hon suttit av.
Det hämtas hästar från stallet och både barn och vuxna är sugna att testa det som de just sett. Tyra Carlzon sitter tryggt uppe på hästen Yogi och de slingrar sig genom banan efter bästa förmåga.
– Det var ganska svårt, men roligt för vi klarade några av hindren. Bommarna var roligast, men det klarade vi inte att rida över utan att riva, vi klarade inte att rida mellan stolparna, men vi klarade bryggan!, berättar Tyra nöjt efter sin ritt.
Med ett rejält flyt på hemmaplan så är det inte samma tryck borta. I lördags blev det förlust mot Lillån, där kämpaglöden saknades i den andra halvleken. Något som blev avgörande för matchens utgång. Truppen hoppas istället på revansch till hemmamatchen mot Pålsboda på torsdag.
– Det känns bra på förhand och jag skulle väl säga att vi är småfavoriter inför torsdag, säger lagkapten Martin Eriksson.
Efter en intensiv tävlingshelg kan Frövi judo återigen stoltsera med två nya mästerskapsmedaljer. Amanda Orrbo och Elin Kämpe tog ett välförtjänt silver vid World Kata Games i Nederländerna, medan Ingrid Nilsson kämpade hem en bronsmedalj vid Junior European Cup i Polen.
Med endast tio månaders träning bakom sig, kan nu Hannez Eriksson, 15 år gammal från Guldsmedshyttan, titulera sig som svensk mästare i armbrytning.
– Jag visste inte riktigt vad som hände, skrattar Hannez när LindeNytt når honom för en kommentar.
Onsdagens stora politikerdebatt i Lindesberg fokuserade till största del på frågorna gällande besparingar inom vården i den norra länsdelen. Regionrådet Andreas Svahn (S) tog dock tillfället i akt att vid flera tillfällen påtala att man inte ska tro allt man läser i tidningen.
– Man ska inte tro allt man läser i tidningen eller på nätet. Hjälp till att döda fake news, uppmanade han församlingen.
Resan i säsongens slutspel till Allsvenskan är över för Lindlövens del. Trots att man inte har släppt in ett enda mål mot Brödernas/Väsby IK HK inom AllEttan, så blev de desto svårare att hålla borta under semifinalen. Trots en tvåmålsledning efter den tredje matchens första period, så fick hemmalaget en ny andning efter ett självmål i Lindlöven. Truppen får istället tacka för denna säsong som ett av seriens tolv bästa lag.
Varje år så har Örebro och Fornaboda en gemensam travgala där man tillsammans hyllar regionens största prestationer. Båda banorna har sju egna priser att dela ut, där man även har totalt åtta priser som de aktiva från de båda banorna har chans att ta för sig av. Under helgens gala så plockade Fornaboda flest titlar och landade på tolv priser mot Örebros tio.
– Vi på Fornaboda kan vi också, säger Jimmi Ehlers.
För två säsonger sedan så slogs Lindlöven ut ur kvartsfinalen mot ett då favorittippat Väsby. Nu möts de båda lagen i en ny slutspelsserie när semifinalen står för dörren. Inför årets slutspel så ser det ljusare ut för Lindlöven som vid sina två möten i AllEttan mot Brödernas/Väsby, ännu håller nollan. Kanske blir det revansch efter det senaste slutspelsmötet?
– Det ska bli kul att välkomna dem, säger Tomas Östlund.
Under söndagen skulle kvartsfinalen till HockeyAllsvenskans kval få sitt spelschema. Lindlöven fick välja som tvåa när HockeyEttan hade sin livesändning, där motståndaren blev bekant. Med jämna lag att välja emellan så lades valet på ett återbesök av Vallentuna.
– Det är ett lag som vi känner till, säger Tomas Östlund.