Även om nordanvinden stundtals biter i kinderna så känns det ändå lite som om våren är här nu. Även om krokus, snödroppar och tussilago brukar vara goda vårtecken så finns det ett ännu säkrare sådant. Det är nämligen dags för stadens småknattar att tåga ut och hjälpa oss att pryda våra bilar, kylskåp, rockslag m m med årets Majblommor. Syftet med Majblomman är dock viktigare än att göra våra vitvaror lite färggrannare.
Inkomsterna går till att förbättra livskvaliteten hos barn och ungdomar, både på den egna orten och riksomfattande. Förra årets försäljning gav hela
36 000 kronor till barnen i Lindesberg, och nu är målsättningen att toppa fjolårets fina resultat. Nu på onsdag går startskottet för årets majblomme-
försäljning. Årets blomma är en ljusgrön/lila skapelse med samma pris som i fjol. Små: 10 kr. Krans: 30 kr. Fönster/trafikblommor: 15 kr.
Majblommans moder var en Göteborgstös vid namn Beda Hallberg.
Hon var en godhjärtad kvinna som var mycket engagerad inom den frivilliga fattigvården. Och i förebyggande åtgärder krävdes att det fanns pengar. Beda kom då på idén att sälja en liten blomma en bestämd dag, nämligen 1:a maj. 1907 såg den första i raden av Majblommor dagens ljus.
Ända fram till mitten av 20-talet följde Majblomman den ursprungliga idén om att efterlikna en vild blomma. Därefter tog den en annan form – den vi har än idag. Idag drar landets barn in 30 miljoner kronor under två veckors försäljning. Av den 10-krona som en liten blomma kostar, så går 6 kronor till orten där den såldes.
Klicka här för samtliga Majblommor genom åren>>
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!