INSÄNDARE/DEBATT. EU har nu, som i så mycket annat, lagt sig i vilka vapen som ska få vara tillåtna och hur jakten ska få bedrivas i Sverige. Man har nyligen drivit igenom det så kallade “Vapendirektivet”, som riktar in sig på att begränsa jakt- och sportskyttevapen, under förevändning att det skulle stoppa terrorism och brottslighet. Det är naturligtvis helt fel.
Det är illegala smuggelvapen som används till terror och annan brottslighet – inte jakt- och sportskyttevapen. Ändå ska nu direktivet införas i svensk lag, och våra svenska jägare och sportskyttar kommer i kläm. Den socialdemokratiskt tillsatte utredaren av vapendirektivet föreslår till och med att Sverige i införlivandet av direktivet ska gå betydligt längre än vad direktivet kräver.
Sverigedemokraterna säger självklart nej till EU:s vapendirektiv. Vi kommer att driva på i EU för att direktivet ska rivas upp och vi kommer i Sveriges riksdag att arbeta för att förhindra att det genomförs på nationell nivå. Det finns över 600 000 jägare och andra legala vapenägare i Sverige. Vapendirektivet, liksom införandet av detsamma på nationell nivå, har överhuvudtaget inte tagit hänsyn till denna grupp. Sverige har en lång historia av jakt och sportskytte och det vill vi slå vakt om. Frågor om tillståndshantering och liknande ska givetvis beslutas på nationell nivå.
När det gäller jakten så har t.ex. EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv lett till att en svensk artskyddsförordning formulerats. Denna har fått en rad märkliga konsekvenser, eftersom EU:s direktiv inte tar hänsyn till olika arters utsatthet i specifika geografiska områden. Om en art är sällsynt i ett europeiskt perspektiv, ses arten som sällsynt i alla delar av unionen, trots att det långt ifrån alltid överensstämmer med verkligheten. Detta innebär att arter som är väldigt vanliga i vissa områden ändå kan klassas som skyddsvärda och att det därför är svårt att bedriva skydds- eller förvaltningsjakt på dem. EU:s lista innehåller krav på åtgärder för att skydda en lång rad arter som i Sverige inte är hotade, t.ex. storskarv, korp och storlom.
Det är bara ännu ett exempel på hur EU brister i att ta hänsyn till lokala förhållanden. Förvaltningen av arter som lever i Sverige, och speciellt sådana som inte rör sig mellan Sverige och den europeiska kontinenten, ska naturligtvis hanteras av Sverige. För oss är det en självklarhet att detaljbeslut om hur svensk skydds- och förvaltningsjakt ska bedrivas ska fattas av svenska myndigheter i samråd med i första hand jägare och lokala markägare – inte av politiker i Bryssel.
Magnus Persson (SD)
EU-kandidat och jägare
Per Söderlund (SD)
Riksdagsledamot och jägare
På tisdagsmorgonen kunde morgonpigga lindesbergare se det uppseendeväckande arbetet med att lyfta tillbaka den numera renoverade tornspiran på det så kallade ”tornhuset” i centrala Lindesberg.
– Det som gör det svårare nu är att den ska ner i hålet mellan ställningarna, och det blåser, så jag hoppas att allt går bra, säger Glen Hedblad, fastighetstekniker på Byggnadsfirman Lund.
Efter sex månader av poängjagande till handbollens division 1-serie så skulle säsongens sista seriematch spelas under lördagen. LIF Lindesberg som redan står klara för ett kommande kvalspel mot Allsvenskan avslutade sin säsong med en rejäl kross med 43-22 inför hemmapubliken. Nu väntar kvalspel för LIF Lindesberg som inleds med en bortamatch redan på lördag.
– Vi har något kvar att plocka fram inför kvalspelet, säger Joakim Bååk.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
För sjätte gången någonsin, varav den tredje säsongen i rad, så laddar Lindlöven för slutspel mot HockeyAllsvenskan. Med Forshaga IF som motstånd så väntas mildare resepengar men samtidigt hårda matcher där båda lagen vill till semifinal. Bäst av fem spelade matcher gäller, där Lindlöven kliver in på isen med några ess i rockärmarna. Ett av de starkare korten är att flera av hemmalagets långtidsskadade spelare, mer eller mindre, är redo för fight.
– Vi kommer i princip med full trupp på fredag vilket är en stor fördel, säger ”Lelle” Hermansson.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Strax efter måndagslunchen så höll Linde Energi en invigning av sin nya del av Bergsparkens industriutställning. Efter ett kortare tal av Linde Energis vd, Joakim Johansson, så fick utställningens initiativtagare Greger Nilsson äran att klippa invigningsbandet och således välkomna Linde Energis historia till utställningen som bara blir större.
– Det är framförallt industrin från Lindesberg som jag vill visa upp, säger Greger.
Under lördagen delades det tredje stipendiet i ordningen ut till minne av keramiker Gunilla Dovsten. Gunillas make, Mats Herminge, välkomnade alla till ceremonin, som i år hölls i Stripa där årets stipendiat är född och uppvuxen. Därefter avslöjade han att den kända stick- och garndesignern ”Stickmaja” blivit utsedd till 2026 års stipendiat.
– Det känns oerhört fint och hedrande att stå här i Stripa och ta emot detta pris, säger Maja Karlsson.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av Hemtjänsten Kärnans verksamhet i slutet av förra året framkom en rad brister. Bland annat att rutinerna kring rapportering av ohälsa, olycksfall eller tillbud inte fungerar i praktiken och att det förekommer ett högre antal tillbud än vad som inrapporteras. Bristerna är dock långt fler än så, enligt två undersköterskor som arbetar inom verksamheten, som nu berättar för LindeNytt hur det egentligen ser ut.
– Jag vill inte ha mina föräldrar inom Lindesbergs hemtjänst, säger Lisa.