INSÄNDARE/DEBATT. EU har nu, som i så mycket annat, lagt sig i vilka vapen som ska få vara tillåtna och hur jakten ska få bedrivas i Sverige. Man har nyligen drivit igenom det så kallade “Vapendirektivet”, som riktar in sig på att begränsa jakt- och sportskyttevapen, under förevändning att det skulle stoppa terrorism och brottslighet. Det är naturligtvis helt fel.
Det är illegala smuggelvapen som används till terror och annan brottslighet – inte jakt- och sportskyttevapen. Ändå ska nu direktivet införas i svensk lag, och våra svenska jägare och sportskyttar kommer i kläm. Den socialdemokratiskt tillsatte utredaren av vapendirektivet föreslår till och med att Sverige i införlivandet av direktivet ska gå betydligt längre än vad direktivet kräver.
Sverigedemokraterna säger självklart nej till EU:s vapendirektiv. Vi kommer att driva på i EU för att direktivet ska rivas upp och vi kommer i Sveriges riksdag att arbeta för att förhindra att det genomförs på nationell nivå. Det finns över 600 000 jägare och andra legala vapenägare i Sverige. Vapendirektivet, liksom införandet av detsamma på nationell nivå, har överhuvudtaget inte tagit hänsyn till denna grupp. Sverige har en lång historia av jakt och sportskytte och det vill vi slå vakt om. Frågor om tillståndshantering och liknande ska givetvis beslutas på nationell nivå.
När det gäller jakten så har t.ex. EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv lett till att en svensk artskyddsförordning formulerats. Denna har fått en rad märkliga konsekvenser, eftersom EU:s direktiv inte tar hänsyn till olika arters utsatthet i specifika geografiska områden. Om en art är sällsynt i ett europeiskt perspektiv, ses arten som sällsynt i alla delar av unionen, trots att det långt ifrån alltid överensstämmer med verkligheten. Detta innebär att arter som är väldigt vanliga i vissa områden ändå kan klassas som skyddsvärda och att det därför är svårt att bedriva skydds- eller förvaltningsjakt på dem. EU:s lista innehåller krav på åtgärder för att skydda en lång rad arter som i Sverige inte är hotade, t.ex. storskarv, korp och storlom.
Det är bara ännu ett exempel på hur EU brister i att ta hänsyn till lokala förhållanden. Förvaltningen av arter som lever i Sverige, och speciellt sådana som inte rör sig mellan Sverige och den europeiska kontinenten, ska naturligtvis hanteras av Sverige. För oss är det en självklarhet att detaljbeslut om hur svensk skydds- och förvaltningsjakt ska bedrivas ska fattas av svenska myndigheter i samråd med i första hand jägare och lokala markägare – inte av politiker i Bryssel.
Magnus Persson (SD)
EU-kandidat och jägare
Per Söderlund (SD)
Riksdagsledamot och jägare
LindeNytts läsare har ställt sina hetaste valfrågor och politikerna har svarat. Inför söndagens val hoppas vi att detta ska ge svaren som saknas för att avgöra vilket parti som ska få just er röst. Så här har det gått till: LindeNytts läsare har skickat in sina hetaste valfrågor till redaktionen. Vi har sedan plockat ut de fem vanligast förekommande frågorna. Varje partiföreträdare har fått en minut på sig att svara, per fråga. Från början var detta tänkt att vara ett filmat inslag, men på grund av tekniska problem fick vi övergå till ett analogt format.
INSÄNDARE/DEBATT: Vi har i årtionden haft ett fantastiskt sjukhus i Lindesberg. Det har gjorts undersökningar där landets sjukhus har jämförts med varandra vad gäller patienternas uppfattning om det omhändertagande de fått när de sökt vård. År 2018 fick Lindesberg högst betyg i landet. Det var högt också åren därefter. Det har även gjorts undersökningar av hur läkare under utbildning upplevt sin placering. År 2018 kom Lindesberg på sjätte plats i Sverige. Det var bäst i regionen. Så fortsatte det. Många studenter har efter utbildningen blivit kvar som läkare på sjukhuset. Vi har därför inte haft någon stor brist på läkare.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Hon har stått på scen, arbetat som pedagog och projektledare. Nu tar Eira Fuglstad med sig sina erfarenheter in i rollen som ny kulturutvecklare i Lindesbergs kommun – med målet att aktivera hela kommunen.
– Jag brinner för att kultur ska vara lättillgängligt och inte bara i tätorten. Vi ska aktivera hela kommunen, säger Eira Fuglstad.
Ett tekniskt fel hos Valmyndigheten har gjort att omkring 4 000 väljare kan ha blivit felaktigt avprickade vid förtidsröstningen och riskerar att underkännas. Felet har drabbat röstningslokaler i nästan hela landet och i Lindesbergs kommun inväntar man fortfarande besked huruvida kommunen är berörd.
– Just nu är vi i det skedet att vi inväntar information från Valmyndigheten, säger Johanna Fjällman, valsamordnare i Lindesbergs kommun.
Det är kö vid det gamla apoteket på Norrtullstorget i Lindesberg, där förtidsröstningen pågår för fullt. Både nationellt och lokalt syns en tydlig ökning av intresset för att rösta i förväg. I Lindesbergs kommun har antalet förtidsröster preliminärt ökat med omkring 20 procent jämfört med valen 2022.
– En del kanske bestämmer sig när de står i kön, men det har inte vi gjort. Vi vet vad vi vill rösta på och vill nog göra något annat på valdagen, säger Arne och Birgitta Eriksson efter att de lämnat vallokalen.
Bergslagens IF lägger ner sin seniorverksamhet på herrsidan. Beslutet kommer efter en turbulent tid för föreningen, som nu väljer att lägga hela sitt fokus på barn- och ungdomsverksamheten.
Tisdagen den 1 september bjuder fackförbundet Sveriges Lärare in till en skolpolitisk debatt i Lindeskolans aula. Syftet är att låta allmänheten få svar på sina frågor kring skolväsendets framtid i kommunen, från förskolan till gymnasiet. På plats finns kommunala representanter från de olika partierna, för att förhoppningsvis räta ut frågetecken inför valet.
– Just inom skolan kan ju politikerna påverka ganska mycket på kommunnivå, så det är ju väldigt viktigt vilka som sitter i barn- och utbildningsnämnden, säger Johan Wennman.