Småskoledebatten: ”Barnens röst, vart finns den i ekvationen?”

Men barnens röst, vart finns den i ekvationen?

Barn har, precis som vem som helst en röst och en rättighet att uttrycka sin åsikt. Detta enligt barnkonventionen, en konvention av FN som enligt kommunens årsredovisning 2017 ska genomsyra kommunens alla verksamheter. När frågan ställdes till Linda Svahn(S) på mötet i Ramshyttans skola, hur man tänkt uppfylla barnkonventionen utan en barn- konsekvensanalys gavs svaret att barn är konservativa. Frågar du dem om de tycker om och trivs i sin skola så kommer de svara ja eftersom de inte vet något annat. Men frågan har inte ställts, den synpunkt som synts i media ifrån barnen är det drabbade föräldrar och andra inblandade för fram. Tas inte barnens perspektiv in i detta beslut följs inte barnkonventionen, och detta gäller alla barn även om vi inte får diskutera enskilda fall….

Hur kommer det sig att vuxna politiker, som själva uttryckt sig inte ha fullständig kunskap i området, kan med säkerhet säga att denna lösning är det bästa för de flesta? Hur kan man med extremt underlag, med felaktig enkel information, lägga grunden för ett beslut som påverkar andra än sig själv? Självklart ska beslutet fattas på fakta och inte känslor, men här finns även något mer att ta hänsyn till. Barnkonventionen nämner även att alla åtgärder, som rör barn sätta barnets bästa i främsta rummet. Och är verkligen den befintliga faktan tillräcklig för att göra detta? Har man gjort ordentliga efterforskningar så att beslutsfattare och föräldrar kan stå där om tio år, se dem i ögonen och säga att vi gav dem bästa möjliga förutsättningar?

Maria Larsson
Undersköterska, Lindesbergs Kommun
Boende i Ramsberg