INSÄNDARE/DEBATT: I morgon (läs idag) är dagen ett beslut ska fattas gällande två byskolor i kommunen. Anledningen till varför har hela tiden varierat, man pratar om sparkrav, kvalité och trygghet för barnen. Att kunna se dem i ögonen om tio år och säga att vi gjorde allt vi kunde. Trots dessa anledningar kan inte raka svar ges. Ingen presentation på hur mycket som sparas, att kvalitén är sämre eller barnen otrygga. Vi har politiker som ärligt går ut i tidningen och berättar att de inte har tillräcklig kunskap om ämnet men ändå en åsikt, en röst.
Men barnens röst, vart finns den i ekvationen?
Barn har, precis som vem som helst en röst och en rättighet att uttrycka sin åsikt. Detta enligt barnkonventionen, en konvention av FN som enligt kommunens årsredovisning 2017 ska genomsyra kommunens alla verksamheter. När frågan ställdes till Linda Svahn(S) på mötet i Ramshyttans skola, hur man tänkt uppfylla barnkonventionen utan en barn- konsekvensanalys gavs svaret att barn är konservativa. Frågar du dem om de tycker om och trivs i sin skola så kommer de svara ja eftersom de inte vet något annat. Men frågan har inte ställts, den synpunkt som synts i media ifrån barnen är det drabbade föräldrar och andra inblandade för fram. Tas inte barnens perspektiv in i detta beslut följs inte barnkonventionen, och detta gäller alla barn även om vi inte får diskutera enskilda fall….
Hur kommer det sig att vuxna politiker, som själva uttryckt sig inte ha fullständig kunskap i området, kan med säkerhet säga att denna lösning är det bästa för de flesta? Hur kan man med extremt underlag, med felaktig enkel information, lägga grunden för ett beslut som påverkar andra än sig själv? Självklart ska beslutet fattas på fakta och inte känslor, men här finns även något mer att ta hänsyn till. Barnkonventionen nämner även att alla åtgärder, som rör barn sätta barnets bästa i främsta rummet. Och är verkligen den befintliga faktan tillräcklig för att göra detta? Har man gjort ordentliga efterforskningar så att beslutsfattare och föräldrar kan stå där om tio år, se dem i ögonen och säga att vi gav dem bästa möjliga förutsättningar?
Maria Larsson
Undersköterska, Lindesbergs Kommun
Boende i Ramsberg
När Greger Nilsson avled i mars, var det många som deltog i sorgen efter hans bortgång. Förutom en älskad familjemedlem var han även en uppskattad medarbetare, idéspruta – och vän. När Wajih Daoud nåddes av beskedet att hans högt älskade vän hade gått bort, bestämde han sig för att hylla honom.
– Dagen kommer att heta “Greger Nilsson-dagen”, i hopp om att jag på så sätt kan ge tillbaka en liten del av allt det fina han gjorde för mig, säger Wajih.
FOTOKRÖNIKA: Tidigare i veckan fick jag lite tid över i vardagen, att ägna åt fotografering. Jag valde därför att åka till ett fågeltorn beläget i kommunen i hopp om att få se lärkfalkar.
INSÄNDARE: Varje år sedan Lindesbergs kommun blev ett finskt förvaltningsområde (2012) har finländare vid varje samråd med kommunen berättat om sin oro för att inte göra sig förstådda på finska då de blir äldre. Som erkänd nationell minoritet har man lagstadgad rätt att få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska. Frågan om finskspårig personal/avdelning har varit på tapeten under de senaste 6-8 åren utan att något hänt.
REPLIK: Willhelm Sundman, (L), påstår att Socialdemokraterna monterar ner vården i norra länsdelen. Det stämmer inte.
FOTOKRÖNIKA: När jag är ute och fotograferar så brukar jag vanligtvis alltid ha systemkameran redo – men ibland, om det är en lång promenad till den plats jag valt att besöka, så kan det vara väldigt bra att ha en mobiltelefon med en bra kamera nära till hands.
Röda mattan rullades ut hos Hyrmaskiner i Lindesberg. Se när sällskapen strömmade in till första upplagan av Jäklar anamma-galan.
Onsdagen den 17 juni bjuder Lindesbergs kommun in till Demokratikväll i Lindeskolans aula, där politik och allmänhet får tillfälle att mötas, och invånarna ges möjlighet att ställa frågor.
– Vi är för anonyma, vi är för inlåsta, men nu bjuder vi upp till dans och vill ha det personliga mötet, säger kommundirektör Henrik Arenvang.
I ett absolut strålande försommarväder gick årets stora motorfest, Vårmönstringen, av stapeln på lördagen. På Lindeskolans grönområde syntes blankpolerade bilar och motorcyklar så långt ögat kunde nå – och stämningen var minst sagt på topp. Vid lunchtid var trycket så stort att hela området var fullt med utställare, och man fick tillämpa insläpp vid utsläpp. LindeNytt var på plats och fångade flera härliga ögonblick från utställningen, som vi delar med oss av i bildspelet ovan.