Från att ha varit en relativt okänd snickare från Vedevåg har Leif Svensson lyckats nästla sig in i så gott som vartenda svenskt hem genom sin medverkan i tittarsuccén Expedition: Robinson. Miljontals tittare följer programmet varje vecka för att se hur de tävlande uthärdar vardagen på den öde ön. En av favoriterna är Leif Svensson. Men konkurrensen är stenhård.
Tillbaka på fastlandet, i den nordiska kylan, följer Leif Svensson varje program av Expedition: Robinson tillsammans med sin sambo. –Vi som medverkar i tävlingen har inte fått se det färdiga programmet i förväg, så man är ju ganska nyfiken på att se hur mycket de valt att visa, berättar Leif. Trots uppståndelsen kring Robinson har inte livet i Vedevåg förändrats mycket för den 31-årige snickaren. –Jag är fortfarande mig själv och omgivningen är densamma. Visst händer det att folk frågar mig saker om programmet, men det är inte så ofta. Den enda skillnaden från förr är att tidningsjournalister hör av sig ganska ofta numera, berättar han.
I början av programmet framstod Leif som något tillbakadragen, nästan lite blyg. Kanske är det just den egenskapen tillsammans med sin kreativitet och engagemang som gjort honom så omtyckt av tittarna. Med tiden har alltmer kameratid och uppmärksamhet riktats mot Vedevågaren. Och tittarna, gammal som ung, hejar friskt på Leif visar undersökningar som gjorts. Senast kunde tittarna se honom göra stora framsteg i tävlingarna. –Jag vet faktiskt inte vad som gjort att så många har mig som favorit. Kanske är det för att jag är mig själv och inget annat. Det känns ändå väldigt bra att vara så omtyckt av tittarna som jag tycks vara.
Om kändisskapet
Även om folket hemma i Vedevåg inte ställer några närgångna och personliga frågor till Robinson-Leif, så ligger alltid kändisskapet nära tillhands. De flesta som medverkat i programmet tidigare har mer eller mindre blivit något av rikskändisar. Men Leif tar dagen som den kommer. –Den dagen den sorgen…eller den lyckan, kanske jag ska säga. Nej, allvarligt talat så har jag inte tänkt så mycket på det där. Samtidigt visste jag redan innan jag åkte till ön att man skulle bli lite igenkänd och omskriven i media. Men den tid man har i rampljuset är nog ganska kort ändå, säger Leif. Redan nu händer det att diverse intressenter hör av sig till honom för att få honom att ställa upp i olika jippon etc. –Det ringde någon pub i Kalmar för ett tag sedan och frågade om jag ville vara med i en Robinson-kväll som anordnades där. Men jag avböjde vänligt men bestämt.
På Robinson-ön
Tiden på Robinson-ön var både si och så, menar Leif Svensson. Även om han inte kan kommentera vissa detaljer, så berättar han att tiden på ön stundtals var väldigt rolig – och väldigt krävande. –Man kan jämföra det med att göra lumpen. Det är nästan samma sak. Vissa stunder är det inte roligt alls och det känns tungt, medan det nästa stund kan vara väligt roligt. Det man kommer ihåg mest är just de roliga upplevelserna man har fått vara med om, förklarar Leif. Besök Expedition: Robinson på nätet
I veckan blev det klart att Brunnstorps gård i Ingelshyttan får en ny ägare. Gården, som är känd för självplock av hallon och försäljning av grönsaker, kommer att drivas vidare av Angelica Rosado från Stockholm. Med många nya idéer hoppas hon kunna utveckla verksamheten ytterligare.
– Vi blev verkligen förälskade i gården och fick en härlig känsla för området och samhället. Vi är så peppade och glada, säger Angelica, som nu lämnar storstadslivet tillsammans med sin sambo för ett nytt liv i Storå.
För ungefär 2,5 år sedan tog en driven trio över spakarna på Lindesbergs Bilskadecenter, då den tidigare ägaren Peter Larsson valde att sälja företaget. Sedan dess har man arbetat hårt för att bibehålla samma goda kvalitet som innan, och nu kan man även utöka sina tjänster, tack vare ett nytt avtal med försäkringsbolaget Folksam.
– Vi tror att det här är jättebra för hela kommunen, så det känns riktigt bra, berättar Patrik Esenius.
Tisdag 21 april är det dags för den årliga föreställningen signerad Lindesbergs stjärnor. I år gör de sin egen färgsprakande tolkning av det populära underhållningsprogrammet ”På spåret”. Programledarna Kristian Luuk, spelad av Maja Lundin, och Fredrik Lindström, spelad av Björn Holmberg, drar igång årets Vårshow med den klassiska frasen: Vart är vi på väg? Nu kör vi!
Arbetet med Lindesbergs första discgolfbana, Trolltorpets Discgolfbana, är i full gång och under lördagens avslutades det tyngsta jobbet med banans nio korgar. Den nionde maj vid 10-slaget på förmiddagen är det planerat att hela banan kommer att stå klar och kommer under samma lördag att invigas med allt från foodtrucks och olika tävlingar samtidigt som det förväntas bli en riktig häftig stämning.
– Det kommer att bli jätteroligt, säger Mona Ek.
På tisdagseftermiddagen inträffade en olycka i Fellingsbro, där en skolbuss med ett tiotal barn ombord, körde in i en byggnad. Inga barn skadades fysiskt, men flera upplevde händelsen som mycket obehaglig. Trots kollisionen larmades dock varken polis eller räddningstjänst till platsen, och ansvariga på barn- och utbildningsförvaltningen fick information om händelsen från eleverna. Nu är en utredning startad, och busschauffören är tagen ur tjänst.
De har tjänstgjort i krigsdrabbade områden runt om i världen – och delar dessutom ett Nobels fredspris. Nu har Mathz Eriksson och Jan Hurtig varit med och sett till att Lindesberg fått en egen minnessten för veteraner. De hoppas att så många som möjligt vill komma och delta i invigningen på Veterandagen den 29 maj.
– Vi önskar att alla gamla veteraner kommer hit, även från andra delar av Bergslagen – Hällefors, Kopparberg och Nora. Alla är välkomna hit, säger Mathz Eriksson.
Den 41:a upplagan av Manskören Harmonis Caprice blev både finstämd, humoristisk och rejält svängig, med de båda artisterna Peter Jöback och Daniela Rathana som gäster. Manskören bjöd även på en bejublad hyllning till den bortgångne hårdrockslegendaren Ozzy Osbourne.
Under SM-veckan i Umeå avgjordes bland annat svenska mästerskapen i armbrytning, där Lindesbergs kommun fick hela tre nya medaljörer. Tre unga killar, som fortfarande är i början av sin karriär, och inte ens 18 år fyllda, visade prov på både styrka, uthållighet och pannben när de sammanlagt plockade hem sex medaljer i olika valörer.
– Det var superroligt och spännande, men inte lika nervöst som jag trodde, säger Roderick.