Svar till Daniel Badman, Green Power Sweden och berörda Lindebor

Lindeborna som varken kan folkomrösta eller använda kommunalt veto för att stoppa Älgfallet, trots att de riskerar att påverkas kraftigt av buller, infraljud, värdefall på fastigheter, svårigheter med belåning och en förändrad livsmijlö. Dessa frågor berörs inte i din insändare.

Det är inte konstigt att allt fler kommuner säger nej till storskalig vindkraft. Bristen på oberoende forskning kring naturpåverkan, hälsorisker, landskapsförändringar och ekonomiska konsekvenser är betydande. Bara i år har över 90 % av de planerade landbaserade projekten stoppats genom det kommunala vetot. Senast igår sade Jonas Erlandsson (S) i Högsby kommun nej till vindkraft och konstaterade att ”vindkraften är inte längre lönsam – men invånarnas protester har också spelat in”. Om tillståndsprocessen uppfattades som trovärdig skulle kommunerna knappast känna behov av att ingripa i denna omfattning.

Sveriges elförbrukning har legat i stort sett stilla under de senaste 30 åren, omkring 135-145 TWh, trots över 20% befolkningstillväxt. 1993 använde vi till och med mer el än 2023. Samtidigt är den svenska elproduktionen redan till omkring 99 % fossilfri. EU:s mål är att nå 42,5 % fossilfritt till 2030. Vi ligger alltså långt före, utan att elanvändningen har ökat. Sverige är dessutom den näst största nettoexportören av el i hela EU. Det visar att vi redan producerar mer än vi förbrukar.

Du skriver att vindkraften bidrar till att hålla elpriserna nere. Samtidigt säger Green Power Swedens egen analyschef, Anton Johansson, i Ny Teknik den 3 november att:

”Det är inte kommersiellt gångbart just nu.”
”Vi har haft tre kvartal i rad med i princip inga investeringar alls.”
”Vi har en väldigt hög export av el, det vittnar om ett mycket stort överskott.”
”Efterfrågan på el måste komma igång, särskilt i de områden med mycket elproduktion, för att få upp elpriserna något.”

Enligt branschens egna uppgifter finns redan omkring 5 500 MW tillståndsgiven och delvis finansierad vindkraft som ännu inte byggts. Det visar att bristen på ny elproduktion inte handlar om tillstånd, utan om marknadsförutsättningar och lönsamhet.

Att i det läget söka nya etableringar på platser där motståndet är starkt och miljöriskerna stora framstår som varken effektivt eller ansvarsfullt. En klokare väg vore att i första
hand bygga ut de projekt som redan är godkända och där påverkan är minst. Det skulle både minska konflikterna och öka tilltron till branschen.

Studien “Missuppfattad Motvind” framställs som forskning, men är i praktiken en del av vindkraftsindustrins PR-arbete. En broschyr finansierad av vindkraftsindustrin och
saknar den oberoende grund som krävs för att vara trovärdig.

Rapporten uppger att den bygger på 13 kommuner, men underlaget redovisas inte och kommunerna är anonyma. Utan insyn i data eller genomförande går det inte att
bedöma om slutsatserna håller. Dessutom utelämnas centrala frågor som lågfrekvent ljud och infraljud – vilket gör bilden både ofullständig och missvisande.

Den nuvarande ordningen, där verksamhetsutövarens konsulter själv tar fram de miljöstudier som ligger till grund för prövningen, är djupt problematisk. När den part som har ett direkt ekonomiskt intresse även samlar in och tolkar data, undergrävs tilltron till hela processen. Det är en intressekonflikt som strider mot grundläggande principer om objektivitet och rättssäkerhet.

För att skapa legitimitet måste dessa studier utföras av oberoende aktörer utan ekonomiska kopplingar till den sökande parten. Bara då kan beslutsfattare, kommuner
och invånare känna förtroende för resultaten – och för att besluten vilar på saklig och opartisk grund.

Vindkraftsprojekt påverkar människor mycket olika. För de som bor nära en planerad park kan konsekvenserna bli förödande – ekonomiskt, hälsomässigt och socialt – medan andra inte påverkas alls. Därför bör de mest berördas röst väga tyngst. Om kommunen tillstyrker etableringen riskerar närboende att få sin livsmiljö förstörd och
sina hus osäljbara. Om kommunen säger nej, drabbas ingen.

Först genom ett tydligt nej i folkomröstningen den 9 november, och därefter genom att kommunen använder sitt veto.

Om vindkraften ska byggas ut vidare behöver tillståndsprocessen ses över grundligt, så att allmänheten återfår förtroendet för den. Den tiden kommer inte att äventyra vare sig elförsörjningen eller den gröna omställningen – tvärtom, den kommer att stärka båda.

Hur kan du i Lindesberg engagera dig? Prata med familj, grannar, vänner och sprid information till de ni kan. Glöm inte att kontakta nära och kära i Nora och be dem rösta
NEJ. Kontakta även er kommun och ansvariga politiker.

Skona Nora – en ideell rörelse av boende och engagerade