På många håll i landet har det i flera års tid varit svårt att rekrytera deltidsbrandmän till stationerna. I Lindesberg har man dock varit förskonade från detta problem – tills nu.
– Det ser ut som att verkligheten har hunnit ikapp oss, för vi har tidigare inte haft några problem att finna nya deltidsbrandmän här i Lindesberg. Nu ser det dock mycket svårt ut, säger kårchef Mikael Juneholm, Nerikes Brandkår.
Att bemanna brandstationen i Lindesberg med 21 deltidsbrandmän, har tidigare inte varit särskilt svårt. Antalet ansökningar brukar hålla sig mellan 20 till 30 stycken varav ett tiotal väljs ut för att genomgå det tuffa fysikprov som krävs för att få arbeta som brandman. När stationen i Lindesberg nu söker personal, har man konstaterat att ansökningskurvan gjort en störtdykning jämfört med tidigare. Endast två ansökningar har inkommit.
Kårchefen Mikael Juneholm är naturligtvis oroad.
– Risken finns ju att man måste gå ner i bemanning när det blir svårt att rekrytera, vilket kan få följderna att utryckningar tar längre tid. Då kanske vi inte kan åka omedelbart med rökdykare utan måste kalla in personal från andra stationer, lite som det ser ut på mindre orter, säger Juneholm.
Just nu är dock inte situationen sådan att det påverkar utryckningarna på detta sätt. Idag har man 20 deltidsbrandmän och skall upp till det normala antalet för stationen i Lindesberg, vilket 21 stycken.
Juneholm har ingen direkt förklaring till vad som kan ligga till grund för att färre söker sig till yrket idag.
– Det är svårt att säga, men det kan naturligtvis vara så att fler arbetar på annan ort jämfört med tidigare. Då kan man ju inte heller arbeta som deltidsbrandman, påpekar han och syftar till ett av kriterierna: Att man som brandman i beredskap måste bo och ha sitt ordinarie arbete i eller i anslutning till tätorten, detta för att kunna inställa sig på stationen inom 5 minuter när larmet går.
Fotnot: Stationen i Lindesberg får årligen cirka 200 larm att åka på. En deltidsbrandman har beredskap cirka 17-18 veckor per år och får en årsersättning på cirka 100 000 kronor.
För tre år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det för fjärde gången, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det enda jag vill är att hjälpa till, och jag hoppas att folk vill stötta, säger Walat.
Tusentals incidentrapporter som rör valet 2026 har nått Valmyndigheten de senaste veckorna. Många av dessa incidenter rör valsedlar som försvunnit eller blivit felplacerade. Detta är också något som valsamordnare i Lindesberg rapporterat in flitigt om. Nu när de sista förtidsrösterna räknas berättar valsamordnare Ebba Jansson om kommunens arbete med att hantera problemen.
– Det är såklart jättetråkigt, men det är tyvärr sådant som vi ser när vi jobbar med valet, säger Ebba.
Från Löa hytta till Stripa gruva – under tio år har Bergslagens Spektakelteater låtit historiska miljöer bli scener för sina teateruppsättningar. Nu delar man med sig av minnen från det gångna decenniet i en jubileumsutställning i Aspafallet under helgen 26–27 september.
Efter gårdagens val har man nu ett preliminärt valresultatet i Lindesbergs kommun som visar på förändringar i det politiska landskapet. Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Moderaterna tappar, medan Landsbygdspartiet Oberoende Lindesberg (LPO) ökar stort.
INSÄNDARE/DEBATT: Turerna har varit många. Debatter, inlägg på sociala medier och artiklar i media har avlöst varandra.
INSÄNDARE/DEBATT: Jag har varit medlem i Socialdemokraterna från nittonhundratalet med övertygelsen att Socialdemokraterna står för…
INSÄNDARE/DEBATT: Ibland får man höra ”det händer ju ingenting i kommunen”. Inte för att jag har koll på alla nämnder men i Barn- och utbildningsnämnden händer det mycket. Trots en ekonomisk kris och en demografi där färre barn föds har mycket positivt åstadkommits under denna mandatperiod.
REPLIK: Jag håller helt med Tomas Schön Kvastegård. Det han efterlyser är precis det jag själv oftast återkommer till: politiker som vågar tala om vision, lyfta blicken och tänka längre än nästa nämndbeslut. En skolnedläggning, en investering eller en skattesänkning blir meningslös om ingen kan säga vart kommunen är på väg. Vision 2040 slår fast att varje plats är en del av helheten. Då duger det inte att lägga ner skolor i Ramsberg, Storå och Vedevåg, bygga i centralorten och sänka skatten och sedan motivera varje steg för sig.
Visa hela artikeln
