INSÄNDARE/DEBATT: Det politiska kaoset i Lindesberg med partihoppande politiker och dramatiska utspel får stora rubriker, men bakom kulisserna kvarstår de grundläggande förvaltningsproblem som revisorerna identifierat.
När kommunfullmäktige nekade socialnämnden ansvarsfrihet var det resultatet av allvarliga
och långvariga brister – inte en plötslig politisk nyck. Revisorerna pekade specifikt på
”bristande måluppfyllelse avseende ekonomi samt brister i styrning och intern kontroll” –
formuleringar som kan låta abstrakta men som har konkreta konsekvenser för
kommuninvånarna.
Dessa administrativa systemfel existerar oberoende av politisk turbulens.
Dokumentationsbrist, kommunikationsproblem, inkompetenta chefer och bristande
ekonomihantering är återkommande teman som många kommuninvånare vittnar om i
kontakt med kommunen.
Revisorernas granskningar har under flera år pekat på liknande mönster. Särskilt allvarligt är
att socialnämnden uppvisar ett underskott på 73,3 miljoner kronor (-11,5%) – ett ekonomiskt
haveri som signalerar långt mer än tillfälliga budgetproblem.
Medan politikerna nu fokuserar på positionering och maktkamp, fortsätter samma
förvaltningsstruktur och chefer att operera. Samma system som skapat problemen är
fortfarande i bruk. Samma organisationskultur som normaliserat avvikelser består.
Att byta ut politiker utan att adressera de grundläggande förvaltningsbristerna är som att
ersätta kaptenen på ett sjunkande skepp medan man behåller samma inkompetenta
navigationsofficerare. Nya politiska direktiv från “kaptenen” får liten effekt när de som ska
verkställa besluten – tjänstemännen – inte åtgärdar de faktiska läckorna i skrovet. Tvärtom
fortsätter fartyget att ta in vatten så länge de grundläggande strukturproblemen ignoreras,
och man kör på ännu hårdare med samma siffermetodik som visat sig skadlig.
Den verkliga frågan Lindesbergarna borde ställa är inte i detta fall exakt vem som sitter var i
nämnder och styrelser, utan:
1. Varför har kommunen inte implementerat grundläggande kontrollfunktioner som är standard i andra kommuner?
2. Varför har revisorernas varningar under flera års tid inte lett till förbättringar eller ifrågasättningar av hur socialförvaltningen sköts?
3. Hur kan en socialnämnd ha ett underskott på 73,3 miljoner kronor utan att tidigare åtgärder vidtagits?
4. Vad gör kommunledningen för att systematiskt förbättra förvaltningskultur och internkontroll?
5. Hur mycket av problemen ligger omorganisationen KS § 159 från 2014 bakom? Många av
nuvarande förvaltningschefer var med och utformade den själva.
Det är i svaren på dessa frågor, inte i politiska utsvävningar, som vägen framåt finns. För det är inte bara en fråga om vem som styr fartyget – det handlar om huruvida fartyget över huvud taget har personal som är kompetent att navigera den kurs som kaptenen beslutat om.
En enskild Lindesbergare