När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
Själv beskriver han sig skämtsamt som en 82-årig, enögd Parkinsongubbe, men sanningen är att Jerry Ragnarsson är en otroligt begåvad guldsmed som varit verksam sedan 1957. I sin hemmaverkstad i villan i Lindesberg har han långt efter sin pension fortsatt sin passion för hantverket, men på hobbynivå.
– Jag kan ju inte riktigt låta bli, det är ju så roligt, säger han med ett leende.
Trädet står i fokus – som form, idé och kreativ drivkraft – när Tormek bjuder in till sommarutställningen In Between Trees – Through Grind and Motion. Denna gång har man valt en ny riktning med fokus på det konstnärliga uttrycket och ambitionen att ge besökarna en helhetsupplevelse.
– Det är ett steg framåt i vår utveckling. Vi är väldigt glada över att få möjligheten att visa upp dessa fantastiska verk från utställare på den här nivån, säger Malin Karlsson, Social Media Specialist på slipmaskinstillverkaren Tormek.
Knappt ett år efter att Rickard Bädicker tog över Kajsa & Pinnens Bowling efter Lars-Åke Johansson, begärs företaget i konkurs vid Örebro Tingsrätt. De ständigt stigande matpriserna och inflationen uppges vara orsaken till beslutet.
Efter att gratisbutiken Gåvoboden i Lindesberg stått utan lokal i en månad, har man nu hittat en tillfällig lösning över sommaren för att kunna fortsätta verksamheten. Ett lokalt företag har erbjudit sig att sponsra med ett större inhägnat tält, och därmed flyttar nu Sommarboden in i Elin Olofssons villaträdgård på Östermalmsvägen 1 i Lindesberg.
– Det här är ett socialt hus, och jag tänker att nu ska det verkligen användas, säger Elin entusiastiskt.
I juni 2005 tog han över Pizzeria Milano i Lindesberg, efter förra ägaren Michel Shahrestan. Nu, två decennier senare, är det dags för Mahmut Cakir att fira 20-årsjubilem, något han framförallt vill göra för att ge tillbaka till sina trogna kunder.
– Jag vill att folk ska veta att jag har varit här i 20 år, och jag är tacksam för mina kunder, jag är så glad att jag är här i Lindesberg, säger han till LindeNytt.
I morgon, lördag den 24 maj, håller Gåvoboden i Lindesberg öppet för sista gången i sin lokal på Kristinavägen 24. Anledningen är att en ny hyresgäst ska flytta in, och därför söker verksamheten nu med ljus och lykta efter en ny plats att fortsätta sin verksamhet på.
-Jag väljer att se detta som en möjlighet, det här kan bli en nystart. Vi har stora planer på hur vi kan utveckla verksamheten på olika sätt, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
I januari meddelade Roger Sixtensson sin avgång som VD för FALAB/LIBO, efter en rad uppmärksammade mediala granskningar. Sedan dess har bolagets ekonomichef varit tillförordnad på posten, medan man sökt en ny VD. Under måndagen kunde man så presentera mannen som ska axla rodret, Mikael Kihlberg, som tillträder 1 september.
– Nu vänder vi blad, nu börjar ett nytt kapitel i FALAB/LIBOS historia, säger Mikael.
Tåg i Bergslagen meddelar att man ser en tydlig förbättring av trafiken jämfört mot i fjol, då inställda avgångar och minskad trafik påverkade resandet negativt. Under mars uppnådde man en avgångspunktlighet på 93,9 %, jämfört med 80,3 % i mars 2024.
– Trots att vi under februari och mars drabbades av flera utmaningar, som
exempelvis infrastrukturproblem, nedfallna träd och hårda vindar, ser vi en tydligt positiv trend. Utvecklingen över tid är glädjande, säger Yujin Zhang, trafikchef Tåg i Bergslagen i ett pressmeddelande.
Visa hela artikeln
Hyrmaskinsdagen lockade till nyfikenhet och skratt 
