När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
I helgen går startskottet för årets julmarknader, när Frövifors pappersbruksmuseum bjuder in till en av de största sådana i regionen. I år har man ett 80-tal försäljare på plats, med ett stort och varierat utbud. Dessutom kommer självaste tomten på besök.
– Vi försöker få en bra variation på utbudet, både hantverk, mat och roliga julklappar som hör julen till, berättar museichef Mikael Tiderman.
Efter ett år med besparingskrav och ett överhängande hot om nedläggning av program blickar man nu framåt med stor positivitet. Lindeskolan har genom olika insatser, med gemensamma krafter, lyckats spara in omkring 11 miljoner på årsbasis.
– Vi har en bit kvar när det gäller pågående effektiviseringar för att få en ekonomi i balans, men det finns ett stort engagemang och stolthet på skolan, säger gymnasiechef Staffan Hörnberg.
Sveriges största bakproffs bor i Lindesberg och heter Gohar Petrosyan. Det står klart efter att Miljonlotteriet presenterade vinnaren i sin stora baktävling, där alltså Gohar kammade hem förstapriset.
– Det är helt ofattbart, som en dröm! Jag är så lycklig och tacksam för alla som röstade på mig, säger Gohar i ett pressmeddelande.
För fem år sedan instiftade Linde energi ”Energiklappen” vars syfte är att prisa och lyfta fram lokala eldsjälar. Nu flaggar man för att det är öppet för allmänheten att nominera kandidater till 2024 års pris.
– Vi på Linde energi brinner för ett hållbart och levande Bergslagen och vill på detta sätt uppmuntra och uppmärksamma våra lokala hjältar. Energiklappen är vårt sätt att ge tillbaka till de som förtjänar uppmärksamhet och uppmuntran och samtidigt sprida lite julstämning, säger Joakim Johansson, VD på Linde energi, i ett pressmeddelande.
Ett soldränkt Fritidsbyn stod som värd när cupen Benjamins Minne spelades under söndagen. Cupen, som arrangerades av IFK Lindesbergs pojklag födda 2010 i samarbete med LindeNytt, var en hyllning till pojkarnas vän och lagkamrat Benjamin, som gick bort i cancer för 4,5 år sedan. Över 7 000 kronor samlades in till Barncancerfonden Mellansverige, genom lotteri och frivilliga donationer. Som en extra bonus stod hemmalaget som slutsegrare efter dagen, och Benjamin hade en central plats i deras vilda firande.
Efter en turbulent tid med nedläggningshot, har fordonsprogrammet nu lagt det bakom sig och blickar framåt. Under torsdagen arrangerade lärarna en branschdag för eleverna, där både företag, fackförbund och politiker kom för att dela med sig av matnyttig information.
– Det här ger eleverna en bättre inblick i branschen, och det här är bara en bråkdel av våra samarbetspartner. Nästa år kanske det blir några andra företag som kommer, säger läraren Per-Anton Olsson.
På måndagskvällen samlades en rad politiker, både från region och kommun, tillsammans med engagerade ortsbor i Guldsmedshyttan för att ta del av information inför det kommande beslutet kring Storå och Freja vårdcentral.
– Nu är det på gång att privata aktörer tar över både Storå och Freja, vilket kommer garantera att vårdcentralerna finns kvar, oavsett vad regionen tycker, för det råder fri etableringsrätt, säger Willhelm Sundman (L).
Närmare 250 båtar, flottar och även några kanoter samlades på Råsvalens vatten under lördagskvällen för att avnjuta Martin Almgrens kraftfulla röst i solskenet. Det blev en fullkomligt magisk inramning på kvällen, som avslutades först när solen började sänka sig.
Visa hela artikeln
Överraskningen: Politisk majoritet för ett bevarande av Storåskolans högstadium 
