När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
Under onsdagen avgjordes årets pitchtävling för UF-företag på Lindeskolan i Lindesberg. Sparbanken Bergslagen, tillsammans med skolan och ett antal lokala samarbetspartners, arrangerade tävlingen där man delade ut priser i fyra olika kategorier. Varje vinnande företag fick ta emot en prischeck om 5000 kronor vardera, som kanske kan hjälpa de unga entreprenörerna en bit i sitt fortsatta arbete.
Ett år har gått sedan Mejk slog upp portarna till sin egen livsmedelsavdelning, något man firar stort hela dagen. Glada leverantörer bjuder på smakprover, och givetvis tårta för att fira den nyblivna ettåringen.
– Det har gått jättefort, det säger kunderna också, säger vd Mikael Karlsson.
Onsdagen den 20 maj går årets upplaga av LindeDagen av stapeln, för tionde gången i ordningen. Ett jubileum man naturligtvis vill fira lite extra, för att göra evenemanget till en ännu större och bättre folkfest. Bland nyheterna, som presenterades under Rotarys möte på måndagen, finns bland annat Café Dialog där invånarna kan möta kommunens förvaltningschefer.
– Vi är ju tjänstepersoner, så det blir lite som Almedalen, fast utan politik, säger kommundirektör Henrik Arenvang.
På måndag, 2 mars, öppnar Soloteket Powered by NBC på Kristinavägen i Lindesberg. Men redan imorgon, lördag, smygöppnar man verksamheten med ett öppet hus, där man kan få hjälp med solschema och testa att sola gratis.
– Man ska känna att det är en stunds vardagslyx, att man unnar sig lite egentid, för det är vi så dåliga på i dagens samhälle, säger Johanna Reidarsdotter.
Efter en tuff start i livet har Jessica Roch hittat hem – i köket. Från huset i Storå driver hon det nystartade cateringföretaget ”Mat på fat”, där mat lagad från grunden snabbt blivit en succé. Redan tio dagar efter premiären har hon fått mängder av bokningar och förfrågningar – och är själv överraskad över hur stor efterfrågan är.
– Jag har fått flera beställningar från både företag och privatpersoner och bara positiva reaktioner, vilket är väldigt roligt, säger Jessica.
I februari 2020 öppnade Hanna Christoffersson sitt hundpensionat hemma på Källhagens gård i Aspensäng, där hon även driver ett hunddagis. Nu, sex år senare, utökar hon verksamheten med ytterligare 20 dagisplatser i centrala Lindesberg, där hon även öppnat en butik med produkter för våra fyrbenta vänner.
Lördagen den 9 maj är det dags för årets upplaga av den omåttligt populära Vårmönstringen, som varje år lockar tusentals besökare till Lindesberg. För fjärde året arrangeras också Vårfesten, även denna gång på och i anslutning till Brasserie All In. I år slår man på stort, när den norska dundersuccén Kuselofte blir kvällens huvudakt.
– Nu satsar vi och växlar upp, så vi hoppas på gehör och att det blir en riktigt rolig kväll, säger Oliver Lindberg.
Eva Nestell på Nestell Design i Lindesberg arbetar som grafisk formgivare, där hon designar loggor och hemsidor till olika företag. Under våren satte hon upp ett personligt mål för sig själv, att kunna kalla sig prisbelönt designer. Något hon nu kan göra – dubbelt upp.
– Det gav mig en otrolig boost i det jag gör, en bekräftelse på att jag gör något bra, säger hon till LindeNytt.