När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
Under torsdagen bjöd Lindeskolan in till sin årliga gymnasiemässa, där högstadieelever från hela kommunen kom på besök för att bekanta sig med skolans olika program, och kanske få en klarare bild av vad de ska söka in till. För skolan var årets mässa kanske viktigare än någonsin, efter ett år med hot om nedläggningar och besparingar.
I helgen går startskottet för årets julmarknader, när Frövifors pappersbruksmuseum bjuder in till en av de största sådana i regionen. I år har man ett 80-tal försäljare på plats, med ett stort och varierat utbud. Dessutom kommer självaste tomten på besök.
– Vi försöker få en bra variation på utbudet, både hantverk, mat och roliga julklappar som hör julen till, berättar museichef Mikael Tiderman.
Efter onsdagens medborgardialog i Storå ser det hoppfullt ut för Storåskolans högstadium, åtminstone om man får tro politikerna som närvarade. Merparten var rörande överens om att utredningen av flytten har gått alldeles för fort, och att skolan är viktig att bevara i sin nuvarande form.
Sveriges största bakproffs bor i Lindesberg och heter Gohar Petrosyan. Det står klart efter att Miljonlotteriet presenterade vinnaren i sin stora baktävling, där alltså Gohar kammade hem förstapriset.
– Det är helt ofattbart, som en dröm! Jag är så lycklig och tacksam för alla som röstade på mig, säger Gohar i ett pressmeddelande.
Den 13 oktober har det gått ett år sedan Stures Restaurang slog upp portarna på Stafettgatan i Lindesberg. Nu planerar man en jubileumshelg för att fira ett fint första år.
– Vi är alltid jätteglada när kunderna är nöjda och går härifrån med ett leende på läpparna, säger Sarbaz Qader.
Ett soldränkt Fritidsbyn stod som värd när cupen Benjamins Minne spelades under söndagen. Cupen, som arrangerades av IFK Lindesbergs pojklag födda 2010 i samarbete med LindeNytt, var en hyllning till pojkarnas vän och lagkamrat Benjamin, som gick bort i cancer för 4,5 år sedan. Över 7 000 kronor samlades in till Barncancerfonden Mellansverige, genom lotteri och frivilliga donationer. Som en extra bonus stod hemmalaget som slutsegrare efter dagen, och Benjamin hade en central plats i deras vilda firande.
Lindesbergs kommun har fortsatt svårt att lyfta när Svenskt Näringsliv genomför den årliga rankingen över landets kommuner och företagsklimatet i dessa. Lindesberg återfinns i år på plats 285 av landets 290 kommuner.
Med strålande sol, ett myller av besökare, samt ett hundratal utställare, blev Dragracingens dag inget annat än en dundersuccé.
– Det blev succé! Vi är oerhört glada, det visar verkligen hur stort motorintresset är, säger Peter Hayden från SHRA Lindesberg.
Gymnasiemässan gav högstadiets elever en inblick i framtiden 
Visa hela artikeln
