När Lars-Erik Eriksson började sin yrkesbana som plåtslagare i början av 1970-talet fick plåtslagaren själv tillverka många av de plåtdetaljer som behövdes. Till exempel gjordes stuprören och stuprörsvinklar på plats. Idag är allt sådant fabrikstillverkat. Men fortfarande ställs Lars-Erik inför utmaningar som prövar hantverkskunnandet.- Just nu håller jag på med att få till en ventilationsanslutning som är rektangulär i ingången och rund i utgången, berättar Lars-Erik.
Bergslagens Plåt håller till i Torphyttan där man har sin verkstad och lager i gamla Torphyttans skola. Härifrån har företaget utgått sedan 1978 då man övertog lokalerna efter Nerikes Maskiner. 1992 köpte Lars-Erik Eriksson sin fars andel i bolaget och för elva år sedan löste han ut sin kompanjon. Sedan dess driver han firman själv. Senaste vintern var tuff men under våren och sommaren har orderingången stabiliserats och framtiden ser nu ljusare ut för Bergslagens Plåt.
Oftast handlar det om taktäckning för Lars-Erik Eriksson och hans två anställda. Det kan gälla allt från en liten veranda, ett mindre uthus till en stor ladugård eller industribyggnad.
– Den största taktäckningen vi gjort måste vara den för något år sedan, när vi gjorde taket på en utbyggnad på Kopparbergs Bryggeri. Det måste ha varit över 2000 kvadratmeter totalt, berättar Lars-Erik.
Med taktäckning följer också detaljarbeten som skorstenar, takstegar, hängrännor och stuprör. Vanligast är det att byta ett tak när det gamla är utslitet. Det är sällan att någon som byter takbeklädnad av något annat skäl. Men när väl ett takbyte blir aktuellt är det inte ovanligt att det också blir ett byte från takpannor till plåttak. Idag finns det många olika utseenden på plåttak, liksom det finns en mängd olika kulörer att välja mellan. Vanligast är ändå fortfarande svart och rött.
– Många väljer ett plåttak som liknar ett tegeltak, men det blir allt vanligare att fler och fler vill ha det klassiska falsade taket, precis som de såg ut förr i tiden.
Det är falsningen som ger taket den karaktäristiska längsgående skarven. Förr tillverkades plåten i skivor som när de fogades ihop också fick en skarv på tvären. Idag tillverkas plåten på rulle och tekniken att lägga den plåten kallas bandtäckning.
– Nu händer ändå ibland att man ber om att få en tvärgående skarv för att utseendet ska bli mer som det var förr. Då är det bara att klippa av plåten och sen skarva ihop den igen.
Även om materialet är det samma och tekniken i mångt och mycket är densamma så har arbetet förenklats i hög grad tack vare de maskiner som finns idag. Förr använde plåtslagaren ett järn och en klubba vid falsning. Nu görs den detaljen av en maskin som i samma moment falsar plåtskarven två gånger för att få den att täta ordentligt.
På frågan varför man ska bli plåtslagare betonar Lars-Erik friheten och omväxlingen i arbetet, samtidigt som utsikterna är stora att få ett jobb direkt efter utbildningen. Något som understryks av att man från branschhåll menar att det idag saknas cirka 1500 plåtslagare i Sverige.
Ibland ställs hantverkskunnandet på prov. Här knäcker Lars Erik en bit plåt som ska bli en övergång i ett ventilationssystem. Svårigheten här är att övergången ska vara rektangulär i ena ändan och rund i den andra. Övergången görs i två halvor som sedan falsas ihop. Förhoppningsvis håller nu anslutningen rätt mått innan den kommer på plats.
Under kommande helgen nyinviger Lindesbergs Träningcenter sin numera betydligt större anläggning, där man får besök av bland annat Sveriges starkaste man. Dessutom håller man tävlingar med fina priser, gratis provträning samt en hel del annat.
– Vårt fokus är bra utrustning i en väldigt välanpassad miljö, säger Eddie Bergkvist.
Kommunledningen i Lindesberg har fått ta emot kritik från både medborgare och andra politiker, gällande sitt arbete med nedläggningsdrabbade Baettr och varslande Billerud. På onsdagen kallade man därför till en pressträff för att redovisa hur man jobbar med frågorna.
– Att Guldsmedshyttan överlever efter att Baettr lämnar är det viktigaste för oss just nu, och att vi kan behålla kompetensen i regionen, säger Martina Björck, näringslivsansvarig på kommunen.
Under onsdagen presenterade Svenskt Näringsliv årets ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Medan grannkommuner som Nora och Ljusnarsberg klättrar uppåt, är Lindesberg kvar i botten på plats 288.
– Det lönar sig att arbeta nära företagen. För kommuner som vill växa och vara attraktiva är ett gott företagsklimat avgörande. Det hoppas jag att fler beslutsfattare tar till sig, säger Karl Hulterström regionchef för Svenskt Näringsliv.
Arla morgonstund har italienska smaker i mund. Under torsdagsmorgonen slog ett helt nytt frukostcafé upp luckorna för första gången i centrala Lindesberg. Från en rullande foodtruck serverades varma italienska frukostmackor – något som lockade många nyfikna kunder under morgontimmarna.
– Vi är väldigt nöjda, det har rullat på riktigt bra för att vara första dagen, konstaterar Sarbaz Qader när LindeNytt stannar till på besök.
Kön ringlade sig lång utanför Rusta, som under onsdagsmorgonen premiäröppnade sin nya butik i Lindesberg. Hundratals shoppingsugna kunder väntade ivrigt på att få komma in genom dörrarna för att fynda, men allra först på plats var Carl Gustafsson, som därför belönades med att bli dagens bandklippare.
– Det kändes jättebra, det var jätteroligt, säger han till LindeNytt.
På onsdagen klockan 10.00 öppnade Rusta sitt varuhus i Lindesberg. Redan långt före klockslaget hade många tagit sig till Charlottenlunds Handelsområde för att invänta att portarna premiäröppnades. LindeNytt följer invigningen på plats.
För två år sedan anslöt sig Grillköket i Lindesberg till kampen mot barncancer, då man under september månad donerade 50 procent av intäkterna från sina barnmenyer till ändamålet. Nu gör man det igen, och hoppas att deras kunder återigen vill hjälpa dem att stötta insamlingen.
– Det handlar inte om att vi ska tjäna pengar eller få mer kunder, utan vi vill hjälpa barnen, förklarar Walat Dino.
Efter många års funderande startade Monica Karlsson upp sin efterlängtade gårdsbutik Kvarna no113 i Grimsö. Butiken, som öppnade i maj, har fått en fin start och lockat många besökare under sommarens helger. Nu väntar en höstmarknad som Monica ser fram emot.
– Det är så trevligt när det kommer besökare hit, sätter sig och fikar och surrar lite med varandra, säger Monica förväntansfullt.