Trenden på lunchpriserna bruten?De senaste åren har inneburit ökade kostnader för många som äter sin lunch på någon restaurang i Lindesberg. Flera lunchställen har nämligen höjt priserna på dagens rätt vilket inneburit att prisbilden varierat kraftigt från restaurang till restaurang. På vissa ställen kommer man undan med 50-lappen samtidigt som man på andra restauranger får betala 70 kr.
Från 50 kr upp till 65 kr. Detta har länge varit de fasta priserna som Lindesbergs invånare kunnat förvänta sig vid ett lunchbesök hos en lokal restaurang. Tills för ett par år sedan då den första 70-kronorslunchen dök upp. När isen väl var bruten tog det inte lång tid innan fler valde att höja sina lunchpriser. Naturligtvis handlar det om att få lönsamhet på luncherna, ingen väljer att höja priset för skojs skull. Men det finns en tydlig smärtgräns, det är långt ifrån alla som har råd att äta ute varje dag när priserna håller denna nivå.
För kunden innebär prishöjningarna ganska stora kostnader. Det kan tyckas att skillnaden mellan 65 och 70 kr för en lunch är strunt. Men äter man regelbundet blir detta smärre påslag ändå en hundring extra i plånboken per månad.
Bistro Bellman är en av restaurangerna som valde att haka på prishöjningen. Nu väljer man dock att sträva åt andra hållet – och sänker priset med 10 kr.
-Vi vill satsa extra på just luncherna och då tror jag priset är avgörande. Nu är det tre år sedan vi tog över och man har lärt sig hur Lindesberg fungerar, säger restaurangchef Besim Celik som anser att deras nya prissättning 60 kr är mer lönsamt i det långa loppet. Men om fler väljer samma väg att gå, det återstår att se…
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!