Helen Sannerstedt, museiintendent på kultur- och fritidsenheten. Foto: Jennie Einarsson
Trasiga ting lappas och lagas i utställning
En trasig tallrik eller ett hål i en skjorta betydde inte att föremålet var redo att kastas förr i tiden. Med kreativitet och skickligt hantverk kunde de flesta saker repareras och leva vidare i generationer. Detta är något Helen Sannerstedt, museiintendent på kultur- och fritidsenheten, vill lyfta fram i sommarens utställning ”Lappa och laga” på Grenverket.
Utställningsmontern är fylld med föremål från förr som överlevt tidens tand. En gammal bok från 1707 som blivit ombunden, klamrat porslin och flera klädesplagg som blivit lappade, lagade och förlängda visar hur uppfinningsrikedom och fint handarbete kunde rädda de flesta ting.
– Man använde mycket sinnrika och enkla reparationer för att föremålen skulle kunna fortsätta användas under en längre tid. Förr i tiden var det viktigt att saker och ting höll länge då det var en mycket tidskrävande process att tillverka saker. För exempelvis ylle så behövde man ha får, klippa dem, låta barn och äldre sortera och till sist fick kvinnorna bearbeta ullen till textil, så man förstår ju hur värdefullt det var. Eftersom att det krävde så otroligt mycket arbete så ingick kläder även i bouppteckningarna förr i tiden. Ett exempel är att i början på 1800-talet så värderades en gammal Vadmarsrock som två plogar och en harv, berättar Helen Sannerstedt.
Trasig keramik kunde man laga med klammer på baksidan. Foto: Jennie Einarsson
Föremålen i utställningen kommer delvis från Lindesbergs kommuns egen museisamling men även från privatpersoner och hembygdsföreningar i kommunen. För att illustrera arbetet bakom finns även en hel del gamla bilder från Örebro län, många av dessa från Lindesberg.
– Bland annat finns en bild på en skräddarmästare från Gusselby och en skomakare från Frövi. Sedan har vi två bilder här från Örebrokuriren på nyttiga julklappar från 1972. Den ena var en verktygslåda och den andra var ett syskrin, ganska roliga bilder faktiskt, säger Helen.
I Örebrokuriren 1972 tipsade man om nyttiga julklappar. Den ena ett syskrin och den andra en verktygslåda. Foto: Jennie Einarsson
Helen förklarar att tanken med utställningen är att inspirera besökare att laga saker istället för att slänga och köpa nytt – dels med tanke på miljön men också för att stärka sin självkänsla.
– Jag tycker det är viktigt att lära sig att kunna laga saker. Jag har skrivit en text som sitter här på väggen om att händer mår bra av att skapa, det ger en handlingskraft. Jag pratade med en slöjdlärare som sa ”ju mer man kan laga, desto mer självständig känner man sig”. Därför har vi även en mindre monter med material som man kan använda idag för att reparera saker, allt från lim till silvertejp. Min kollega har också skrivit en text på ett väldigt roligt sätt om silvertejpens historia som är väldigt spännande, den tycker jag man ska läsa, avslutar Helen glatt.
Helen tipsar om att läsa historien om silvertejpen. Foto: Jennie Einarsson
Lappa och laga – en utställning om konsten att laga det som är trasigt, finns att se på Grenverket fram till och med 31 oktober 2024.
Tack för ert stöd!
LindeNytt vill passa på och tacka alla er som genom swishgåvor har stöttat och hjälpt oss att bedriva vår verksamhet.
Era gåvor gör skillnad. Vill du också stötta LindeNytt?
Swishnr: 123-053 19 05
KommentarerKommentarsektionen ansvarar inte redaktionen eller utgivaren för.
Du är själv juridiskt ansvarig för den text du väljer att publicera här.
Ett gäng glada förskoleklassare samt fritidspedagog Shafeek Khalil poserar med flera av deras finurliga holkar. Finalholken befinner sig just nu hos juryn på annan ort. Foto: Löa Skola
Löa friskola har blivit något av specialister när det gäller att bygga spektakulära fågelholkar. För tredje året i rad har skolan nämligen tagit plats som en av 15 finalister i SM i fågelholk. Av totalt 750 inskickade bidrag finns deras finurliga alster ”Fredsduvan” med bland de utvalda. Årets tema för fågelholken har koppling till världsläget.
– Vi har pratat en del i skolan om krig, FN, fred och frihet, och då var det någon i gruppen som kom på idén att vi skulle göra en fredsduva, berättar Annette Alexandre, klasslärare för förskoleklassen och projektledare för fågelholksbygget på Löa friskola.
Måndagen den 1 april 2024 fick de beskedet som alla föräldrar fruktar – deras son hade omkommit i en fruktansvärt tragisk olycka. På dagen ett år senare vill föräldrarna rikta ett stort tack till alla som funnits där i sorgens mörkaste dagar, i saknaden av Andreas.
Biljettförsäljningen till 2025 års Caprice med Manskören Harmoni har rusat ända sedan plåtarna släpptes vid månadsskiftet november/december. För att ingen skall behöva vända i dörren på grund av lapp på luckan, öppnar man nu ännu en sidoläktare för att försäkra sig om att alla som vill ska få chansen att se showen – som i år kommer med en extra krydda.
De är de allra första vårfåglarna. De börjar att ropa under natten redan under den tidiga vårvintern. Jag talar om ugglorna. Nu är det nämligen deras högtid, en tid man kan höra dem ropa i våra skogar.
INSÄNDARE/DEBATT: Ytterligare försämring för människor, ekonomi och miljö i Bergslagen är aktuellt I Lindesberg har Staten centralt ett servicecenter. Där erbjuds vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Den nya gatubelysningen i området Torphyttan har väckt frågor från allmänheten. Ett par av armaturerna ger nämligen ifrån sig ett rött sken istället för det normala vita. Det finns dock en förklaring till fenomenet. LindeNytt har varit i kontakt med Mats Ivarsson, som är ansvarig för belysningen i Lindesbergs kommun. Han bekräftar att det inte är något fel på armaturerna, utan att det finns en anledning till att man har valt ett rött ljus på den aktuella platsen.
I skogarna vid Resta, strax utanför Ramsberg, fick Sara Lindlöf i förra veckan syn på ett lodjur som lugnt spatserade bland träden.
– Jag hade ju bara sett lodjur på djurpark innan, så det var jättehäftigt att få se på riktigt! säger hon till LindeNytt.
I Sverige har vi tidigare varit självförsörjande på el och därtill varit stora exportörer! Den inhemska elkonsumtionen har sedan 80-talet minskat dels beroende på effektiviseringar med exempelvis värmepumpsteknik! Den elbrist och då framförallt i landets södra del med kraftigt förhöjda priser beror dels på export till t.ex. Tyskland och dels på att den mesta produktionen finns i norr! Tyskland har skrotat sin kärnkraft och med brist på fossil gas så eldar man kol med stora utsläpp!
Uthus i lågor utanför Linde: ”Får brinna ner”
En brand har utbrutit i ett uthus på en gård i området Hult strax utanför Lindesberg. Enligt SOS Alarm kommer räddningstjänsten inte göra annat...