På Hillstreet har ett grabbgäng anordnat LAN, närmare bestämt, deras femte i ordningen. De börjar kunna det här nu och lanen är eftertraktade. Med cola, ostbågar och Billys Pan pizza är de dryga tjugo deltagarna redo att starta igång. För nu ska här LANAS i två dygn, fyrtioåtta timmar fyllda med datorer och gemenskap.
Det är LAN på Hillstreet och man håller på att kicka igång evenemanget. De fick kanske inte den bästa starten på grund av lite Internetkrångel, men arrangörerna Erik Jäderqvist, Emil Franzén, Christoffer Tapper och Andreas Brundin ser ingen anledning till misströstan.
– Vi försöker lösa det så snabbt som möjligt. Att ha ett LAN utan problem, det går inte, det uppstår hela tiden. Vi gör det bästa av situationen, säger Erik.
Ja, för de har ju faktiskt ett par dygn på sig. Och att förbereda hela fyrtiotimmars LAN är inte helt lätt. Erik berättar att det krävs mycket planering, men med dessa tjugotvå sittplatser är det här ett av de mindre LANEN utav de fem som gänget har arrangerat. Förra gången var det hela sjuttio stycken men då höll man till i en större lokal.
– Det är lite tight inpå julen, man hinner inte få kontakt efter lovet, och så är det svårt att arrangera något mitt i skolan. Det blir lättare på sportlovet, vi planerar att ha tre event till den här terminen, säger Erik och Emil tillägger:
– Man vet inte vad som händer efter studenten, vi vill använda den här tiden som vi har. Vi kommer att höra med publiken framåt slutet om de vill att vi ska fortsätta.
Arrangörerna Emil Franzén, Andreas Brundin, Erik Jäderqvist och Christoffer Tapper.
Hela gruppen håller med, de vill fortsätta om möjlighet finns. Därför tycker de också att det är så viktigt att de får ordentlig feedback från deltagarna, man vill hela tiden kunna förbättra evenemangen.
– Alla ska ha kul! Vi spelar musik och försöker prata med alla för att gå igång dem. Att alla ska ha trevligt är det första vi tänker på, säger Emil.
Killarna konstaterar också att det finns en del fördomar om LAN, men de konstaterar att det är så mycket mer än bara datorer.
– Man får nya vänner. Här öppnar dem upp sig när de träffar sådana som har samma intresse. Ibland har någon hört av sig efter ett LAN och undrat vad den bredvid hette för att den var så trevlig, säger Erik nöjt.
Vad man äter och dricker beror lite på, likväl som man kan sörpla energidryck i mängder, kan man likväl häva mjölk eller cola. Christoffer berättar att vissa har med sig ostbågar, medan någon annan kör på Billys och Gorby´s, och en tredje håller sig till att enbart få i sig vätska. Men Erik säger:
– Man behöver ha den där sockerkicken för att hålla igång, det är den som man strävar efter.
Men särskilt mycket sömn, det blir det inte.
– Det kan vara skönt att ha någon timme att sova, men det är inte många timmar man sover, sömn är inte viktigt eller prioriterat. Som arrangör vill man ändå sova lite grann, så man inte blir dryg för att man är trött. Vi brukar sova i intervaller, det är alltid någon av oss som är vaken, det är ju vi som har huvudansvaret. Det är därför som vi fått sådant förtroende, både att få vara på Lindeskolan, och nu här, och också av publiken, avslutar Erik.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Visa hela artikeln
Bildextra: Nu öppnar Main Event i arenan 
