Vad gör en tradition – hur blir den till och hur överlever den? Ibland kan man tro att det bara behövs en något galen idé och lite människor som känner för att utveckla den för att något ska växa till en tradition. Det var ungefär det som hände i Ullersäter för dussinet år sedan.
– Jag får nog säga att jag är skyldig till det, säger Christofer Kärrdahl, som är sekreterare i Ullersäters bygdegårdsförening som står för arrangemangen kring det populära UllerMuller.
– Det var jag och två grannar som fick för oss att vi skulle ta traktorerna med oss och åka till Nostalgibyn och det var väl kul, fortsätter han.
Då var bygdegårdsföreningen ganska nybildad och vid ett möte berättade Christofer vad de gjort och man funderade på hur man skulle utveckla idén. Föreningen satsade och redan första året kom det hela 45 traktorer och på den vägen har det rullat på. UllerMuller är numera ganska likt en smärre folkfest. Här finns plats för lokala handlare och hantverkare där man kan köpa lokalt producerad mat och även trasmattor. Ullermålarna lottar ut de konstverk som de under årets målarkvällar och kreativa helger har skapat.

På hemmabygget till scen står en trio och spelar glada låtar, som folk kan välja att dansa till eller inte.
– Jag vet inte riktigt vad de kallar sig, säger Christofer Kärrdahl, de byter namn ibland, men jag känner dem som ”Inge Vidars”. Leendet blir stort.
Sedan ungefär fem år tillbaka har det även börjat komma en del veteranbilar trots att föreningen inte marknadsför sig som en träff för just dessa, men det ligger bra i tiden eftersom Arboga Meet pågår samma dag men börjar lite senare. Så en del veteraner svänger förbi UllerMuller och visar upp sig innan de fortsätter till Arboga, vilket naturligtvis är uppskattat av besökarna.
Det finns ingen som räknar antalet besökare på evenemanget, men Christofer uppskattar att det är mellan 1000 och 1500 personer som kommer varje år. Den största begränsningen handlar om parkeringen, särskilt nu när veteranerna har fått en del av den till sina fordon. Sedan tycker Christofer att nivån är ganska lagom nu.
– Vi har hamnat på en sån här nivå, som är okej eftersom den är hanterbar. Blir det större ställer det också större krav.
Från början krävdes det också en hel del planering, men nu går det mesta på rutin och det har hittills inte varit svårt att få till funktionärer som hjälper till.
Och traktorerna kommer. Ända sedan starten har man haft sin traktorcruising där barn och vuxna får åka med på en tur över Fänninge och Rynninge och trots att molnen hängde tunga över trakten var det många som passade på att få sig en riktig traktortur i sommarlandskapet. Nytt för i år var också att Frivilliga Automobilkåren deltog och kunde bjuda på bandvagnstur över gräsytorna alldeles intill själva marknadsplatsen.
Text och foto: Anna Fryxell