På fredagskvällen gav Linde Dansklubb danssugna själar möjligheten att svänga sina lurviga. Ett drygt femtiotal buggentusiaster slöt upp till kvällens första buggomgång, fortsättningskurs nummer två, tätt följt av fortsättningskurs nummer tre. Med andra ord fick nybörjarna stanna hemma och man fokuserade på att följa upp höstens kurser. – Det är roligt! Och avkopplande. Det går att lära gamla hundar att sitta, man blir aldrig för gammal för att dansa, säger Ingegerd Pauline.
Klockan är bara ett par minuter från att startskottet ska ljuda denna kyliga fredagskväll. Inne i Sandströms stora lokal droppar det ständigt in nya, danssugna deltagare, en del med riktiga dansskor, andra använde silvertejp för att täcka delar av sulan. Man måste ju kunna få till rätta snurren och svängen!
– Idag är det steg två och tre, vi börjar ikväll med steg två som i höstas gick nybörjarkursen och sedan fortsätter vi med steg tre, för de som har gått steg två. Men man kan också ha buggat lite innan och komma hit. Jag har gått danskurser i tjugo år och jag kan gå samma flera gånger, säger klubbens ordförande Lennart Sjöstrand.
Lennart är ett tydligt och stående bevis på att dans är roligt och det går tydligen inte att tröttna.
– Nej, det är som feber. Det är mycket som är roligt. Det är som att hormoner startar, man bara leker i musiken, då är det kul! Alla är glada och man har mycket kontakt med varandra. Man tittar på den som man dansar med, och inte på grannen bredvid, berättar Lennart leende.

Klockan är slagen och danspedagogen Lena Svensson träder fram. Det är likt oftast ett litet överskott på den kvinnliga skaran, så Lennart får gladeligen rycka in och göra en insats. Alla har dansat tidigare, så man parar ihop sig och börjar genast att dansa till den hederliga, glatta dansbandsmusiken. När Lena efter en kortare stund stoppar, förflyttar sig kvinnorna en man till höger och därmed hinner man dansa med hela gänget. Ett snabbt ”hej, hej” och så är man igång igen, och ju fler man dansar med, desto mer avslappande blir dansarna. Det krävs inte lång stund för att notera att vissa kan lite mer än andra, antalet snurrar och finesser skiljer sig och svårighetsgraden varierar. Däremot kan det konstateras att alla är glada, det finns inte en enda utav de dryga femtio dansarna som visar tecken på någon ledsen min.
– Folk skrattar hela tiden när de dansar. Det blir aldrig långtråkigt och man lär känna varandra. Det är en närhet och gemenskap, berättar Inger Söderberg.

Även Ingegerd Pauline brinner starkt för dansandet:
– Det är roligt! Och avkopplande. Det går att lära gamla hundar att sitta, man blir aldrig för gammal för att dansa. Det är en enorm skillnad på att sitta hemma och ha TV-kväll jämfört med att komma hem och ha varit och dansat. Och så är det motion dessutom! Men vi skulle vilja pusha fler killar att börja dansa och lära sig stegen, det gör dem säkrare. Sedan är det ju en stor chans att träffa en tjej också, säger Ingegerd med glimten i ögat.
Under söndagen skulle det avgöras om vilket plats i tabellen som Lindlöven avslutar säsongen med. Efter en utklassning mot Falu IF med 8-0, vilket även säkrar Lindlövens elfte hållna nolla, så blev det till slut en tredje plats inför det kommande slutspelet. Det gör att Lindlöven kommer att få slutspelsstrida mot Forshaga IF när slutspelsserien inleds i Lindehov den 13:e mars.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Libo Cup växer sig bara större med varje år och under veckoslutet är det dags för cupens sjunde upplaga, som även den är större än någonsin. Strax över 1 000 unga handbollsspelare fördelat på drygt 85 lag beräknas gästa Lindesberg där två av lagen har tagit resan från finska Helsingfors för att delta. Vid 15-slaget under fredagen inleds tredagarsturneringen som förväntas spela 198 matcher under helgen.
– Vi hoppas att få så många besökare till oss som möjligt så att Lindesberg får visa upp sig från sin bästa sida, meddelar Ricky Nordahl.
Ifjol missade LIF Lindesberg den efterlängtade kvalplatsen till Allsvenskan med bara ett ynka mål för lite i målskillnad. Till den nuvarande säsongen har LIF Lindesberg istället gjort allt för att inte hamna i samma fälla och har gått all-in för att avsluta serien med en förstärkt målskillnad. En fungerande taktik då LIF Lindesberg under onsdagen säkrade en kvalplats mot Allsvenskan till den kommande våren.
– Det känns jätteskönt att det är säkrat nu, säger Asso Eliassi.
Med start i mars blir tidigare Mötesplats Linden i Lindesberg en del av Höjdpunkten, en verksamhet som riktar sig till alla seniorer i kommunen. Två gånger i veckan ordnas träffar med fika och aktiviteter i Lindesberg, Frövi och Storå, som en fritidsgård för invånare från 65 år och uppåt.
– Förhoppningen är att skapa en gemenskap som blir höjdpunkten på veckan för kommunens seniorer, säger Elene Jirvelius, processledare för Nära vård på Lindesbergs kommun i ett pressmeddelande.
Även om det inte finns några officiella eller samlade siffror från de olika travbanorna, kan man nog ändå med stor säkerhet säga att Isabella Jansson Wiklund är en av de yngsta kuskarna någonsin att tituleras Årets Kusk. Under Örebro och Fornabodas gemensamma travgala som arrangerades i lördags fick 19-åringen ta emot det prestigefyllda priset efter en otrolig säsong på tävlingsovalen.
– Det är jätteroligt att man kan visa att det går att ta sig framåt inom sporten även om man är ung och tjej, säger Isabella Jansson Wiklund.
FOTOKRÖNIKA: Förra helgen, på lördagen, följde jag norrskensprognoserna och hoppades på en träff framåt kvällen. Vid midnatt larmade mobilen. Jag tittade ut genom fönstret – och visst var det norrsken. Termometern visade –23 grader. Skulle jag gå ut i kylan eller stanna kvar under det varma täcket? Hmm…
Under en helt vanlig vinterpromenad med hundarna fick Agneta Segerfelt syn på något helt oväntat. Längs sänkan där vattnet rinner från Vretsjön in mot byn hade mängder av jättelika isformationer i bärnstensfärg bildats och fångade solljuset på ett nästan magiskt sätt. Nu vill hon dela upplevelsen med fler.
– Det var väldigt vackert och spektakulärt, så jag tänkte att det kunde vara kul om fler fick se det än bara vi som bor här i Ramsberg, säger Agneta Segerfelt.