På fredagskvällen gav Linde Dansklubb danssugna själar möjligheten att svänga sina lurviga. Ett drygt femtiotal buggentusiaster slöt upp till kvällens första buggomgång, fortsättningskurs nummer två, tätt följt av fortsättningskurs nummer tre. Med andra ord fick nybörjarna stanna hemma och man fokuserade på att följa upp höstens kurser. – Det är roligt! Och avkopplande. Det går att lära gamla hundar att sitta, man blir aldrig för gammal för att dansa, säger Ingegerd Pauline.
Klockan är bara ett par minuter från att startskottet ska ljuda denna kyliga fredagskväll. Inne i Sandströms stora lokal droppar det ständigt in nya, danssugna deltagare, en del med riktiga dansskor, andra använde silvertejp för att täcka delar av sulan. Man måste ju kunna få till rätta snurren och svängen!
– Idag är det steg två och tre, vi börjar ikväll med steg två som i höstas gick nybörjarkursen och sedan fortsätter vi med steg tre, för de som har gått steg två. Men man kan också ha buggat lite innan och komma hit. Jag har gått danskurser i tjugo år och jag kan gå samma flera gånger, säger klubbens ordförande Lennart Sjöstrand.
Lennart är ett tydligt och stående bevis på att dans är roligt och det går tydligen inte att tröttna.
– Nej, det är som feber. Det är mycket som är roligt. Det är som att hormoner startar, man bara leker i musiken, då är det kul! Alla är glada och man har mycket kontakt med varandra. Man tittar på den som man dansar med, och inte på grannen bredvid, berättar Lennart leende.
Klockan är slagen och danspedagogen Lena Svensson träder fram. Det är likt oftast ett litet överskott på den kvinnliga skaran, så Lennart får gladeligen rycka in och göra en insats. Alla har dansat tidigare, så man parar ihop sig och börjar genast att dansa till den hederliga, glatta dansbandsmusiken. När Lena efter en kortare stund stoppar, förflyttar sig kvinnorna en man till höger och därmed hinner man dansa med hela gänget. Ett snabbt ”hej, hej” och så är man igång igen, och ju fler man dansar med, desto mer avslappande blir dansarna. Det krävs inte lång stund för att notera att vissa kan lite mer än andra, antalet snurrar och finesser skiljer sig och svårighetsgraden varierar. Däremot kan det konstateras att alla är glada, det finns inte en enda utav de dryga femtio dansarna som visar tecken på någon ledsen min.
– Folk skrattar hela tiden när de dansar. Det blir aldrig långtråkigt och man lär känna varandra. Det är en närhet och gemenskap, berättar Inger Söderberg.
Även Ingegerd Pauline brinner starkt för dansandet:
– Det är roligt! Och avkopplande. Det går att lära gamla hundar att sitta, man blir aldrig för gammal för att dansa. Det är en enorm skillnad på att sitta hemma och ha TV-kväll jämfört med att komma hem och ha varit och dansat. Och så är det motion dessutom! Men vi skulle vilja pusha fler killar att börja dansa och lära sig stegen, det gör dem säkrare. Sedan är det ju en stor chans att träffa en tjej också, säger Ingegerd med glimten i ögat.
För andra gången någonsin så är Lindlöven klara för semifinal i HockeyEttans slutspel mot HockeyAllsvenskan! Trots att Forshaga tvingade fram en fjärde match genom att kvittera slutspelet i antal vunna matcher så blev Lindlöven för mycket när de två lagen fortsatte slutspelet i Ängevi Ishall. Lindelaget avslutade starkt vid båda matcherna och passade även på att sätta en stark punkt till kvartsfinalens fjärde match med de respektingivande slutsiffrorna 5-1.
På tisdagsmorgonen kunde morgonpigga lindesbergare se det uppseendeväckande arbetet med att lyfta tillbaka den numera renoverade tornspiran på det så kallade ”tornhuset” i centrala Lindesberg.
– Det som gör det svårare nu är att den ska ner i hålet mellan ställningarna, och det blåser, så jag hoppas att allt går bra, säger Glen Hedblad, fastighetstekniker på Byggnadsfirman Lund.
Våren anlänt och då är det hög tid att spana efter fåglar igen. Häng med i veckans fotokrönika och se vad jag lyckades fånga i bild.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
Det är mycket på gång i Frövi. Tomatodlingen är i färd med att uppföra ytterligare ett växthus, fler nyetableringar planeras och strandpromenaden är under utveckling. Nu vill Lindesbergs kommun göra en ”kraftsamling” under projektnamnet ”Vi är Frövi” tillsammans med invånarna för samhällsplaneringen av orten.
– Jag håller tummarna för ett stort engagemang från mina 2 500 grannar i Frövi. Då kan vi få bra saker att hända framåt, säger Simon Tullstedt, projektledare för kraftsamlingen och själv frövibo, i ett uttalande på kommunens hemsida.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Under lördagen drog Lindesbergs kommuns största kulturevenemang, Vinterspår, igång – i år med rekordmånga utställare. 155 utställare på 33 platser fanns utmärkta på Vinterspårs karta och lockade mängder av besökare som gav sig ut för att ta del av konst och hantverk av alla dess slag – allt från blommor i kräppapper till koreanska kläder och en lektion i bridge. LindeNytt var på plats för att kunna bjuda på ett bildspel från evenemanget.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Visa hela artikeln
Här lyfts tornspiran på plats igen 
