Under den gångna helgen samlades världseliten inom orienteringsskytte i Munkhyttan, strax utanför Lindesberg, där hela fem tävlingar genomfördes samtidigt. Här gällde det att både vara snabb, duktig på att läsa kartan samt vara stadig på handen i skyttet.
– Det här är en sport som ställer stora krav på utövaren, den som vinner här har lyckats i alla tre momenten, förklarar Michael Karlsson, ledare för det militära landslaget.
Ett hundratal deltagare från Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och Nederländerna kämpade tappert i skogarna utanför Lindesberg under helgen. I stekande hetta genomfördes hela fem tävlingar samtidigt – Militärlandskamp, Världscup, Svenska Mästerskapen, Svenska Cupen samt ett Distriktsmästerskap. Under lördagen avgjordes den klassiska distansen, orienteringsskyttets motsvarighet till Holmenkollen. Arrangörer var lokala Lindebygdens orienteringsklubb tillsammans med OK Tisaren.

– Många är duktiga orienterare, men för att kunna lyckas här måste man vara duktig skytt också, säger tävlingsledare Reinert Hallor.
Lördagens tävling startade med 3 kilometers punktorientering, där de tävlande ska markera ut 10 kontroller på en blank karta, för varje felaktig millimeter bestraffas man med ett tidstillägg om 1 minut. Därefter klassisk orientering, uppdelat av två skjutmoment, ett stående och ett liggande.
– Det gäller att få ner pulsen innan skyttet, för varje bom får man två minuters tillägg, och de skjuter sammanlagt 20 skott, förklarar Reinert.

Tävlingen är tight och varje minut räknas när de tävlande anländer en efter en in på skjutvallen, ivrigt påhejade av både funktionärer och andra tävlande. Trots allvaret i luften skojas och skrattas det friskt när de ställer ifrån sig vapnen och återigen äntrar den besvärliga skogsterrängen.
– Skulle skyttet vara för enkelt skulle man bara kunna kasta bort den delen och ändå vinna, men nu är den en tredjedel av tävlingen, så det harmonierar väldigt bra, berättar Michael Karlsson, lagledare för det militära landslaget.
Efter det liggande skyttet beger sig de tävlande ut på en ny löprunda i skogen, varpå de återigen ska skjuta, men den här gången stående.
– Att genomföra stående skytte med närmare 100 minuters löpning i kroppen, det är som att få en kokt spaghetti att stå upp, säger Michael.