Var tar tiden vägen i svenska hushåll?

Mat ska lagas, kläder tvättas, papper signeras till skolan. För många hushåll innebär dygnet timmar i kalendern som inte räcker till. Men det löpande hemarbetet diskuteras sällan på samma sätt som lönejobb eller fritid. SCB:s senaste tidsanvändningsstudie ger i alla fall en mätbar bild av hur timmarna fördelas mellan svenska män och kvinnor i arbetsför ålder. Studien kan också bidra till att förstå varför fler i samma åldersgrupp idag betalar för en del av avlastningen.

Dygnet i siffror – så fördelas timmarna

SCB:s rapport om tidsanvändning publicerades våren 2022 och bygger på data insamlad under hösten 2021. Siffrorna nedan är genomsnitt per dygn, beräknade över hela befolkningen mellan 20 och 64 år, alltså inklusive helger, semestrar och dagar då personen inte arbetat:

Matlagning: 1 timme och 24 minuter (kvinnor) respektive strax över 1 timme (män)

Betalt arbete: 3 timmar och 1 minut (kvinnor) respektive 3 timmar och 36 minuter (män)

Omsorg om egna barn: 19 minuter (kvinnor) respektive 10 minuter (män)

Den som faktiskt arbetar en given dag lägger förstås mer tid på betalt arbete än vad snittet visar. Men räknar man in städning, tvätt, inköp och löpande underhåll blir summan obetalt arbete betydligt högre, framför allt för kvinnor. Männen lägger mer tid på fordon, hemreparationer och hushållsekonomi. Kvinnorna har fortfarande en större andel av det obetalda arbetet. Det är en bild som hållit sig stabil mellan SCB:s undersökningar.

För många hushåll är regelbunden städhjälp för hemmet ett enkelt sätt att avlasta och hålla ordning mellan jobb, skola och fritid. Det blir ett sätt att flytta en del av det löpande arbetet ut ur kalendern. RUT-avdraget sänker dessutom den direkta arbetskostnaden för hushåll som köper tjänsten.

RUR-avdraget i vardagsekonomin

RUT-avdraget infördes 2007 och har sedan dess byggts ut flera gånger. För skatteåret 2025 gäller att ROT-avdrag och RUT-avdrag räknas ihop och tillsammans får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav ROT-delen får utgöra högst 50 000. Avdraget syns direkt på fakturan från utföraren. Det normala är att hushållet betalar halva arbetskostnaden direkt, utan att behöva förskottera resten till Skatteverket.

RUT-avdraget omfattar bland annat städning, snöskottning, gräsklippning, flyttjänster, vissa trädgårdstjänster, IT-tjänster i hemmet och personlig omsorg. För hushåll som tidigare betraktade hemstädning som en lyxutgift har den halverade arbetskostnaden förändrat kalkylen påtagligt. En timpenning som en privatperson själv ska betala blir en helt annan sak när Skatteverket tar hand om hälften.

Användarbasen är bred. Bland hushåll som utnyttjade RUT år 2017 var, enligt Riksrevisionens granskning från 2020:

36 % var 66 år eller äldre

15 % var barnfamiljer med barn 0–6 år

Skatteverket administrerar systemet och betalar ut subventionen direkt till företaget. Det är därför hanteringen blir så enkel för kunden. För många hushåll har hushållsnära tjänster därför gått från tillfälliga köp till en regelbunden post i månadsbudgeten.

När hushållet köper tid istället för prylar

Hushållsnära tjänster har blivit en mer synlig del av vardagsekonomin för många hushåll. Restaurangbesök och hemleverans av matkassar har också ökat bland våra vanor. I praktiken handlar det om att en växande del av vardagsarbetet utförs av någon annan än hushållets egna medlemmar.

Beslutet att köpa hjälp drivs sällan av en önskan om en lyxigare tillvaro. Oftast handlar det om vad som är möjligt att själv ta hand om efter arbete, hämtningar, matlagning och andra återkommande uppgifter. Enligt SCB:s tidsanvändningsundersökning som nämnts ovan, lägger kvinnor dessutom mer tid än män på aktiviteter inom hushållsarbetet och omsorg om egna barn. Det är en fördelning som hållit sig stabil mellan olika års undersökningar.

För de flesta familjer är hushållsarbetet ett ständigt återkommande moment i kalendern. När en del av det flyttas över till en extern tjänst frigörs tid till sömn, samvaro eller annat som hushållet hellre prioriterar. Exakt hur den frigjorda tiden används beror på vem i hushållet som tidigare skötte uppgiften.

Olika livsfaser ger olika tidsekvationer

Hur dygnet ser ut beror till stor del på var i livet man befinner sig. Småbarnsfamiljer kombinerar förvärvsarbete med omfattande omsorg. SCB:s siffror på 19 minuter per dygn för kvinnor och 10 minuter för män är ett snitt över hela den arbetsföra åldersgruppen. För småbarnsföräldrar är den faktiska tiden för direkt omsorg naturligtvis betydligt högre än snittet.

Tonårsfamiljen har inte samma fysiska närvarokrav, men logistiken kring träningar, läxor och transport tar både tid och kraft. Äldre par utan hemmaboende barn har mer tid till sitt förfogande, men ofta också mer underhåll knutet till hus eller trädgård. Pensionärer å sin sida kan ha gott om tid men ändå behov av hjälp utifrån, beroende på hälsa och boendeform.

Den som är mitt i sin yrkeskarriär har knappast möjlighet att förlänga dygnet, men ofta möjlighet att ändra vad det fylls med. Att köpa in vissa timtjänster är ett val som många svenska hushåll i dag gör. Mönstret känns igen såväl i större städer som på mindre orter. Skillnaden ligger oftast i tillgång på utförare och i lokala prisnivåer snarare än i själva behovet.