Imorgon drar utmaningen och kampen om guldet igång på riktigt. Men innan vi kommer dit så skulle även jag vilja ge mig in i diskussionen kring årets utmärkelser. Utmärkelserna är uppdelade i två grupper. En där tränarna utser vinnarna med kategorierna ”Årets spelare”, ”Årets tränare” och ”Årets rookie” och en annan där det är upp till Elitseriens alla spelare att rösta fram ”Årets lag”.
Årets rookie är en ny kategori för i år och är en modifiering av den tidigare utmärkelsen ”Årets genombrott”. Tyvärr har det blivit en ganska krånglig kategori. Man vet inte riktigt vad man ska gå efter. Dom villkor som måste uppfyllas för att en spelare ska klassas som en rookie är att hen inte får ha spelat mer än 30 set i Elitserien tidigare samt ska vara svensk. Dom nominerade i kategorin är: Julia Axelsson från Engelholm, Stina Rix från Hylte/Halmstad, Lindes egna kapten Elsa Arrestad, Alexandra Nyström och Matilda Altin från Sollentuna samt Michaela Eriksson från Svedala. Att villkoren för kategorin är som dom är går tyvärr inte riktigt ihop med dom nominerade. Eftersom man kan ha spelat upp till 30 set tidigare säsonger så betyder det att till exempel Elsa som spelade hela 28 set förra säsongen, alltså över en tredjedel av alla Lindes set, fortfarande räknas som rookie i år. Hon tävlar därmed mot Alexandra Nyström som bara har spelat 20 set i år och därmed kommer räknas som rookie även nästa år. Att man inte heller väljer att ta med de spelare som tidigare gått på Riksidrottsgymnasiet i Falköping är också lite underligt. Det innebär att Stina Rix räknas som rookie trots att hon redan innan säsongen började hade spelat en bra bit över 200 set i Elitserien. Det blir lite svårt att veta vad man ska bedöma och jag kan tänka mig att många kommer tänka på vem som fått sitt genombrott under säsongen, även om detta inte längre är utmärkelsens mening. Om utmärkelsen nu ska gå till den bästa spelaren av dom som ännu inte spelat mer 30 set utanför RIG Falköping så kan jag inte se hur den kan tilldelas någon annan än Stina Rix. Av dom spelare som finns nominerade så är hon onekligen den bästa.
Sedan kommer det till vem som varit seriens bästa coach och där kan jag inte ge priset till någon annan än Engelholms Per-Anders Sääf. Fyra av fyra säsonger har hans lag toppat tabellen i Elitserien och i år tog dom hem vinsten med endast en förlust av tjugo. Sääf är Sveriges bästa tränare just nu och jag kan tycka att det är tråkigt om det inte erkänns.
Vem som är Elitseriens bästa spelare har jag väldigt svårt att avgöra för här kommer det in så pass mycket variabler. Ska man vara bäst för sitt lag, bäst som individ eller någonting där emellan. Dom nominerade i kategorin är: Carnea Dillard från Engelholm, Jonna Wasserfaller och Tiana Dockery från Hylte/Halmstad, Matilda Altin från Sollentuna samt Sofie Sjöberg från Örebro. Jonna Wasserfaller och Sofie Sjöberg är två riktigt bra volleybollspelare men det är svårt att bära ett lag som center eller libero. Med det sagt så är dom elitseriens bästa spelare på sina respektive positioner men kan inte avgöra en match själva. Valet står därför mellan Carnea Dillard och Tiana Dockery där jag måste ge det till Carnea. När dom båda spelar på sitt yttersta så går det inte att skilja dom åt men Carneas lägsta nivå är högre än Tianas.
Efter dessa resonemang är det bara en sak kvar att göra.
Elitserien 2017 All Stars:
Vänsterspikers: Carnea Dillard (Engelholm) och Tiana Dockery (Hylte/Halmstad)
Centrar: Jonna Wasserfaller (Hylte/Halmstad) och Arica Nassar (Engelholm)
Högerspiker: Manyi Ati (Sevdala)
Passare: Julia Doyle (Svedala)
Libero: Sofie Sjöberg (Örebro)