Behåll Lasarettet i Lindesberg!

Äldre drabbas ofta av akuta insjuknanden eller försämringar. Långa reseavstånd kan då vara extra besvärligt. Kanske har man, eller anhörig, inte kvar sitt körkort eller bil. Kanske har man samtidigt en demenssjukdom. Att nattetid beställa taxi i Bergslagen är svårt. Vägavståndet mellan Hörken och Örebro är 10 mil.

Nu vill regionens hälso- och sjukvårdsdirektör lägga ner akutkirurgin i Lindesberg. Han vill dessutom stänga specialistmottagningarna där. Sökande från den norra länsdelen måste då fara till Karlskoga eller Örebro för vård som de tidigare fått i Lindesberg.

I ett vidare perspektiv är tillgången till akut kirurgi även ett stort behov, och därför önskemål, för företagen i den norra regiondelen. Om Hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag accepteras återstår av det nuvarande akutsjukhuset endast den medicinska kliniken liksom röntgenkliniken. Då har vi närmast bilden av en utvidgad vårdcentral.
Lasarettets organisation är i dag inte enhetlig. Den medicinska kliniken tillhör tillsammans med primärvården och specialistläkarmottagningarna något som benämns Område Norr.

Sjukhuset i Lindesberg är av patienter och läkarstuderande mycket uppskattat. Vid en mätning av patientnöjdheten 2018 var Lindesbergs lasarett bäst i Sverige.

Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) genomför varje år en enkät och låter At-läkarna sätta betyg på utbildningen. År 2018 låga Lindesberg på femte plats av landets sjukhus med det sammanvägda betyget 5,50. I år var placeringen 44 med betyg 4,45. Örebro har i år placering 57 med betyg 4,00 och Karlskoga 64 med betyget 3,09. Om vi inte har kvar den akuta kirurgin i Lindesberg är det tveksamt om vi kan ha kvar At-läkarutbildningen där.

Nu tycks personalens omhändertagande och kunnande inte ha någon betydelse. Sjukhuset bara ska lägga ner.

Även vårdcentralerna drabbas enligt förslaget. På en del kan viss vård läggas ner och de sökande hänvisas till en central någon annan stans. Tillgängligheten kan komma att variera.

Nedläggningen av Lindesbergs lasarett tog sin början i december 1979. Fram till dess hade allmänkirurgerna svarat för de kejsarsnitt som behövde göras på förlossningen. Men när vi då behövde anställa nya kirurger hade de inte utbildning för dessa operationer. Att anställa extra gynekologer för detta ansågs i Lindesberg inte ekonomiskt rimligt. Därför lades förlossningen ner.

Situationen var exakt lika i Karlskoga. Men, sa det landstingsråd vi talade med, företagarna i Karlskoga har en starkare ställning. Därför vågar vi inte lägga ner förlossningen där. Fler gynekologer anställdes. I dag fungerar, som bekant inte förlossningen, men politikerna har lovar att den ska öppnas igen. Under åren har förslag till nedläggningar av diverse arbetsområden i Lindesberg flera gånger varit på tapeten. Men det har kunnat förhindras.

Frågan är om hälso- och sjukvårdsdirektören har dålig kännedom om regionens sjukvård. Det finns ju ett fjärde sjukhus – Läkargruppen – Capio. Det är privat men varifrån kommer pengarna? Remisser till regionens specialistläkarmottagningar fördelas på de fyra sjukhusen. Patienter kan läggas in på Capio för operationer. Den som opererar måste rimligtvis vara i någon form av beredskap dygnet efter när patienten ligger inne. Det är för oss självklart att inga indragningar i Lindesberg får göras innan den del av Capio som finansieras av Regionen har lagts ner. Även om vi unnar Karlskogafolket deras förlossning måste vi acceptera att den inte öppnas om det efter nedläggningen av Capio fattas några miljoner.

Ingemar Engstrand; läkare
Peter Jilke; läkare
Reidar Johansson; PRO
Jerry Elvin; PRO
Peter Larsson; företagare