Han är inne på sitt tredje år i Norge och känner sig bättre än någonsin. Det får Binai Aziz att gärna drömma sig bort till nya äventyr. Men 29-åringen har inte bråttom, utan vill först ta en titel i sitt nya hem BHK.
– Jag trivs faktiskt jävligt bra. Jag har börjat att studera lite på universitetet där. Dessutom tycker jag att jag har tagit ännu ett steg i handbollen, fått en ny roll i laget som vänsternia och har en riktigt bra tränare. Så jag har ingenting att klaga på. Eller ja, det skulle vara min skada jag fick i lördags då, berättar Binai Aziz.
Den nu 29-årige Lindesbergaren har gjort sig ordentligt hemmastadd i Bodö. Trots den nordliga breddgraden är livet längs den norska kusten samma som hemma säger han. När nu vintern närmar sig blir tiderna mörkare och solljuset mindre, men Binai håller sig pigg med solarium och c-vitaminer. Det enda som skiljer livet från Bergslagen är att det blåser mycket mer.
Allting flyter på bra för den forna LIF-spelaren. Eller ja, det är den där skadan som ställer till det. Under de senaste veckorna har hans lag haft ett tufft spelschema och efter semifinalsegern i cupen förra onsdagen kände han sig sliten. När han på lördagens träning skulle ta en rush gick så fästet vid den ena hamstringsmuskeln av.
Tidigare under karriären har Binai varit skonad från skador, men denna gång höll sig oturen frame. Nu väntar en oläglig vila i uppemot sex veckor. BHK, som hans klubb fortkortas, har inga matcher under hela januari och vill det sig illa får Binai spela först i februari.
– Om jag inte hinner tillbaka till att spela cupfinalen. Det är så klart det största man kan vara med om i norsk handboll. Det är ett himla ståhej nere i Oslo, så helst vill jag spela den, tillägger han hoppfullt.
Trivs hellre än jagar efter pengar
Säsongen har dock inletts strålande för både hans och lagets del. Med sju vinster och endast två förluster har BHK tagit Postenligaen med storm och är tabelltvåa. Staden är historiskt sett ett starkt handbollsfäste, men klubben har ofta pendlat mellan serierna. När Binai sommaren 2012 kom dit var man nyuppflyttade.
– Vi räknade egentligen med att vi skulle åka ner direkt. Många experter dömde ut oss men vi hängde kvar. Det är en bra plats för handboll, med mycket folk på matcherna och inte så många andra sporter att konkurrera med.
Sedan hans ankomst har laget slutat 8:a och senast i våras 5:a. Att laget utvecklas är viktigt berättar Binai, som hellre är en del av en stark grupp än dominerar i ett bottenlag. BHK är skickliga på att locka till sig lokala talanger och målet är att etablera klubben i topphandbollen.
– Vi har tagit ett steg i rätt riktning hela tiden, utan att köpa spelare. Vi har utvecklat oss mycket tack vare kompetenta människor i klubben. Det är en härlig känsla som betyder att man gör något bra.
Att han skulle göra en tredje säsong i klubben var länge osäkert. Under våren fanns både erbjudanden från Danmark och Sverige, men något flytt var aldrig riktigt nära förklarar Binai som kritade på för ytterligare ett år. I samband med det berättade han i en intervju för klubbens hemsida att han hellre trivs än jagar efter stora pengar. Det är något han fortfarande står fast vid.
– Precis, det är ju faktiskt väldigt viktigt. Samtidigt så kan jag vara kaxig nog att säga att om jag fortsätter så här så kommer jag kunna spela något år i Tyskland. Jag vill verkligen prova och se hur bra jag kan bli, även om jag fyllt 29. Så bra som jag var innan den här skadan har jag aldrig varit.
Prisades för sin debutsäsong
Binais karriär har pekat spikrakt uppåt ända sedan tiden i LIF. Efter flytten från moderklubben stod han i debutsäsongen för 153 mål, vilket gav honom pris som bäste nykomling i norska ligan. Förra säsongen följde han upp med 130 nya mål och den här säsongen har skyttekungen inlett lika starkt. Sedan ett år tillbaka har han även en ny tränare.
– Personligen tycker jag att han passar mig bra för han vet vad som krävs. Han är väldigt noga med detaljer och mycket småsaker, i både försvar och anfall. Vi kan inte komma till träningarna och vara slappa. Det gäller att man är på tå hela tiden och alltid vill göra sitt bästa, berömmer Binai.
Den krävande miljön hjälper honom att fortsätta utvecklas. För varje vecka lär sig Binai något nytt, något som motiverar honom.
– Nu är det mycket mera noggrant. Vi lämnar ingenting åt slumpen och anpassar försvaret efter motstånd, ”är de bra på det där ja då spelar vi så här”. Ju mer jag får lära mig här desto mer förstår jag hur lite jag visste tidigare.
Skickar sms till vännerna i LIF
Hemma i Lindesberg kämpar hans gamla klubb för att ta sig tillbaka till finrummet. Med elva poäng på åtta matcher har LIF fått en bra start på säsongen, och Binai följer lagets framfart. I de orangea dräkterna finns många av hans gamla vänner kvar.
– Ja absolut jag känner 90 % av de som spelar och jag följer dem lite grann. Jag såg någon match nyss, tror det var mot Tumba…, funderar Binai och berättar vad han såg.
– Det är intressant faktiskt, jag tycker att de gör det bättre och bättre. De har även fått bort den här favoritstämpeln som de hade första åren efter Elitserien. Favoritstämpel är aldrig lätt att ha, speciellt inte om kan inte kan tackla den och det kände jag var tufft under mitt sista år där.
Hans uppfattning är att LIF idag spelar mer som ett lag än tidigare, då man litade på individuella prestationer. Binai pekar ut intelligenta spelare som Gustaf Ekström och Sebastian Hammar, samt ledartyper som Oskar Erixon, Ricky Nordahl och Fatlum Ahmeti. Just mixen av ungdomlig hunger och rutin är det koncept som han tror kan ta LIF tillbaka till Elitserien.
– Man ser att LIF jobbar långsiktigt och det tror jag är viktigt. Samtidigt vet jag att det finns mycket mer att gå på, ibland när jag ser matcherna vill jag bara säga åt dem att ”gör så här istället”. Men det är inte mitt område längre. Men så fort jag ser en match så skickar jag ett sms eller två till spelarna i laget och ger feedback.
”Jag är sugen på utomlands, söderut”
Handbollsintresset i hemstaden Lindesberg är som bekant mycket stort. Men även i Norge har Binai mötts av en fantastisk publik. Framförallt följer landet damhandbollen på ett helt annat sätt och matcherna i herrligan får uppmärksamhet i tidningar, TV och har mängder med tittare.
Med en fantastisk säsongsstart bakom sig är draget kring handbollen enormt i Bodö. För Binais egen del siktar han på ett snabbt tillfrisknande från skadan. Drömmen är att finnas med när laget går ut för cupfinalen i Oslo dagen före nyårsafton, en första chans på medalj.
– För klubbens del så vill jag ha en titel. Sen om det blir en cup-titel, ligan eller slutspelet är jag faktiskt inte så noggrann med. Vi är så pass bra så att vi helt enkelt ska ha en titel i år.
Målet är alltså glasklart. Den tredje säsongen i BHK ska krönas med en titel, något som även kan bli slutpunkten för hela Norge-kapitlet. För Binai Aziz känner sig redo att ta sig an nya utmaningar på sin framgångsrika handbollsresa.
– Fortsätter som det har gjort den här säsongen så är jag sugen på utomlands. Och när jag säger utomlands så menar jag söderut. Längre norrut blir ju svårt haha.
Det här är Binai Aziz:
Född: 24:e oktober 1985
Bor: I Bodö
Position: Vänsternia
Tröjnummer: 34
Moderklubb: LIF Lindesberg