LIF Lindesberg hade, trots att publiksiffrorna vänt neråt under hösten, stått sig väl till och med i Elitserien. I alla fall om man ser till potentiell publikuppslutning. En riktig mellandagsfest hade kunnat locka tillbaka marginalpubliken.
Bandyn har framgångsrikt spelat på annandagen sedan urminnes tider, i Premier League är juldagens Boxing Day en stor sak och även hockeyn har anammat spel i mellandagarna. Först SHL, sedan även allsvenskan och från och med ifjol (det känns lustigt att skriva så trots att det bara är någon vecka sedan) lirar till och med Hockeyettan i mellandagarna.
Det här slår mig när jag sitter och begrundar handbollens publiksiffror.
Det finns naturligtvis en anledning till att så många vill spela de där slappa dagarna mellan jul- och nyår och det är att då är många lediga och har tid att gå och titta på idrott live på arenorna. Publiksiffrorna talar sitt tydliga språk. Det är fest.
Det borde vara något att fundera på även för handbollssverige. Att spela i mellandagarna borde, just likt inom hockeyn, kunna vara ett sätt att introducera en potentiell ny publik för sporten. Men i handbollsallsvenskan tar man istället ett närmare en månad långt uppehåll över jul- och nyår. Vi behöver nog inte orda mer om det, att jag tycker att upplägget av den svenska handbollen är synnerligen ålderdomligt och motverkar sportens spridning till en bredare publik vet ni ju redan.
Men att fundera över det här med publikuppslutning är viktigt. För har man ingen publik i ryggen då är det svårt att göra stora satsningar och bli framgångsrika över tid. Det visar tydligt historieskrivningen. Just därför roade jag mig med att kika lite på publiksiffrorna för den här säsongen och faktum är ju att LIF Lindesberg är en klubb med potential.
Även om det gått utför.
Ser man bara till snittet står sig klubben väl. Hemmasnittet på 851 åskådare över sju matcher hade placerat Linde på en tionde plats i Elitseriens publikliga så här långt i år och då ska man ju dessutom ha i åtanke att publikuppslutningen i arenan garanterat hade varit betydligt större om man spelat i den högre serien istället för allsvenskan.
Landets stora publikgigant Kristianstad (hemmasnittet på 4763 är ruggigt imponerande) är naturligtvis i en klass för sig och publiklag som Skövde och Alingsås rår man knappast på, men där bakom skulle LIF Lindesberg med sin fina arena ha stora möjligheter att hävda sig.
Om man varit där vill säga.
Men nu är det allsvenskan som gäller och som sagt, det har gått utför. Bortsett från en liten publikökning i toppmatchen med OV Helsingborg (som sågs live av 807 personer) har LIF Lindesberg lockat mindre och mindre publik för varje hemmamatch som spelats.
Från starka 1102 i hemmapremiären mot Varberg till ynkliga 533 i sista hemmamatchen mot jumbon HK Eskil innan jul.
Siffrorna i sig är inte konstiga och man måste så klart ha i åtanke att det sportsliga resultatet spelar in lika mycket som att vissa motståndare lockar mer publik än andra (att möta superjumbon HK Eskil hemma efter att ha fallit mot just det brödgänget borta är inget bra lockbete för marginalpubliken direkt). Snittet på 851 personer måste dessutom som sagt betraktas som klart godkänt.
Men kanske är det just så att en mellandagsmatch i arenan hade varit just vad som behövts för att sätta fart på publiktillströmningen igen.
Intresset finns i bygden och jag är övertygad om att en sådan kamp på hemmaplan hade kunnat bli en fest utan dess like.
Visa hela artikeln
Stjärnor och idoler när IFK Lindesberg firade 120 år 
