Debatt: En mördare respekteras – misstänkt fifflare hängs ut

Medias roll som nyhetsförmedlare är kluven. Speciellt när det handlar om misstänkta personer i brottssammanhang. Ena stunden är en person helig, i nästa kan vissa medier utan minsta tvekan binda fast personen vid skampålen för allmänhetens beskådan. Detta trots att personen i fråga endast är misstänkt, inte dömd för brottet. I vissa fall är det något medier är skyldiga att göra. Allmänheten har rätt att få reda på sanningen. Men media ska göra skillnad på privatperson och offentliga personer. Lokalt kan tänkas lämpligt att med bild och namn hänga ut vårt kommunalråd om denne skulle trampa rejält i klaveret. Dock är det mindre lämpligt att göra så om personen i fråga inte är en maktfaktor i samhället. Bild och namn är då inte lämpligt att publicera med hänsyn till den misstänktes integritet och privatliv.

Vid den så kallade Jansson-härvan är det många som har undrat hur en lokaltidning av Bergslagspostens dignitet kan få agera som de har gjort sedan hösten 2002. Cirka 20 artiklar, ofta med stor fet förstasidesrubrik innehållande den misstänktes namn, har publicerats gång på gång sedan den misstänkta bedrägerihärvan uppdagats. Bara några dagar efter att misstankarna om brott blivit kända publicerades namn på Bengt-Göran Jansson, som idag sitter häktad i väntan om åtal väcks mot honom. Vid ett antal tillfällen har bild på den misstänkte publicerats i artiklarna.

Ett annat uppmärksammat fall i Lindesberg var den otäcka historien i Aspa. En kvinna torterades till döds under flera plågsamma månader innan hon slutligen brändes upp i en bil. I ett sådant fall är det naturligt att media lägger stor vikt på nyhetsbevakningen. Namn och bild är oftast regelrätt i artikeln. Anmärkningsvärt är dock att Bergslagsposten i detta fall tagit mer hänsyn till den misstänkte mördaren än vad som gjorts i fallet Jansson. Tidningens egna bilder på den misstänkte mördaren togs i vinklar som inte gjort mannen identifierbar på samma sätt som vid t ex ett passfoto. Mördarens integritet togs hänsyn till. Den nu bedrägerimisstänkte Jansson har inte fått en lika mild behandling. Snarare har Bp:s reporter förföljt honom på ett sjukligt och närmast besatt sätt. Innehållet i artiklarna har inte varit det viktigaste, väldigt få nya uppgifter har kunnat publicerats. Dock var det i rubrikform viktigt att få med namnet på den misstänkte för att ytterligare stärka läsarnas intryck av honom som en kriminellt belastad person, en fara för allmänheten. Rätt eller fel?

Om det visar sig att Jansson är oskyldig till det han nu misstänks för eller att rätten anser att det är ett ringa brott, hur ska då Bp kunna ge honom upprättelse – och går det överhuvudtaget? Är det rätt eller fel att hänga ut misstänkta personer, oavsett hur ringa eller grovt brottet är? Är den personliga integriteten inte längre värd något? Debattera om medias roll och agerande>>