Medias roll som nyhetsförmedlare är kluven. Speciellt när det handlar om misstänkta personer i brottssammanhang. Ena stunden är en person helig, i nästa kan vissa medier utan minsta tvekan binda fast personen vid skampålen för allmänhetens beskådan. Detta trots att personen i fråga endast är misstänkt, inte dömd för brottet. I vissa fall är det något medier är skyldiga att göra. Allmänheten har rätt att få reda på sanningen. Men media ska göra skillnad på privatperson och offentliga personer. Lokalt kan tänkas lämpligt att med bild och namn hänga ut vårt kommunalråd om denne skulle trampa rejält i klaveret. Dock är det mindre lämpligt att göra så om personen i fråga inte är en maktfaktor i samhället. Bild och namn är då inte lämpligt att publicera med hänsyn till den misstänktes integritet och privatliv.
Vid den så kallade Jansson-härvan är det många som har undrat hur en lokaltidning av Bergslagspostens dignitet kan få agera som de har gjort sedan hösten 2002. Cirka 20 artiklar, ofta med stor fet förstasidesrubrik innehållande den misstänktes namn, har publicerats gång på gång sedan den misstänkta bedrägerihärvan uppdagats. Bara några dagar efter att misstankarna om brott blivit kända publicerades namn på Bengt-Göran Jansson, som idag sitter häktad i väntan om åtal väcks mot honom. Vid ett antal tillfällen har bild på den misstänkte publicerats i artiklarna.
Ett annat uppmärksammat fall i Lindesberg var den otäcka historien i Aspa. En kvinna torterades till döds under flera plågsamma månader innan hon slutligen brändes upp i en bil. I ett sådant fall är det naturligt att media lägger stor vikt på nyhetsbevakningen. Namn och bild är oftast regelrätt i artikeln. Anmärkningsvärt är dock att Bergslagsposten i detta fall tagit mer hänsyn till den misstänkte mördaren än vad som gjorts i fallet Jansson. Tidningens egna bilder på den misstänkte mördaren togs i vinklar som inte gjort mannen identifierbar på samma sätt som vid t ex ett passfoto. Mördarens integritet togs hänsyn till. Den nu bedrägerimisstänkte Jansson har inte fått en lika mild behandling. Snarare har Bp:s reporter förföljt honom på ett sjukligt och närmast besatt sätt. Innehållet i artiklarna har inte varit det viktigaste, väldigt få nya uppgifter har kunnat publicerats. Dock var det i rubrikform viktigt att få med namnet på den misstänkte för att ytterligare stärka läsarnas intryck av honom som en kriminellt belastad person, en fara för allmänheten. Rätt eller fel?
Om det visar sig att Jansson är oskyldig till det han nu misstänks för eller att rätten anser att det är ett ringa brott, hur ska då Bp kunna ge honom upprättelse – och går det överhuvudtaget? Är det rätt eller fel att hänga ut misstänkta personer, oavsett hur ringa eller grovt brottet är? Är den personliga integriteten inte längre värd något? Debattera om medias roll och agerande>>
På tisdagsmorgonen kunde morgonpigga lindesbergare se det uppseendeväckande arbetet med att lyfta tillbaka den numera renoverade tornspiran på det så kallade ”tornhuset” i centrala Lindesberg.
– Det som gör det svårare nu är att den ska ner i hålet mellan ställningarna, och det blåser, så jag hoppas att allt går bra, säger Glen Hedblad, fastighetstekniker på Byggnadsfirman Lund.
Efter sex månader av poängjagande till handbollens division 1-serie så skulle säsongens sista seriematch spelas under lördagen. LIF Lindesberg som redan står klara för ett kommande kvalspel mot Allsvenskan avslutade sin säsong med en rejäl kross med 43-22 inför hemmapubliken. Nu väntar kvalspel för LIF Lindesberg som inleds med en bortamatch redan på lördag.
– Vi har något kvar att plocka fram inför kvalspelet, säger Joakim Bååk.
Framtiden är oviss för fastigheten Sandströms i Lindesberg där ett tiotal föreningar huserar. En besiktning visar stora brister i byggnaden, och livslängden för fastigheten kan vara så lite som sju år om endast tillfälliga åtgärder görs – samtidigt kan en nybyggnation kosta över 70 miljoner kronor. Nu hoppas kommunen att föreningarna ska vilja gå ihop för att ta över ansvaret för lokalen.
– I Kopparberg har flera föreningar gått ihop och driver Folkets Hus. Vi hoppas på något liknande här, säger Tillväxtnämndens ordförande, Conny Ärlerud.
För sjätte gången någonsin, varav den tredje säsongen i rad, så laddar Lindlöven för slutspel mot HockeyAllsvenskan. Med Forshaga IF som motstånd så väntas mildare resepengar men samtidigt hårda matcher där båda lagen vill till semifinal. Bäst av fem spelade matcher gäller, där Lindlöven kliver in på isen med några ess i rockärmarna. Ett av de starkare korten är att flera av hemmalagets långtidsskadade spelare, mer eller mindre, är redo för fight.
– Vi kommer i princip med full trupp på fredag vilket är en stor fördel, säger ”Lelle” Hermansson.
På tisdagens extrainsatta sammanträde i kommunstyrelsen tog man upp den styrande minoritetens förslag om att undersöka möjligheterna för att etablera kärnkraft i Lindesbergs kommun. Det blev en lång debatt, där de flesta hade åsikter i frågan. Slutligen blev det röstning, där det blev avslag till förslaget, med siffrorna 7 för och 8 emot.
– Det finns ingen anledning att säga nej till att ansökan skickas iväg. Vi har ju inget att förlora, det är ju Naturvårdsverket som skulle bekosta förstudien, om vår ansökan ens skulle beviljas, sade Anders Persson (LPO).
Strax efter måndagslunchen så höll Linde Energi en invigning av sin nya del av Bergsparkens industriutställning. Efter ett kortare tal av Linde Energis vd, Joakim Johansson, så fick utställningens initiativtagare Greger Nilsson äran att klippa invigningsbandet och således välkomna Linde Energis historia till utställningen som bara blir större.
– Det är framförallt industrin från Lindesberg som jag vill visa upp, säger Greger.
Under lördagen delades det tredje stipendiet i ordningen ut till minne av keramiker Gunilla Dovsten. Gunillas make, Mats Herminge, välkomnade alla till ceremonin, som i år hölls i Stripa där årets stipendiat är född och uppvuxen. Därefter avslöjade han att den kända stick- och garndesignern ”Stickmaja” blivit utsedd till 2026 års stipendiat.
– Det känns oerhört fint och hedrande att stå här i Stripa och ta emot detta pris, säger Maja Karlsson.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av Hemtjänsten Kärnans verksamhet i slutet av förra året framkom en rad brister. Bland annat att rutinerna kring rapportering av ohälsa, olycksfall eller tillbud inte fungerar i praktiken och att det förekommer ett högre antal tillbud än vad som inrapporteras. Bristerna är dock långt fler än så, enligt två undersköterskor som arbetar inom verksamheten, som nu berättar för LindeNytt hur det egentligen ser ut.
– Jag vill inte ha mina föräldrar inom Lindesbergs hemtjänst, säger Lisa.
Här lyfts tornspiran på plats igen 
Visa hela artikeln
