Medias roll som nyhetsförmedlare är kluven. Speciellt när det handlar om misstänkta personer i brottssammanhang. Ena stunden är en person helig, i nästa kan vissa medier utan minsta tvekan binda fast personen vid skampålen för allmänhetens beskådan. Detta trots att personen i fråga endast är misstänkt, inte dömd för brottet. I vissa fall är det något medier är skyldiga att göra. Allmänheten har rätt att få reda på sanningen. Men media ska göra skillnad på privatperson och offentliga personer. Lokalt kan tänkas lämpligt att med bild och namn hänga ut vårt kommunalråd om denne skulle trampa rejält i klaveret. Dock är det mindre lämpligt att göra så om personen i fråga inte är en maktfaktor i samhället. Bild och namn är då inte lämpligt att publicera med hänsyn till den misstänktes integritet och privatliv.
Vid den så kallade Jansson-härvan är det många som har undrat hur en lokaltidning av Bergslagspostens dignitet kan få agera som de har gjort sedan hösten 2002. Cirka 20 artiklar, ofta med stor fet förstasidesrubrik innehållande den misstänktes namn, har publicerats gång på gång sedan den misstänkta bedrägerihärvan uppdagats. Bara några dagar efter att misstankarna om brott blivit kända publicerades namn på Bengt-Göran Jansson, som idag sitter häktad i väntan om åtal väcks mot honom. Vid ett antal tillfällen har bild på den misstänkte publicerats i artiklarna.
Ett annat uppmärksammat fall i Lindesberg var den otäcka historien i Aspa. En kvinna torterades till döds under flera plågsamma månader innan hon slutligen brändes upp i en bil. I ett sådant fall är det naturligt att media lägger stor vikt på nyhetsbevakningen. Namn och bild är oftast regelrätt i artikeln. Anmärkningsvärt är dock att Bergslagsposten i detta fall tagit mer hänsyn till den misstänkte mördaren än vad som gjorts i fallet Jansson. Tidningens egna bilder på den misstänkte mördaren togs i vinklar som inte gjort mannen identifierbar på samma sätt som vid t ex ett passfoto. Mördarens integritet togs hänsyn till. Den nu bedrägerimisstänkte Jansson har inte fått en lika mild behandling. Snarare har Bp:s reporter förföljt honom på ett sjukligt och närmast besatt sätt. Innehållet i artiklarna har inte varit det viktigaste, väldigt få nya uppgifter har kunnat publicerats. Dock var det i rubrikform viktigt att få med namnet på den misstänkte för att ytterligare stärka läsarnas intryck av honom som en kriminellt belastad person, en fara för allmänheten. Rätt eller fel?
Om det visar sig att Jansson är oskyldig till det han nu misstänks för eller att rätten anser att det är ett ringa brott, hur ska då Bp kunna ge honom upprättelse – och går det överhuvudtaget? Är det rätt eller fel att hänga ut misstänkta personer, oavsett hur ringa eller grovt brottet är? Är den personliga integriteten inte längre värd något? Debattera om medias roll och agerande>>
Ett hundratal båtar och flottar lade ankare utanför Lövåsen på lördagskvällen för att höra Martin Almgrens sångröst eka över sjön. Trots ett minst sagt blåsigt väder med rejäla vindbyar och vitvågor som skymtade på Råsvalen, var det inget som hindrade publiken från att uppleva en toppenkväll. Dessutom överraskades alla när en hemlig gäst plötsligt tog över scenen – en person som under många, många år själv brukar bjuda sin publik på just detta – en hemlig gäst. Det var ingen mindre än Roland Hellsing från Manskören Harmoni som rev loss en gammal klassiker.
Ett truckerinspirerat café slår snart upp portarna i anslutning till Charlottenlunds handelsområde i Lindesberg. Det är entreprenören Tomas Viberg – ägare till lastbilsverkstaden Vibergs Smörj & Tvätt – som efter många års funderande nu gör verklighet av sina planer och startar Vibergs Café. På menyn väntar klassiska tradarmackor med stekt ägg, falukorv och bräckt skinka på siktkaka – men också traditionellt svenskt fika med kanelbullar och småkakor.
– Vi riktar oss självklart inte bara till lastbilschaufförer. Det är öppet för alla som är sugna på en fika, säger Tomas Viberg.
Ett planerat underhåll av Kristinavägen i centrala Lindesberg kommer utföras vid två tillfällen under augusti månad. Arbetet kommer ske kvälls- och nattetid, meddelar Lindesbergs kommun.
I oktober 2020 tog Charlotte Lundell över husdjursbutiken Kotten & Co, och har sedan dess fortsatt att utveckla verksamheten som Sara Lindlöf en gång startade. Nu väntar nästa steg för butiken, som från slutet av november flyttar till Charlottenlunds Handelsområde.
– Planen är att öppna den 25 november. Det bästa vore om allt är på plats till julhandeln, säger Charlotte.
En grupp människor går på vägen mellan gruvbyggnaderna. De leds fram av dansaren Kazue Ikeda. En limousine kommer sakta åkande bakifrån så att gruppen måste dela upp sig. Den uppdelade gruppen återförenas när dansaren rör sig tillbaka mellan människorna som sluter upp bakom henne och gruppen rör sig tillbaka därifrån de kom. Så kommer det se ut när kompositören Mattias Risbergs verk ”Larmet som vände oss ryggen” filmatiseras vid Stripa gruva i Guldsmedshyttan.
– Vi tycker det är spännande med dans i de här miljöerna – det blir som att man förenar det mjuka med det hårda. Kontrasten som uppstår är intressant att arbeta med, säger fotograf och filmmakare Anders Storm.
Vädret visade sig från sin bästa sida när Linde Båtklubb firade sitt 30-årsjubileum på lördagen – som inleddes med en fin båtkortege. Med start från Kyrkbryggan i Lindesberg gick kortegen upp längs Bottenån med siktet inställt på klubbens stuga vid Ånäs för att där fortsätta med festligheterna. När båtarna nådde Norsviken hade fler anslutit längs färden – med glada jubileumsfirare ombord – som vinkade glatt när de passerade LindeNytts fotograf. Se bildspelet ovan.
En parad, bestående av ett 70-tal tvåbenta tillsammans med 60-talet hundar av rasen Chodský pes, promenerade under onsdagseftermiddagen genom delar av Lindesberg. Detta var även starten på årets läger för nämnda hundras, som även detta år genomförs i Gusselby.
– Nu är vi äntligen igång! Det känns jättehärligt, säger Göte Toftler.
100 år efter att gruvstrejken i Stripa bröt ut, sätter Bergslagens Spektakelteater upp föreställningen Strid! Strejk! Stripa! Här väcks människorna, drömmarna och konflikterna som ägde rum åter till liv, med hjälp av dramatik och berättarglädje.
– Det är en bred och underhållande berättelse om ett fortfarande angeläget ämne, vad är villkoren för att arbeta, säger regissör Stefan Jansson.