Handbollsallsvenskan är bakgården. I alla fall om man sätter saken i perspektiv. Men det är samma sport och har utan någon som helst tvekan samma charm.
Det är inte många dagar sedan IFK Kristianstad gjorde en fantastiskt imponerande insats men föll knappt (32-34) borta mot regerande Champions League-mästarna Barcelona. En match som spelades inför dryga 3000 åskådare i mäktiga Palau Blaugrana (en arena som rymmer si så där 7500 personer om man packar ihop folket).
Det var i sin tur bara några dagar efter att samma IFK Kristianstad med nöd och näppe lyckats vända och vinna hemma mot LIF Lindesbergs fjolårsmotståndare HIK Karlskrona inför hysteriska 5000 personer i flådiga Kristianstad Arena.
Det är handboll på toppnivå. Handboll på de flotta arenorna. Så grymt imponerande och häftigt.
När jag tittar på den streamade livesändningen från LIF Lindesbergs andra raka allsvenska seger är det exakt samma sport. Men en helt annan verklighet.
Det var förvisso nästan lapp på luckan i Amokabel Hallen också. Drygt 400 personer bänkade sig på en trång läktare med plats för exakt 500 själar. Men vi talar om en helt annan värld.
Där de stora drakarna springer på pedagogiskt färgade golv med gott om utrymme utanför sidlinjerna och publiken sitter i tusental på bekvämt anpassade stolar rusar de allsvenska lagen i många fall fram i regelrätta gympahallar.
Som exempelvis i Amokabel Hallen.
Ni vet när golvet är sönderkladdat av allehanda linjer för alla tänkbara typer av sport. När avbytarbänkarna är några stackars trötta stolar som någon ställt intill en vägg fylld med ribbstolar. När det står svettstinkade tjockmattor utmed kortsidorna och man bara vet att det står skamfilade plintar som sett sina bästa dagar inpressade under läktaren.
Man kan kalla det för bakgården, men jag älskar det. Jag faller pladask för charmen i de där fullständigt oglamourösa hallarna.
För spelet är ju trots allt exakt detsamma!
Alstermos ivriga kamp mot LIF Lindesberg hade lika gärna kunnat vara IFK Kristianstads kamp mot Barcelona (om ni hänger med på metaforen?).
Det är klart att lagen nämnda ovan klarar att spela på en högre nivå, men det är samma regler. Samma spelglädje.
Och i just den här matchen tycker jag heller inte att man kan klaga på underhållningsvärdet. När båda lagen spelade med sådan entusiasm i anfallsspelet att det gränsade till övermod kunde man önska att det var 5000 istället för 400 som fick vara där och bevittna skeendet.
Sen kan man som vän av ordning förstås anse att Sébastien Ehnevid spelade så bra i målet och att LIF Lindesberg långa stunder stod så rätt i försvaret att man aldrig borde ha behövt släppa in Alstermo i matchen över huvud taget.
Men det var nog å andra sidan vad Barcelona-anhängarna sa efter den knappa segern över Kristianstad också.
Det är komplett skilda världar, men båda med ofantligt stor charm. Det är handboll när den är som bäst.
Guldsmedshytte SK har haft det tufft mot seriens topplag med bara en hämtad poäng efter de tre toppmötena. Kumla har bevisligen varit svårast att rå på med 7-0 i bortamötet som gjordes i säsongens femte omgång. Extra revanschfyllt blev då när Kumla gästade Råsshallen under fredagskvällen, där det bjöds på en jämn kamp som gick till förlängning.
Trots att Linde Volley kunde inleda säsongen med 3-0 mot Gislaved, så har segerantalet inte ökat. Till onsdagen var det dessutom dags för det första av två länsderbyn under säsongen, vilket gav Örebro ett utökat självförtroende. Det obesegrade Örebro har tidigare varit dominanta i derbyspelen och under onsdagen kom deras 24:e raka derbytriumf mot Linde Volley.
Det blev en rörig mittperiod för Lindlöven när serien tog vändning i Lindehov under söndagen. Emil Norberg fick lämna isen helt samtidigt som Lindlöven blev känsliga i egen zon vilket gav det gästande Tranås AIF ett kvitteringsmål. Straffar fick avgöra matchen där hemmalagets Joel Kiirikki visade sig omutlig framför målet. Med fyra raka straffar avgjorde han matchen och blev en stor nyckel till att säkra extrapoängen.
Den nionde omgången är spelad, vilket innebär att den första halvan av HockeyEttans grundserie är avklarad innan fortsättningsserierna tar över. Lindlöven är ett av lagen som har haft en bra vecka på isen, där man verkligen har blandat motståndet. Under onsdagen lyckades man att plocka tre poäng från tabellettan Borås, medan man till helgen tog en bortaseger mot Borlänge. Båda matcherna gjordes utan insläppta mål.
Det blev en viss dramatik i Lindehov under söndagen. Hemmalaget, Lindlöven, skapade matchens första jubel när de till synes skapade det första målet i matchen mot Forshaga IF. Trots jubel så började domarna att prata ihop sig för att därefter döma bort det inledande målet. Ett mål som gjorde en stor skillnad på den resterande matchen som slutade 1-2.
– Att tappa poängen känns lite som en stöld, säger Lennart Hermansson.
Efter förlusten mot Täby så kunde LIF Lindesberg, under fredagskvällen, visa att truppen är tillbaka på rätt väg mot framgång. Trots att hemmalaget stundtals bjöd på synbara dippar i spelet, så var höjdpunkterna om inte ännu mer synbara vilket gav LIF Lindesberg en bekväm hemmaseger.
– Vi kämpar på och kommer tillbaka, säger Aron Kelecsényi.
Även om det inte blev någon ny seger så visade Linde Volley att premiärsegern mot Gislaved, inte var någon engångsföreteelse. Hemmalaget åkte däremot på stora problem inom det första setet inom lördagens match mot IKSU och hade inte heller det flyt som behövdes i matchens tredje set, vilket gav en förlust i en mycket underhållande match.
– Vi gjorde många misstag, framförallt i det första setet, säger Gonzalo Rodrigues.
Efter en succésäsong bakom sig så är det dags på nytt. Flera spelare från fjolårets trupp blandas med intressante nyförvärv som redan under söndagens seriepremiär hjälpte att inkassera två tidiga poäng till HockeyEttan. På onsdag gör Lindlöven sin första entré i Lindehov för seriematch, något som ska bli spännande.
– Lindehov i sig är en mysig rink att spela på så det ska bli fantastiskt kul, säger lagets nya tränare Lennart Hermansson.