Att LIF Lindesbergs a-lag och tränaren Herman Arenvang går skilda vägar efter säsongen är förmodligen nyttigt för båda parter, men vad kommer det innebära för kvaljakten den här säsongen?
Det kom kanske lite bombartat, men inte helt ologiskt när LIF Lindesberg i fredags deklarerade att Herman Arenvang inte kommer fortsätta som tränare för herrarnas a-lag efter den här säsongen.
Beslutet som sådant tror jag är helt rätt. För båda parter.
Arenvang har lett representationslaget sedan 2010. Det är väldigt lång tid för en idrottsledare på en och samma post. Lägg till det att han på fler sätt än det figurerat i kulisserna kring handbollen i Lindesberg och man kan nog utan att överdriva säga att han ätit, skitit och sovit brandgult under den här tidsperioden.
Det är dags för både tränaren och föreningen att gå vidare. Fem år är som sagt en lång tid i idrottssammanhang och även om samarbetet har fungerat bra (även om framgångarna varit marginella) är det dags för en ny röst och nya utmaningar. Ett lag behöver förändring, nya tankar och nya direktiv. Precis som idrottsledare behöver nya utmaningar för att utvecklas.
Följaktligen tror jag att båda parter mår bra av det uppbrott som sker efter säsongen. Det kommer i förlängningen innebära positiv utveckling för både klubben och Arenvang.
Det som är intressant i sammanhanget tycker jag snarare är timingen på när det hela kommuniceras.
Mitt i säsongens kanske viktigaste fas där klubben har träffat en formtopp, vinner matcher och har ordentligt häng på den kvalplats som man suktat efter men inte lyckats erövra de senaste säsongerna.
Det är en intressant lek med psykologin att kommunicera ett dylikt budskap nu.
För det här kan mynna ut i två olika scenarier.
Det negativa där beskedet sprider en oro i truppen och spelare slutar lyssna på tränaren eftersom han ”ändå inte ska vara kvar”. Den risken är överhängande om det från början finns grupperingar eller småschismer i gruppen. Om stora spelarkaraktärer inte har riktigt samma syn på hur spelet ska bedrivas som tränaren.
Eller det positiva där beskedet gör att alla går samman ännu hårdare och ger sig fan på att avsluta säsongen på bästa möjliga sätt och gå ut med en smäll.
Att det blir lite den sista kampen med gänget där spelarna krigar för sin ledare så att denne kan få kliva av på topp.
Jag tror på det sistnämnda. Att beskedet om att tränaren ska kliva av bara skapar ännu mer tändvätska för LIF Lindesberg i den spännande jakten på en kvalplats.
Så som det ser ut i tabellen just nu skulle Herman Arenvangs sista resa med LIF Lindesberg kunna bli en triumffärd.
Vilken vacker avslutning det skulle vara.
Bara några veckor innan Vasaloppets målgång i Mora, är det dags för den yngre generationen att genomföra sin egen upplaga av tävlingen, när IFK Lindesberg tillsammans med Friluftsfrämjandet arrangerar Barnens Vasalopp i Fritidsbyn. Precis som de senaste åren finns flera distanser att välja mellan och alla barn som går i mål belönas med en medalj.
7 guld, 5 silver och 5 brons blev facit för Frövi judo efter helgens Svenska mästerskap i skånska Skurup. Klubben ställde upp med deltagare i alla fyra ålderskategorierna, Veteran, Senior, U21 och U18, och lyckades även plocka medaljer i samtliga, något som gjorde att man blev utsedd till bästa klubb av totalt 69 deltagande föreningar.
Det som började som en ”vanlig” LIF Lindesberg-match med ett högt speltempo och många mål, förvandlades i den andra halvleken till en ren slakt. Med halvtidssiffrorna 17-15 så växlade LIF Lindesberg upp sig ordentligt inför matchens andra halva där man enbart släppte in två mål genom den andra halvleken, samtidigt som hemmatruppen själva satte punkt med fjorton raka mål inom matchens sista kvart.
Efter en helg av dubbla matcher så gjorde det alltid hårda motståndet, Borlänge HF, ett besök i Lindehov. Båda lagen är inom ramarna att ta sig till det kommande slutspelet som tar sin början om en och en halv månad, vilket gör tabellpoängen desto viktigare. Trots en orangeklädd hejarklack på läktarna så är det Borlänge som tar kontroll på matchen när poängen ska delas ut.
– Vi måste hitta tillbaka till våran identitet, säger Oliver Arle Östergren.
Lindlöven är tillbaka på hemmaisen! Efter julledigheter och tre raka bortamatcher så var det äntligen dags, för första gången för det nya året, öppna portarna till Lindehov. Enköping stod för årets första motstånd och utnyttjade direkt hemmalagets tråkiga nivå på spelet som uppstod i den första perioden. Lindlöven vände allt till sin fördel i mittperioden och stod även starkast i matchens sista tjugo minuter.
I lördags gick startskottet för Guldsmedshytte SKs 100-årsjubileum. Invigningen bjöd på allt från en nostalgisk fotoutställning av föreningens historia till matcher på isen i Råsshallen. I samband med invigningen fanns även möjligheten att vara med i Plexikampen, en gemensam insamling för att hjälpa föreningen att få ihop till ett nytt men också ett behövande plexiglas till ishallen. Inte bara skulle ett nytt plexiglas vara nödvändigt för kommande seriematcher, det skulle även kunna locka Örebros SHL och NDHL-lag till Råsshallen för en träningsmatch.
Med endast timmar kvar av året kan vi se tillbaka på ett 2025 som återigen präglades av besparingar och sviktande ekonomi. Beslut om nedläggning av Vedevågs skola, inrymningslarm på andra skolor, nya vårdcentraler och så en strålande jul förstås. För att sammanfatta året som gått passar vi på att dela med oss av ett bildspel innehållande ett potpurri av bilder på små och stora ögonblick från vår kommun.
Med detta vill vi på redaktionen önska alla våra läsare, annonsörer och samarbetspartners ett riktigt Gott Nytt År!
För tredje gången för säsongen så har Lindlövens segertåg tagit truppen till fem raka segrar. Den här gången verkar det däremot som att tåget fortsätter en bit till. Med ett stabilt spel och flera målchanser så ger man inte Strömsbro någon som helst möjligheter till mål. För sjätte gången under säsongen så stänger Lindlöven kassen samtidigt som man själv står för en rejäl utklassning av tabellfemman, Strömsbro.
– Vi gör det bra och stabilt utan att ”flasha” för mycket, säger Lennart Hermansson.