Säsongens upplaga av LIF Lindesberg är trots uteblivet kvalhopp intressant. Som en kameleont. Varje gång man tycker sig se någon form av mönster ömsar brandgult skinn.
Är årets upplaga av LIF Lindesberg det ultimata beviset på att idrott är fullständigt omöjlig att förutsäga eller förstå sig på och att statistik egentligen inte är mer värt än papperet ni använder till att…ja, ni vet?
Jag skulle nästan vilja framhålla det. För ju längre säsongen makat sig fram, desto mer växer känslan av att ingenting stämmer. I alla fall inte om man vill luta sig mot något som i slutändan kan kallas för logik.
Visst, det är en säsong som när den summeras kommer bli en parentes i historien som på sin höjd kommer att betecknas som ett lätt misslyckande. En säsong där LIF Lindesberg aldrig var särskilt nära ett ärofyllt kval uppåt och där det inte togs några kliv framåt, men där det heller aldrig var så illa att det känns rättvist att tala om fiasko. En säsong som passerade förbi i väntan på bättre tider, men som ingen kommer behöva skämmas för. När sommaren har passerat kommer ingen att komma ihåg den.
Men när det ska förklaras hur det blev som det blev kommer summeringen inte vara alls lika enkel att få ihop. För när man trott att man börjar förstå sig på laget och dess resultat, då har de presterat helt tvärtemot.
Minns säsongens första halva när laget var starkt på hemmaplan, men snudd på odugligt i bortahallarna och hur man i stort sett enbart lyckades klä poäng av motståndare som placerade sig på placeringar längre ner i tabellen. Det kändes som en ganska logisk bild.
En bild som på senare tid vänts helt upp och ner. Plötsligt har LIF fått ordning på bortaspelet (två raka bortasegrar), men samtidigt börjat slira ordentligt på sin egen hemmaplan (två raka förluster). Helt tvärtemot tidigare mönster.
Och inte nog med det. Plötsligt slår man toppkonkurrerande gäng som Önnered och Hallby, men åker på hemmadäng mot ett gäng som Skånela. Stick i stäv med vad som cementerats tidigare under säsongen.
LIF Lindesberg är plötsligt laget som bjuder på det oväntade i resultatväg. Det är i alla fall inte förutsägbart.
På lördag väntar HK Drott hemma i arenan, det borde enligt den senaste tidens trender med tanke på att det är så väl spel på hemmaplan som mot ett (enligt tabellen) betydligt sämre motstånd innebära att det blir en ny förlust.
Men bara för att fortsätta på den inslagna banan får man väl anta att LIF Lindesberg, laget som blandar och ger, ännu en gång ömsar skinn, byter skepnad och för en enstaka gångs skull lyckas vinna två matcher i följd.
Det här är ju uppenbarligen säsongen där brandgult går helt emot all rim och reson, statistik och trender. Väldigt charmigt på sitt sätt.
Bara några veckor innan Vasaloppets målgång i Mora, är det dags för den yngre generationen att genomföra sin egen upplaga av tävlingen, när IFK Lindesberg tillsammans med Friluftsfrämjandet arrangerar Barnens Vasalopp i Fritidsbyn. Precis som de senaste åren finns flera distanser att välja mellan och alla barn som går i mål belönas med en medalj.
7 guld, 5 silver och 5 brons blev facit för Frövi judo efter helgens Svenska mästerskap i skånska Skurup. Klubben ställde upp med deltagare i alla fyra ålderskategorierna, Veteran, Senior, U21 och U18, och lyckades även plocka medaljer i samtliga, något som gjorde att man blev utsedd till bästa klubb av totalt 69 deltagande föreningar.
Det som började som en ”vanlig” LIF Lindesberg-match med ett högt speltempo och många mål, förvandlades i den andra halvleken till en ren slakt. Med halvtidssiffrorna 17-15 så växlade LIF Lindesberg upp sig ordentligt inför matchens andra halva där man enbart släppte in två mål genom den andra halvleken, samtidigt som hemmatruppen själva satte punkt med fjorton raka mål inom matchens sista kvart.
Efter en helg av dubbla matcher så gjorde det alltid hårda motståndet, Borlänge HF, ett besök i Lindehov. Båda lagen är inom ramarna att ta sig till det kommande slutspelet som tar sin början om en och en halv månad, vilket gör tabellpoängen desto viktigare. Trots en orangeklädd hejarklack på läktarna så är det Borlänge som tar kontroll på matchen när poängen ska delas ut.
– Vi måste hitta tillbaka till våran identitet, säger Oliver Arle Östergren.
Lindlöven är tillbaka på hemmaisen! Efter julledigheter och tre raka bortamatcher så var det äntligen dags, för första gången för det nya året, öppna portarna till Lindehov. Enköping stod för årets första motstånd och utnyttjade direkt hemmalagets tråkiga nivå på spelet som uppstod i den första perioden. Lindlöven vände allt till sin fördel i mittperioden och stod även starkast i matchens sista tjugo minuter.
I lördags gick startskottet för Guldsmedshytte SKs 100-årsjubileum. Invigningen bjöd på allt från en nostalgisk fotoutställning av föreningens historia till matcher på isen i Råsshallen. I samband med invigningen fanns även möjligheten att vara med i Plexikampen, en gemensam insamling för att hjälpa föreningen att få ihop till ett nytt men också ett behövande plexiglas till ishallen. Inte bara skulle ett nytt plexiglas vara nödvändigt för kommande seriematcher, det skulle även kunna locka Örebros SHL och NDHL-lag till Råsshallen för en träningsmatch.
Med endast timmar kvar av året kan vi se tillbaka på ett 2025 som återigen präglades av besparingar och sviktande ekonomi. Beslut om nedläggning av Vedevågs skola, inrymningslarm på andra skolor, nya vårdcentraler och så en strålande jul förstås. För att sammanfatta året som gått passar vi på att dela med oss av ett bildspel innehållande ett potpurri av bilder på små och stora ögonblick från vår kommun.
Med detta vill vi på redaktionen önska alla våra läsare, annonsörer och samarbetspartners ett riktigt Gott Nytt År!
För tredje gången för säsongen så har Lindlövens segertåg tagit truppen till fem raka segrar. Den här gången verkar det däremot som att tåget fortsätter en bit till. Med ett stabilt spel och flera målchanser så ger man inte Strömsbro någon som helst möjligheter till mål. För sjätte gången under säsongen så stänger Lindlöven kassen samtidigt som man själv står för en rejäl utklassning av tabellfemman, Strömsbro.
– Vi gör det bra och stabilt utan att ”flasha” för mycket, säger Lennart Hermansson.
Visa hela artikeln
7 nya svenska mästare för Frövi judo efter helgens SM 
