Säsongens upplaga av LIF Lindesberg är trots uteblivet kvalhopp intressant. Som en kameleont. Varje gång man tycker sig se någon form av mönster ömsar brandgult skinn.
Är årets upplaga av LIF Lindesberg det ultimata beviset på att idrott är fullständigt omöjlig att förutsäga eller förstå sig på och att statistik egentligen inte är mer värt än papperet ni använder till att…ja, ni vet?
Jag skulle nästan vilja framhålla det. För ju längre säsongen makat sig fram, desto mer växer känslan av att ingenting stämmer. I alla fall inte om man vill luta sig mot något som i slutändan kan kallas för logik.
Visst, det är en säsong som när den summeras kommer bli en parentes i historien som på sin höjd kommer att betecknas som ett lätt misslyckande. En säsong där LIF Lindesberg aldrig var särskilt nära ett ärofyllt kval uppåt och där det inte togs några kliv framåt, men där det heller aldrig var så illa att det känns rättvist att tala om fiasko. En säsong som passerade förbi i väntan på bättre tider, men som ingen kommer behöva skämmas för. När sommaren har passerat kommer ingen att komma ihåg den.
Men när det ska förklaras hur det blev som det blev kommer summeringen inte vara alls lika enkel att få ihop. För när man trott att man börjar förstå sig på laget och dess resultat, då har de presterat helt tvärtemot.
Minns säsongens första halva när laget var starkt på hemmaplan, men snudd på odugligt i bortahallarna och hur man i stort sett enbart lyckades klä poäng av motståndare som placerade sig på placeringar längre ner i tabellen. Det kändes som en ganska logisk bild.
En bild som på senare tid vänts helt upp och ner. Plötsligt har LIF fått ordning på bortaspelet (två raka bortasegrar), men samtidigt börjat slira ordentligt på sin egen hemmaplan (två raka förluster). Helt tvärtemot tidigare mönster.
Och inte nog med det. Plötsligt slår man toppkonkurrerande gäng som Önnered och Hallby, men åker på hemmadäng mot ett gäng som Skånela. Stick i stäv med vad som cementerats tidigare under säsongen.
LIF Lindesberg är plötsligt laget som bjuder på det oväntade i resultatväg. Det är i alla fall inte förutsägbart.
På lördag väntar HK Drott hemma i arenan, det borde enligt den senaste tidens trender med tanke på att det är så väl spel på hemmaplan som mot ett (enligt tabellen) betydligt sämre motstånd innebära att det blir en ny förlust.
Men bara för att fortsätta på den inslagna banan får man väl anta att LIF Lindesberg, laget som blandar och ger, ännu en gång ömsar skinn, byter skepnad och för en enstaka gångs skull lyckas vinna två matcher i följd.
Det här är ju uppenbarligen säsongen där brandgult går helt emot all rim och reson, statistik och trender. Väldigt charmigt på sitt sätt.
På lördag den 4 oktober spelas minnescupen Benjamins Minne för fjärde året, i Fritidsbyn Lindesberg. Cupen arrangeras av IFK Lindesberg, för att hedra minnet av pojkarnas vän och lagkamrat som gick bort i cancer endast 10 år gammal.
– Det är viktigt för mig, och det här gör jag för Benjamin och för Barncancerfonden, säger Aleksander Lazarevic.
Under kommande helgen nyinviger Lindesbergs Träningcenter sin numera betydligt större anläggning, där man får besök av bland annat Sveriges starkaste man. Dessutom håller man tävlingar med fina priser, gratis provträning samt en hel del annat.
– Vårt fokus är bra utrustning i en väldigt välanpassad miljö, säger Eddie Bergkvist.
Den 1 november är det tänkt att Main Event ska öppna sin verksamhet med restaurang och bowling i Lindesberg arena. Med interaktiva darttavlor, effektfulla bowlingbanor och en helt nyrenoverad restaurang hoppas man kunna locka lindesbergarna från sina soffor.
– Vi vill ju behålla folket i Lindesberg, så man inte åker till Örebro, det är därför vi gör den här satsningen, säger Eddy Fransson.
Kallblodstravaren är en av två hästraser inom travsporten och på söndag kommer fina unghästar att visas upp på Fornaboda. Detta blir det fjärde året i följd som Sleipner Lindesberg, i samarbete med Fornabodas Travamatörklubb, arrangerar en utställning av regionens unga kallblod. Något som lockar många aktiva till Fornaboda i mitten av september.
– De aktiva ser mycket positivt gällande arrangemanget, säger Anders Järnerot.
Från att vara bland de minst betrodda inför Svenskt Kallblodsderby från att vara en sensationell outsider till slutsegern. Så leker travlivet just nu för den 19-åriga Lindekusken Isabella Jansson Wiklund. Under måndagen satte hon många kallblodsföljare i chock, när hon skrällde till som uttagningsvinnare med Bazoo Can.
– Det är helt otroligt och overkligt, säger segerkusken.
Det blev hårda fighter om medaljerna, när judo-EM för personer med Downs syndrom arrangerades i Lindesberg Arena under lördagen. Amanda Orrbo lyckades bli den enda svenska deltagaren som knep en av de ädlare valörerna, när hon fick med sig ett EM-silver hem.
– Det känns jättebra, jag är väldigt nöjd med mina matcher, säger hon till LindeNytt.
Lördagen den 19 juli är det återigen dags att maxa hästkrafterna ur bygdens motorer, då den tredje upplagan av Bergslagens Snabbaste går av stapeln på Linde Raceway.
– Vi hoppas att det blir riktigt roligt och att lindesbergarna tycker det är skoj att det kommer igång igen. Vi har ju märkt att det är väldigt efterlängtat, säger Peter Hayden på SHRA.
Travsäsongen på Fornaboda Travbana närmar sig med stormsteg. Under Annandag Påsk så smygstartar travbanan säsongen med en historisk ponnytravdag, där Fornaboda är först i landet med att arrangera varmblodslopp för ungdomar under en ponnytravdag. Startanmälan till loppet blev dessutom så pass stort att man valde att dela loppet i två.
– Det är givetvis jättepositivt, säger Claes Broberg.