Aleksander Lazarevic går igenom sin andra säsong som tränare för IFK Lindesberg. Det är något som han själv är mycket tacksam för. Läs 45-åringens ord om skadan som nästan fick honom att hoppa av, om vägen tillbaka till tränarbänken och om talangerna som ska lyfta IFK.
Aleksander Lazarevic ringer upp mig efter middagen med barnen. Familjefadern förklarar att han har en timme på sig, sen måste han ge sig iväg för kvällens träning. 18 månader har gått sedan han klev på uppdraget som tränare för IFK Lindesberg och han är nu halvvägs in på sin andra säsong.
Hittills har resultaten varit stabila. Med två vinster, tre oavgjorda och två förluster har IFK samlat ihop nio poäng och placerat sig som femma halvvägs in på säsongen. Den träning som han nu laddar upp för är en i mängden. Det innebär att spelarna drillas i teknik, press- och understöd och framförallt får lära sig att skruva upp tempot.
– Vi har ändrat träningarna lite grann tills i år och kör med mer tempo. Nu på slutet har det tyvärr inte blivit så, alla skador har präglat oss och vi har tappat på det. Men vi är nog bättre tränade i år i och med att vi kört så tufft, menar ”Sasha” som han kallas och fortsätter.
– Jag vill ha spelare som är snabba. Så vi försöker att ha med boll i allt som vi gör.
De skador som tränaren nämner har varit ett återkommande problem för IFK. Med spelare som Ardian Isufi, Hassan Bazhad Mahmoud och Emrah Arfi på skadelistan har startelvan ändrats fram och tillbaka. Mot slutet menar ”Sasha” att bitarna fallit på plats, med rätt spelare på rätt positioner.
”Erbjöd mig att hoppa av”
Det är dock inte bara på spelarfronten som IFK plågats av skador. I februari höll sig olyckan framme för Aleksander, som föll från sitt villatak och skadade foten mycket allvarligt. 45-åringen blev sjukskriven och att vara fast i hemmet tog hårt på honom.
– Jag erbjöd mig att hoppa av tränaruppdraget. Men varken IFK eller laget gick med på det, berättar ”Sasha”.
– Det var kanske löjligt av mig att erbjuda det. Men när jag satt i rullstol kände jag att jag inte skulle kunna hålla i träningen på minst fyra-fem veckor. Jag missade säkert tolv träningar och en hel del träningsmatcher. Visst, jag och Ronny (assisterande tränaren) tog ut laget tillsammans, men man var ändå inte närvarande och det kändes inget bra.
Vägen tillbaka har varit både lång och plågsam, med svåra smärtor än idag. Aleksander ser dock ljuset i tunneln och har nu större perspektiv på händelsen.
– Idag känns det mycket bättre och jag börjar att komma tillbaka. Det var olyckligt det som hände, men jag är glad att jag lever. Det kunde ha slutat hur illa som helst.
Åter på IFK-bänken har ”Sasha” fått se sitt lag kämpa hårt under våren. Försäsongen gick inte som man hade tänkt och förlusten i cupen mot Marieberg fick honom att samla laget.
– Efter Marieberg borta kände jag att något inte stod rätt till i gruppen. Vi spelade inget bra och vi hade inte en fotboll som jag kunde stå för. Så vi fick ta ett break, börja om från noll och jobba vidare därifrån.
”Många som har höga förväntningar på oss”
Vägen tillbaka från cuputtåget har gått i rätt riktning, men har knappast varit spikrak. Seriespelet har bjudit på ett par feltramp, med 0-6 mot Hovsta som den värsta smällen. Men allteftersom har spelet börjat att sitta alltmer och mycket av det har IFK att tacka sina ungtuppar för.
– Ta Kristian Zetterlund som exempel. Killen är 15 år och slåss om en plats i målet med Janne Mäki, utbrister ”Sasha” och börjar rabbla upp lagets alla tonåringar.
– Vi har ett ungt lag och vi bygger för framtiden. Det kommer att ta det här året också, det är jag mer och mer införstådd med. Det är många som pratar om oss och som har höga förväntningar på oss, och jag tror att vi kommer att klara att leva upp till dem.
Målet är alltjämt nästa säsong, men det innebär inte att den här sommaren är förlorad. IFK har för tillfället bara sex poäng upp till kvalplats och drömmen är att slåss i toppen. Med ett färskt kryss mot serieledande Ervalla är ”Sasha” övertygad om att hans unga lag har något intressant på gång.
– De sista tre matcherna har varit kanon. Det här är en fotboll, en disciplin och en grupp som jag kan stå för.
Det här är Aleksander Lazarevic:
Född: 13:e mars 1970
Familj: Fru och tre barn
Bor i: Lindesberg
Tränare i IFK sedan: December 2013
Visa hela artikeln
Stor innebandyfest i arenan som gav glädje: ”Jätteroligt!” 
