Sedan 1995 har utmärkelsen Årets industriminne delats ut av Svenska industriminnesföreningen med syfte att ”uppmärksamma vårt industriella kulturarv och viktiga insatser som görs för att vårda och förmedla detta”. Nu står det klart att årets pris går till Frövifors pappersbruksmuseum.
– Vi är väldigt glada för den här utmärkelsen, det laddar på våra batterier litegrann när vi fortsätter att kämpa för den här fantastiska miljön, säger Mikael Tiderman, museichef på Frövifors Pappersbruksmuseum.
Det var i tisdags som Mikael Tiderman, museichef på Frövifors Pappersbruksmuseum, fick den glädjande nyheten att man har utsetts till Årets industriminne av Svenska industriminnesföreningen.
– Vi har satsat väldigt mycket kring just pedagogiken, det ligger oss varmt om hjärtat så det är extra roligt att få utmärkelsen när temat i år var Kulturarv i förändring. Det syftar på hur man förmedlar en kulturarvsmiljö som i vårt fall är en industrimiljö till kommande generationer och hur man bevarar och nyttjar det. Det är otroligt roligt att vår verksamhet lyfts fram och får synas i det sammanhanget, förklarar Mikael glatt.
Delar av motiveringen lyder:
I museets maskinhall står maskinerna kvar så som de lämnades när den nya fabriken invigdes år 1980.
Frövifors pappersbruksmuseum har förmått att vidga sin berättelse och göra den aktuell och angelägen. Papperstillverkningen vid bruket har därmed satts in i en historisk och samhällelig kontext. I museets lokaler förmedlas kunskap om träråvarans väg till färdig produkt, om papprets historia och tillverkningens industrialisering, om pappersarbetarnas vardag, om papper som förpackningsmaterial och om papper som material för kreativt konstskapande. Människan står hela tiden i centrum för upplevelsen och förmedlingen.
Genom lokala, regionala och nationella samarbeten och en mångfald av aktiveter har Frövifors pappersbruksmuseum utvecklats till en mötesplats som bidrar till social hållbarhet för Fröviborna och utgör en attraktion för hela landet.
I den stora maskinhallen känns historiens vingslag påtagligt. Här har allt stått mer eller mindre orört sedan 1980 då man lade ner produktionen av papper och gick över till att producera kartong. Fortfarande sitter de sista rullarna papper kvar i de två bevarade maskinerna med namnen PM3 och PM4 – PM är en förkortning av just pappersmaskin.
Här genomför man också just nu en ny pedagogisk satsning som man kallar ”Pappersfabriken” där den yngre generationen får möjlighet att uppleva en arbetsdag på pappersbruket.
– Det är ett interaktivt rollspel där barnen får dra på sig en arbetsoverall och göra en dag på fabriken, till exempel kan man få prova på att räkna arken för hand som man gjorde fram till 1980 i arksalen, berättar Mikael och tillägger:
– Vi ser det lite som en självklarhet, att om man bor här i området så borde man någon gång under sin skolgång göra ett besök här. Bruket har betytt så mycket lokalt för bygden, men också för pappersindustrin och skogsindustrin men även för välfärden i Sverige historiskt sett och än idag. Det känns som att det är viktigt att kunna förankra det också i skolans värld, så man får lite förståelse för hur det faktiskt går till, förklarar Mikael.
Den 20 juni slår Frövifors pappersbruksmuseum upp dörrarna för säsongen och det gör man med bland annat en ny spännande papperskonstutställning.
– I sommar blir det en stor utställning med en konstnär som heter Woo-Bock Lee som har ursprung i Sydkorea och har bott i Sverige under 40-50 år. Hon jobbar med gamla trasiga skolböcker från Sydkorea som är flera hundra år gamla och är så pass trasiga att hon återbrukar och gör konst av dem. Vi försöker lyfta upp pappret som material utifrån olika aspekter och utställningar.
Utöver detta utlovas en hel del evenemang under sommaren som motorfik, torsdagsfik och konstkurs. Man är hoppfull om att kunna locka en hel del besökare under säsongen.
– Vi kommer ha full fart här från midsommarveckan och framåt. Med tanke på hur det ser ut i omvärlden med ekonomi och annat så kanske folk inte åker iväg jättelångt i år. Finns det någonting positivt med det hela så är det väl att man får chansen att uppskatta det som finns här hemma lite mer, så vi hoppas på många besökare i år, avslutar Mikael med ett leende.