På en åker i Vässlingby utanför Fellingsbro vid länsväg 249 är arbetet just nu i full gång med att uppföra Solvallen vilken blir den största solcellsparken i sitt slag. Här används en ny teknik som gör det möjligt att odla marken samtidigt som man producerar förnybar solel, vilket löser den konflikt som uppstått i samband med att allt fler solcellsparker anläggs på jordbruksmark.
– Vi ser en jättepotential i det här. Blir det lyckat så öppnar vi en mångmiljardmarknad för solcellsbranchen, förklarar Bengt Stridh från Mälardalens universitet, som bedriver ett flerårigt forskningsprojekt i Solvallen.
Under ett par veckors tid har arbetet pågått med att uppföra Solvallen som blir det kommunägda bolaget Linde Energis andra solpark. Med hjälp av en pålningsmaskin slår man ner pålar i rader som man sedan ska montera 1300 dubbelsidiga vertikala solpaneler på med agrivoltaisk teknik. Detta gör det möjligt för markägaren att även i fortsättningen kunna odla vall som sedan kan skördas genom att köra maskinen mellan raderna. Mälardalens Universitet ska därför i ett fyra år långt forskningsprojekt med finansiering från KK-stiftelsen utvärdera solelproduktionen, vallskörden och ekonomin vid Solvallen, tillsammans med Linde Energi och Solkompaniet.
Bengt Stridh från Mälardalens universitet förklarar att en av de större frågorna handlar om energiomställningen för klimatet.
– Om man ser 30 år framåt i tiden så tror Svenska Kraftnät att vår elanvändning kan fördubblas när industrin och transporterna ska elektrifieras. Solen producerar idag ungefär en procent av Sveriges elproduktion men potentialen är jättestor. Sedan uppstår en konflikt när man använder jordbruksmark, ska man använda marken till att odla eller elproduktion. Det här ska då kunna vara en lösning till att lösa den konflikten så att vi kan utnyttja marken effektivare, förklarar han och fortsätter:
– Vi ser en jättepotential i det här. Jag har gjort en preliminär beräkning om man tar de 4,9% av jordbruksmarken som gick i träda i fjol. Om vi bygger på det här sättet så skulle vi kunna producera motsvarande 31% av Sveriges elanvändning antaget ett årligt utbyte på 30 kWh per kvadratmeter, och då har vi ändå bara använt några procent av jordbruksmarken. Det ska bli väldigt spännande att se utfallet av det här. Blir det lyckat så öppnar vi en mångmiljardmarknad för solcellsbranchen.
Bakom byggnationen och installationen av parken står Solkompaniet, samma entreprenör som byggde Linde Energis första solcellspark i Torphyttan. Ett samarbete som man beskriver som väldigt positivt.
– Vi har ett väldigt bra samarbete, man kan säga att vi kompletterar varandra. Det är mycket gräva och praktiskt arbete innan vi ska installera Solvallen och det har Linde Energi gjort väldigt bra, förklarar Karin Ekh från Solkompaniet.
På Linde Energi är man väldigt entusiastisk över projektet som beräknas generera 650 000 kilowattimmar per år vilket skulle kunna förse 130 typhushåll med hushållsel varje år.
– Ambitionen är att lösa målkonflikten mellan elproduktion och jordbruksodling så att vi nyttjar marken dubbelt upp. Därför är det spännande att vi har ett forskningsprojekt i samarbete med Mälardalens universitet och att vi även får stöttning från Bergslagens Sparbank. Vi måste veta att det ger den eleffekt som är det är utlovat och vad händer med odlingen. I vår första solcellspark i Torphyttan så växer gräset faktiskt bättre under panelerna, det hade vi inte trott. Vi får se om vi kommer till oanade resultat när vi undersöker det här fortsättningsvis, det är jättespännande, menar Greger Nilsson, ordförande i Linde Energis styrelse.