Under torsdagsförmiddagen stoppade en polispatrull ett fordon i utkanten av centrala Lindesberg, då man misstänkte att föraren var narkotikapåverkad. Mannen som körde bilen arbetar inom hemtjänsten och var mitt i sin runda att lämna ut lunch till brukare. Dessutom var han utrustad med en larmtelefon dit de äldre slår larm om något händer, en telefon som började ringa under insatsen. Patrullen tillät dock inte mannen att svara i telefonen, något som hade kunnat sluta i tragedi.
– Rent krasst hade någon kunnat dö, berättar en kollega som vill vara anonym.
Mannen var ute på sin matrunda och skulle leverera lunch till sina brukare när han blev stoppad av polispatrullen under torsdagsförmiddagen. Efter en grundlig undersökning av fordonet togs han med för vidare provtagning, med negativa resultat.
– Efter ett tag började pensionärerna höra av sig till oss då de undrade när maten skulle komma. Vi fick inte tag på honom, han var bara spårlöst försvunnen, berättar en kollega.
Det var först när en annan kollegas dotter fick syn på poliserna och kommunbilen som de fick reda på att något hade inträffat, men mannen gick inte att nå. Under insatsen tilläts han nämligen inte meddela sin arbetsgivare vart han befann sig, och när enhetschefen sökte polisen för att få veta vad som hänt fick man bara till svar att det var sekretess.
Mannen var vid tillfället även utrustad med en larmtelefon dit de äldre hör av sig om något inträffar, en telefon som började att ringa, men som han inte fick svara i.
– Trots att det var en larmtelefon tillät inte poliserna honom att svara, och de ville heller inte själva svara. Rent krasst hade någon kunnat dö, berättar en kollega som vill vara anonym.
När LindeNytt kontaktar polisen angående händelsen är det ingen som riktigt kan svara, istället slussas vi runt bland instanserna.
– Här fanns det en misstanke om att personen var påverkad av narkotika och då är det vissa regler som vi följer, bland annat att man inte får använda telefon och liknande, säger presstalesperson Christina Hallin, som ber oss kontakta lokalpolisområdeschefen.
– Det som är oroväckande i det här är att min personal haft misstanke om att någon framfört bil narkotikapåverkad och då är det vår uppgift att ingripa mot det. Då är det naturligt också att är man under vår vård får man inte använda sina telefoner. Blir man gripen för mord till exempel så sitter man inte och sms:ar sedan. Men jag är inte insatt i ärendet, så det är svårt för mig att uttala mig, säger lokalpolisområdeschef Johan Barvaeus som ber oss kontakta gruppchefen i Lindesberg, Ulf Andersson.
Inte heller Ulf Andersson kan svara, då han varit ledig och därför inte är insatt i ärendet. Han ber oss dock att ringa kommunikationsavdelningen, trots att det var den första instansen vi kontaktade. När vi meddelar detta erbjuder Andersson att någon kan ringa upp vid ett senare tillfälle.
På första advent, den 30 november, blir det julstämning i Lindesberg. Inte minst på Kristinaskolans gård, där Lindesbergs Fastigheter bjuder in till julmarknad för första gången.
– Den här gården, den här fina entrén till Lindesberg – den vill vi ju utnyttja, så vi hakar på skyltsöndagen, säger Ann-Louise Hytter.
Redan som ung fick Markus Virta chansen att stå på scen – tack vare de farser som Lindesbergs revymakare Stefan Jansson skrev och satte upp. Där och då väcktes ett starkt intresse som snabbt skulle växa till en djup och varaktig passion. Med åren har han nu etablerat sig som ett välkänt namn inom musikalvärlden och är just nu aktuell aktuell med den stjärnspäckade musikalen Dear Evan Hansen, som spelas för andra gången på Intiman i Stockholm – med artister som Clara Henry, Martin Stokke Mathiesen och nytillskottet Emil Henrohn.
– Det är så kul när man upptäcker att ”du är ju ljuvlig” – och så var det verkligen med Emil Henrohn. Det var ”a match made in heaven”, skrattar Markus Virta.
För bara två månader sedan var arenarestaurangen bara ett tomt skal, nu är den nyrenoverad, fylld med nya upplevelser, redo att ta emot sina första gäster. På fredagskvällen är det premiäröppning för Main Event i Lindesberg.
– Det känns bra, hela helgen är vi fullbokade, säger Jesper Johansson glatt.
I denna veckas fotokrönika tänkte jag skriva och visa lite bilder från ett efterlängtat möte som jag fick ute i skogen för ett tag sedan, men först till någonting mindre roligt. För några dagar sedan så läste jag något väldigt tragiskt och oroväckande. Var femte år uppdateras rödlistan, en lista som visar fågelarters risk att dö ut i landet, nu finns ett nytt och uppdaterat förslag för rödlistan och för mig som älskar fåglar och speciellt ugglor så blir jag bara ledsen och arg. I Sverige är ugglor hårt drabbade. Två arter av ugglor, fjälluggla och tornuggla, klassas nu som utdöda i Sverige. Ytterligare tre arter ugglor, hökuggla, pärluggla och hornuggla får sämre status. Minskad gnagartillgång i ett varmare klimat är två viktiga orsaker.
För ungefär två år sedan öppnade Gantulga Bat-Ulzii sin japanska sushirestaurang, Nagomi, i Lindesberg. Sedan dess har kundkretsen ständigt ökat, och man kände att lokalen började bli för liten. Imorgon fredag öppnar man i sin helt nyrenoverade lokal, bara ett stenkast bort från den gamla.
– Det blir roligt, det är mycket jobb, men det blir bra, säger Gantulga.
Stämningen är varm och välkomnande på Hillstreet – det skrattas och kramas. På bänken står en kaka redo att skäras upp och kaffebryggaren ger ifrån sig de sista slurpande ljuden – ett tydligt tecken på att kvällens språkcafé snart ska börja. Snart diskuteras allt mellan himmel och jord. Hur har helgen varit? Händer det något roligt i veckan? Heter det en eller ett Silviakaka?
– Det är inte bara för dem som vill lära sig svenska, utan för alla som vill träffa människor, umgås och kanske hitta nya vänner, förklarar initiativtagaren Anwar Ghoubari från Wemake.
Under söndagen gick Noraborna till valurnorna för att avlägga sin röst på hur man ställer sig i frågan om vindkraftsetableing i Älgfallet. Utfallet blev ett solklart nej, med 61 procent av rösterna. Frågan ska nu vidare till kommunfullmäktige.
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.