Att chatta eller bara nöjessurfa en stund, det är så tonåringen oftast använder datorn och Internet i hemmet. Det visar en enkät som Lindesbergs kommun presenterar idag. Majoriteten av de 292 tillfrågade eleverna på Stadsskogsskolan, begränsar sin tid vid datorn till mer sunda vanor och användande. Men samtidigt finns det relativt många som kan bli sittande vid datorn 7 timmar eller mer – varje dag!
Ja, att chatta med polarna på MSN verkar stå väldigt högt i kurs hos högstadieeleven, då han eller hon sätter sig vid datorn. Och när man inte chattar är det nöjessurfning eller nedladdning av musik och film som ligger nära till hands. Ett fullt normalt och sunt beteende för dagens ungdomar. Så långt…
Vidare i denna kartläggning finns naturligtvis också vanor som snarare ses som ovanor. Ett dator- och Internetanvändande som inte är särskilt lämpligt och även kan få påtagliga följder för individen och skolarbetet.
På frågan ”Om du tänker på en vanlig dag, ungefär hur länge brukar du använda Internet?” så svarade eleverna enligt följande:
4,1 % svarade ”ingenting”
18,8 % svarade ”mindre än 1 timme”
41,1 % svarade ”1-2 timmar”
22,9 % svarade ”3-4 timmar”
5,5 % svarade ”5-6 timmar”
7,5 % svarade ”7 timmar eller mer”
Vidare i enkäten svarar eleverna på frågan hur de oftast använder Internet, alltså vad man verkligen sysslar med ute på nätet. Som vi redogjort i början av denna artikel så är chatt och nöjessurf mycket vanligt. Men faktum är att ett 30-tal ungdomar svarade att de kollar på porr när de sitter vid datorn.
Nästan 70 elever säger också att de behöver använda Internet längre och längre tid för att uppnå den spänning man eftersöker.
På tisdag kl 18:30 inbjuds bland annat föräldrar att komma till Stadsskogsskolan för att få veta mer om hur ungdomarnas Internetvanor ser ut och vilka faror som eventuellt finns med i bilden vid ett osunt användande. Då kommer enkäten i sin helhet att redovisas.
Relaterade länkar:
Porrsurf på biblioteket
Slut på kommunal porrsurf
SLUTREPLIK: Det är naturligt att det finns oro när ens närmiljön påverkas. När stora beslut ska fattas nära där vi bor, ska vi förstås både ställa frågor och kräva tydliga svar. Samtidigt är det viktigt att diskussionen vilar på fakta och på hur våra kommuner faktiskt påverkas framöver.
Den 11 april 1869 utbröt en fasansfull brand, som ödelade hela 27 gårdar i Lindesberg, däribland kyrkan, rådhuset, stadshotellet och tingshuset. En brand som startade till följd av en rad olyckliga omständigheter, vars människoöden man snart kan få uppleva genom Spektakelteaterns nya uppsättning som fått namnet Stadsbranden.
– Det är ju en hemsk berättelse på alla sätt, med rättsliga efterföljder, om skuld och att leva med elden som skugga. Men det är också en hoppfull berättelse, om en vilja att inte ge sig, att tro på att man kan bli fri från saker, förklarar regissör Stefan Jansson.
Strax före klockan åtta på fredagsmorgonen larmades räddningstjänsten ut till en befarad villabrand utanför Lindesberg. Väl på plats kunde man snart konstatera att det inte rörde sig om någon brand – utan ett väderfenomen.
När Daniel Andersson köpte Frövi Hotell 2019 var energin på topp. Nu, efter några svåra år och ett misslyckat försäljningsförsök, överväger han att behålla hotellet – men med hjälp av en ny aktör som kan ta över restaurangen.
– Jag söker efter en utomstående aktör som kan ta över restaurangdelen för en eventuell fortsatt drift av hotellet, förklarar Daniel Andersson.
Efter en sommar kantad av blåst, trasiga tält och envis kamp får Elin Olofsson och Gåvoboden i Lindesberg nu en nystart. Genom att kroka arm med Lindes skrädderi får verksamheten inte bara en ordentlig lokal med tak över huvudet – utan också nya möjligheter att utveckla sitt arbete med återbruk och hållbarhet.
– När den här chansen dök upp kändes det som en skänk från ovan. Det är ett så fantastiskt bra samarbete, just det här med återbruk och skrädderi på ett och samma ställe, säger Elin Olofsson, initiativtagare till Gåvoboden i Lindesberg.
INSÄNDARE/DEBATT: Vindkraftsprojektet Älgfallet påverkar Lindesbergs kommun minst lika mycket som Nora – men Lindesbergsborna får ingen möjlighet att påverka beslutet.
Discgolf är en ny sporttrend i Sverige som närmar sig Lindesberg. Mellan åren 2021 och 2025 så har antalet banor ökat med 62% från 505 banor i landet till 809 banor. Nästa år kommer även Lindesberg att kunna välkomna nya och gamla spelare till discgolfen. Bygget av en discgolfbana i Fritidsbyns skog är i full gång och förväntas öppna till vår.
– Nu jobbar vi på så länge snön håller sig borta och det inte blir för kallt, berättar Mona Ek, som är en av initiativtagarna till projektet.
Under de senaste dagarna har flertalet kommuner redan avvisat regeringens initiativ som går ut på att få fler personer att frivilligt återvandra till sina hemländer. I Lindesberg håller man dock dörren öppen för dialog med regeringens samordnare i den här frågan.
– Jag menar att demokratin stärks när vi lyssnar, inte när vi stänger dörrar. Regeringens samordnare har bjudit in till dialog och jag ser inga problem med att lyssna samt framföra vårt perspektiv, kommenterar kommunstyrelsens ordförande, Tomas Klockars, i ett pressmeddelande på torsdagen.
Visa hela artikeln
Stadsbrandens människoöden gestaltas i Spektakelteaterns nya uppsättning: ”Hemsk berättelse” 
