En händelserik vecka leder mot sitt slut och det är ännu en gång dags för mig att ta en titt på volleybollvärlden. Veckans tema har varit ”att lämna”. Sverige har lämnat EM, Zlatan har lämnat landslaget, Storbritannien har lämnat EU och tiden har lämnat de långa solljusa nätterna bakom oss för att gå mot mörkare dagar.
Jag läste i tidningen The Mirror att den nästa vanligaste googlingen dagen efter Storbritanniens folkomröstning var ”What is the EU?”. När jag försöker sätta denna fenomenala ironi i perspektiv så tänker jag mig en situation där Marjorie Giordano sätter sig och googlar ”Vad är Elitserien?”. För precis som EU kommer ta en stor smäll av att Storbritannien lämnar så kommer Elitserien och framförallt Linde Volley att slås hårt av Marjorie Giordanos val att lägga skorna på hyllan. Hon har under flera år, säsong efter säsong, varit en av Elitseriens främsta spelare och för Lindesberg har hon även varit den ledare på planen som alla lag önskar sig. Den knäskada som drabbade Margie under 2013 skakade hela Lindesberg och att hon hittade tillbaka till sin höga form trots en så pass seriös skada tyder på en enorm vilja och kämpaglöd. Linde Volley hade inte varit vad det är idag om det inte varit för dig Marjorie Giordano och det ska du ha klubbens, ortens och hela volleybollsveriges tacksamhet för.
Tyvärr slutar inte Linde Volleys förluster med Margie. Martina Svensson har skrivit på för Hylte/Halmstad och det pratas om att både Evenlina Frank och Therese Granlund även försvinner. Flera gånger tidigare har jag stressat vikten av att få de bästa svenska spelarna. Då alla toppklubbar fyller sin kvot av utländska spelare och skillnaden mellan dessa är sällan tillräckligt stor för att skilja lagen åt. Jag använder ordet sällan, man ska aldrig säga aldrig, då vi senast i år såg vad tre supervärvningar kan göra för ett lag med bristande svensk kapacitet som Svedala.
Estländskan Nette Peit återvänder till Linde vilket självfallet är goda nyheter då hon kan fylla luckan som Marjorie Giordano lämnar efter sig. Att Martina Konecna förlänger är också ett glädjebesked då detta ger lite kontinuitet i en trupp som annars genomgår stora förändringar. I och med dessa två utländska spelare på vänsterkanten ser det ut som om Rebecka Gustafsson kliver in som ordinarie högerspiker.
Rabecca Anderssons övergång till Örebro lämnade passarpositionen helt tom. Klart är dock redan nu att amerikanskan Ijeoma Moronu tar över platsen. Då den nyheten kom gav jag mig ut på scouting och hittade ett antal filmer på passaren. Hon är en amerikanska utan tvivel. Hon är vältränad, stark, snabb och spänstig samt verkar vara en taktiker. Hon hittar ofta utväger som ger singelblock och kan även göra en del poäng själv på överlägg både på andra och första touchen. Något hon dock inte verkar ha är den där magiska bollkänslan som vi ser hos många passare. Moronu är en träningsprodukt som blivit bra på grund av hårt slit. Hon är inte den passaren som från vilken plats på planen som helst, oavsett läge, kan leverera ett kungligt pass som lägger sig i handen på anfallaren.
Tycker Teemu Sarna att Elsa Arrestad kan axla den plats som Evenlina Frank lämnar tom så är det endast liberopositionen som behöver bearbetas ytterligare. Man har lagt en bra grund för vad som krävs för att återigen kunna tampas i toppen. Men det är bara en grund, eller rättare sagt endast en spets. Det krävs en stomme i truppen som ännu inte finns och där har man ett tufft jobb kvar att göra för det är inte lätt att värva starka svenska spelare.