Playoff 1 avgjordes i helgen. Utan Lindlöven. Men istället för att deppa borde man ta det faktum att man inte räckte till som en väckarklocka. Mycket kan göras bättre till nästa säsong om man tar lärdomarna från den gångna säsongen på allvar.
Vilka lärdomarna är?
Att man måste ta saker och ting på ett betydligt större allvar. Att man måste träna hårdare. Att Hockeyettan inte är någon lek längre. För det är, som jag har varit inne på tidigare, det faktum att Lindlövens spelartrupp inte hade respekt nog på den tuffa uppgiften som väntade, att man inte var förberedda tillräckligt bra som gjorde att semestern kom tidigt även i år.
Säsongen 14/15 får ses som ett läroår. Lindlöven fick förhoppningsvis upp ögonen för vad som krävs. Framöver kan ingen komma undan med samma ursäkter igen.
Det är nu kulturbärarna måste kliva fram. Spelarna som har varit med ett tag, gjort flera säsonger i klubben och som bildar föreningens ryggrad. Det är de som verkligen måste steppa upp för att Lindlöven ska kunna ta nästa steg. Annars måste föreningen nog börja fundera på att klippa banden.
C-serien var dålig. Hockeyettan Västra har visat sig vara väldigt mycket tuffare. Det var vi många som flaggade för långt innan säsongens början, men det tog lång tid för den polletten att trilla ner i Lindlöven-lägret. Detta trots att man fick in en tränare med erfarenhet från spel söderöver som tidigt predikade om den tuffhet som väntade.
Att motståndet varit tuffare syns tydligt om man kastar ett snabbt öga på statistiken.
Det finns så att säga en anledning till att poängproduktionen för rutinerade herrar som bröderna Olsson Fromell och Niklas Nooni droppat till nivåer som är betydligt lägre än vad de en gång var.
Lindlöven kommer till ett vägval. Jag har intrycket att det finns lite för mycket bekvämlighet i truppen för att stora framsteg ska kännas troliga. I år hade man till exempel en extra fystränare. Frågan är, utnyttjade man det faktumet till max?
Att Lindlöven var så ojämna den här säsongen bottnar, vågar jag påstå, till viss del i en form av bekvämlighet. Det funkar inte att de som ska vara ledande spelare bara är bra ibland. De måste komma till jobbet och ge allt varje dag, annars smittar mentaliteten lätt av sig på de yngre spelarna.
Nu är det viktigt för sportgruppen att tänka till. Vill man bli en framgångsrik förening måste man bygga sitt lag på spelare med en hunger, spelare som vill framåt, som vill vinna och utvecklas. Inte spelare som är bekväma och lite för nöjda med att befinna sig precis där de är.
Bekvämligheten måste tvättas bort. Det är en ordentlig utmaning för Lindlövens sportsliga ledning på vägen framåt. Mot framgång.
Slutspelet mot innebandyns Division 1 är i fullt spel och under påskdagen kan WSK Lindesberg säkra en plats i Ettan på hemmaplan. Fredagens seger mot Fagerstalaget, Per-Ols IBF, gör att WSK Lindesberg står med matchboll där man vid seger kliver uppåt till Ettan medan en hemmaförlust tvingar fram en ny resa till Fagersta.
– Nu är det vi som sitter på trumfkortet så jag tycker att det ser bra ut inför söndagen, säger Magnus Lissmats.
Från ett rejält underläge med 0-2 i matcher till att kvittera semifinalen och sedan avgöra! Det var allt eller inget för både Lindlöven och Bodens HF när den femte och sista semifinalsmatchen spelades i HIVE Arena under torsdagen. Med 2-0 efter den första perioden så lyckades Lindlöven att hålla undan ett mer pressat Boden som fick lämna hemmaisen till ett högt finaljubel från Lindlöven.
WSK Lindesberg har flera gånger tidigare arrangerat poolspel för föreningens ungdomar men under lördagen blev det ett arrangemang i en större skala. Totalt 36 ungdomslag från hela länet hade samlats i Lindesberg Arena för säsongens sista poolspel, där glädje och gemenskap sattes i fokus.
– Det har varit ett otroligt engagemang hos alla, säger Hanna Hellsing och Linnéa Håkanson.
Det blev en jämn hemmamatch mot Anderstorp under onsdagen men precis som vid bortamötet så blev det seger för LIF Lindesberg. En extra skön seger för hemmalaget som nu är klara för slutkvalet till Allsvenskan, där en plats till nästa säsongs Allsvenska står på spel. Vilket lag man får möta framåt är ännu inte klart men LIF Lindesberg är ett steg närmare en comeback i handbollens nästhögsta serie.
För tre år sedan slog han världsrekord i sidovagnsmotorcykel på is, nu har Mikael Wedegård från Fellingsbro blivit svensk mästare på isbana. Tillsammans med sin så kallade burkslav Daniel Asplund tog de hem guldet i Årsunda på söndagen.
– Vi hade de andra i hasorna hela tiden, men de lyckades aldrig komma om, skrattar Mikael.
Det blir ingen säsong i futsalens högsta liga RFL, Regionala Futsalligan, för IFK Lindesbergs damer. Efter bortaförlusten mot IFK Haninge, med sex mål i målskillnad, så är chansen i princip omöjlig. Till måndagens kvalmatch mot Bäckby United FC så gick hemmadamerna däremot in på planen med siktet på att avsluta säsongen med flaggan i topp. Något som man verkligen lever upp till när man vinner kvalmatchen med fina 4-2.
– Det var en bra revansch efter smällen mot Haninge, säger Elin Zander och Alina Chahade.
Till måndagen så kommer IFK Lindesbergs damer att inta Lindesberg Arena. Damerna är mitt i sin kvalserie till futsalens högsta serie, RFL, där samtliga tre lagen i kvalgruppen ska få genomföra en match på hemmaplan. Trots en tung förlust med 8-2 mot Haninge som har gett stora svårigheter för att IFK Lindesberg ska ha möjlighet att ta sig vidare, så vill hemmalaget avsluta säsongen på topp.
– Vi ser fram emot att avsluta våran fantastiska futsalsäsong på hemmaplan inför hemmapubliken, säger Martin Eriksson.
Det jublades högt i LIF Lindesberg när Svenska Handbollslandslaget släppte de sexton namnen som kommer att få representera Sverige i Spanien i mitten av mars. Den orangeklädde kantspelaren, Benjamin Stolth, var ett av namnen som redovisades till U18-landslaget, vilket innebär att LIF-spelaren kommer att få göra sin landslagsdebut om bara en månad.
– Jag fyllde år dagen efter att truppen lades ut så det här blev en bra och tidig födelsedagspresent, berättar Benjamin Stolth.
Visa hela artikeln
Stor innebandyfest i arenan som gav glädje: ”Jätteroligt!” 
