Odling på schemat för elever på Björkhagaskolan

Med bidrag från Lona, Hopajola, Naturskyddsföreningen, Region Örebro län och SBB genomför Björkhagaskolan ett projekt som heter ”Blomstrande skolgård”. Med hjälp av naturpedagogen Lotta Sörman från Nora Naturskola involveras såväl elever, pedagoger som förvaltare i skolgårdsprojektet vars syfte är att öka kunskapen och engagemanget kring biologisk mångfald och pollinering.

– Vi började i våras med att göra en ritning över odlingslandet, så de har jobbat med skala bland annat. Sedan grävde vi och byggde en sarg, innan vi till sist satte ner våra frön och potatisar, berättar Lotta Sörman.

Sedan i våras har Lotta besökt årskurs tre på Björkhagaskolan en gång i veckan för att följa upp odlingsarbetet och lära eleverna om blommor, insekter, frön och pollinering. Allt eftersom har ett lummigt trädgårdsland på nästan 30 kvadratmeter vuxit fram där bland annat squash, potatis, krasse och vallmo har blommat i full prakt.

– Det är många som har gått förbi och sagt att vi har gjort så fint och undrat vad vi odlar för något, berättar Lotta glatt.

Under måndagens lektion pratar Lotta om pollinering och skillnaden mellan han- och honblommor, dessutom får eleverna prova att äta squashblommor.

– Den smakar jättegott! Som sallad nästan, säger Malek och gör tummen upp.

Sedan delar Lotta ut luppar till eleverna för att de ska kunna studera blommornas frön på riktigt nära håll, något som visar sig vara mycket intressant.

– Titta, fröna ser helt annorlunda ut, säger Amino och sträcker fram sin lupp.

När barnen kom tillbaka till skolan efter sommarlovet var det dags att skörda en del av sådden, något man gjorde under festliga former.

– Vi stekte potatisen tillsammans med några av kryddorna i en muurikka här ute på gården så att barnen fick smaka. Det var inte många av eleverna som visste att potatis faktiskt växer under jorden, berättar Sonia Norling som varit en av de drivande pedagogerna i projektet.

Odlingsarbetet fortsätter nu en stund till för eleverna, som nu börjat årskurs fyra. Lite längre fram tar dock yngre förmågor vid, då årskurs ett får styra odlingen under de kommande tre åren.

– När de här barnen började fyran hamnade de i andra änden av skolan, men ettorna har sina klassrum precis intill så det blir lite närmre för dem. Sedan är tanken att de ska sköta om detta i tills de i sin tur börjar fyran, säger Lotta och avslutar:
– Det bästa med det här är ju att se barnens engagemang och intresse, det är verkligen jätteroligt.