– Varför flyttar han till Lindesberg, när han älskar Florens? Svaret är att de ville bo för sig själva – på lagom avstånd från föräldrarna i Örebro. Det var en iakttagelse som väckte skratt i publiken, när Astrid Lindén på torsdagskvällen bjöd på en späckad litterär resa tillsammans med författaren Hjalmar Bergman på Lindesbergs bibliotek.
Du har säkert åkt Torphyttevägen, förbi det rosa huset vid Bottenån, där han och hans fru Stina bodde ett tag. De gifte sig 1908 och Hjalmar Bergman hade skrivit i ett brev till Stina: ”Ack, lilla vän, om vi ändå finge flytta till Linde i augusti”. Så blev det. Den 10 augusti flyttade de till Villa Nordomån.
– Vi vet inte så mycket mer än att det finns ett rosa hus, där Hjalmar och Stina Bergman bodde, sade Astrid Lindén. I det Hjalmar Bergman skriver finns det inte mycket till Lindesbergs-liv. De enda lindesbergare som nämns är hantverkare som Hjalmar irriterade sig på, eftersom de inte kom på tider han väntade sig.
Nej – Lindesberg blev inte någon lång eller lycklig tid för det nygifta paret Bergman. Från början hade Hjalmar vidlyftiga planer på eget jordbruk och de tittade på hus både i Frövi och vid Fåsjön. Men ganska snart blev livet svårt. Hjalmar Bergman led av både tandvärk och svartsjuka. Och det började bli ont om pengar. ”Den fattige får koka oxsvanssoppa på sin egen rumpa” skrev den bedrövade unge författaren. Till slut kunde han beskriva sin nya hemstad som:
– En håla som djävlar och människor benämner Lindesberg.
Men Bergslagen finns med i böcker av Hjalmar Bergman. Han hade när han var ung åkt med sin pappa bankdirektören på dennes affärsresor i Bergslagen och Lindesberg återkom ibland i det som Hjalmar Bergman skrev. Han var mycket produktiv – både som författare och som brevskrivare.
Men han var också en komplicerad person. Han led av en stark svartsjuka, som ledde till att hustrun Stina lät sig låsas in, när han tog sina promenader, eftersom hon annars skulle tvingas gå med eftersom han inte vågade lämna henne ensam. Hjalmar Bergman var också homosexuell och åkte till Berlin, där han gick runt på ”ynglingabarer” på 20-talet. Han dog där 1931. Stina Bergman överlevde honom med 45 år och hon försvarade hans författarskap och deras gemensamma liv under alla år. ”Ett väldigt märkligt äktenskap” sade Astrid Lindén.
Hjalmar Bergman lämnar också efter sig väldigt märkvärdigt författarskap. Markurells i Wadköping, Hans Nåds testamente, Farmor Vår Herre, Chefen Fru Ingeborg, Clownen Jack……Hjalmar Bergman är Örebros store litteräre son.Astrid Lindén har tillsammans med Clas Thor skrivit en bok om Örebros litterära historia. Med boken Författarna och staden som utgångspunkt berättade hon om Hjalmar Bergmans författarskap och hur hans tre städer Lindesberg, Örebro och Florens kan återfinnas i hans böcker.
– Hjalmar Bergman tar stor plats i boken. Trettio sidor. För mig blev det en hel sommar med Hjalmar. Under en period ”åt” jag Hjalmar och jag och Clas tillbringade t o m semestern genom att leta efter spår av Hjalmar Bergmans vistelser i Florens.
Astrid Lindén och Clas Thor gav för några år sedan ut boken I Linde och trakterna däromkring skrivs det mycket vackert – en litterär resa i Lindesbergstrakten.