Varje år rapporteras cirka 5 000 fall av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus från ambulanssjukvården i Sverige. För att kunna ge personen en chans att återkomma till livet bör hjärt-lungräddning påbörjas omgående och man ska försöka få tillgång till en hjärtstartare så fort som möjligt. Inom hemtjänsten och äldreomsorgen i Lindesbergs kommun har man dock varken hjärtstartare eller frekventa utbildningar inom hjärt-lungräddning, något som en källa inom verksamheten nu slår larm om.
– All personal på sjukhuset måste gå den utbildningen en gång om året, och får inte ens börja jobba innan de har gått den. Här har man på något sätt bedömt att det är bättre att personalen ringer 112 och får guidning, det gäller både de som inte har någon utbildning men även de som har gått och läst till undersköterska, jag tycker det är helt galet! säger personen som önskar vara anonym.
En person som får hjärt-lungräddning i väntan på ambulans har betydlig större chans att överleva. Om en strömstöt från hjärtstartare kan ges inom tre minuter har personen uppemot 70–80 procents chans att överleva, men för varje minut som går utan insatser minskar chansen till att överleva med 10 procent vid ett hjärtstopp.
Inom äldreomsorgen samt hemtjänsten i Lindesbergs kommun ges utbildning inom hjärt-lungräddning enbart till legitimerade sjuksköterskor, övrig personal uppmanas istället att ringa 112 och invänta guidning. Dock har utbildningen av sjuksköterskorna hamnat på efterkälken, och enligt LindeNytts källa är det många år sedan någon sådan hölls.
– All personal inom skola ska gå utbildning inom HLR, samma med kommunhusets personal, inom båda verksamheterna har de även hjärtstartare. Man tänker ju att vård- och omsorgspersonal är självklart att även de ska vara utbildade, men det är många år sedan de fick gå den. Vi har stridit för det här jättemycket, i början av året sades det att en sjuksköterska som är utbildad instruktör skulle hålla i utbildningen av de andra sjuksköterskorna men inget har hänt.
Enligt uppgiftslämnaren är det mer än fyra år sedan någon utbildning hölls, och man önskar att även den övriga personalen ska få ta del av kunskapen som faktiskt kan rädda liv.
– Vet folk att det är så här? För det förutsätter man ju att vårdpersonal har den utbildningen. En annan aspekt är ju är att det pratas om att höja statusen på de här jobben, men hur ser kommunledningen på statusen när man inte tycker de klarar det utan ska ringa 112 istället. 112 ringer man ju ändå, men om man gått utbildningen så har man gjort det där förut, du vet vart du ska sätta händerna till exempel, säger personen.
Jessica Öhlund, verksamhetschef inom vård och omsorg, ger sin förklaring på uppgifterna.
– Det är olika delar, vi för den här diskussion på samverkan, och vi ska inte använda hjärtstartare gentemot våra enskilda i hemtjänsten, för att det kan finnas sådan komplexa sjukdomar och man behöver kunna så mycket om just den enskilde som man kanske inte har koll på, så det finns olika anledningar till det. Däremot legitimerad personal ska ha den utbildningen.
Men här finns det legitimerad personal som vittnar om att de inte fått den utbildningen på många år?
– De ska få den, det finns en planering för det, men när den planeringen ligger vet jag inte. Men den diskussionen har varit uppe väldigt mycket på samverkan och vi håller på att se över möjligheterna till det, säger Jessica.
Samma utbildning och riktlinjer gäller även för personalen på kommunens äldreboenden, där de uppmanas att ringa 112 vid ett hjärtstopp. Varken hemtjänsten eller kommunens boenden är heller utrustade med hjärtstartare.
– Vi planerar att köpa in hjärtstartare på exempelvis Kärnan, och det finns en uppe på vårdcentralen på Grönboda som vi får låna när vi behöver, men det är för att använda på medarbetare, inte de äldre. Men vi har inga hjärtstartare på våra boenden, avslutar Öhlund.
Bildextra: Vårmönstringen 2026 i bilder 
Visa hela artikeln
