INSÄNDARE/DEBATT: 2020 har varit ett omtumlande år för oss alla. En ny sjukdom har svept över världen på ett sätt som ingen av oss kunnat tänka oss. I Sverige har nästan 6 000 människor avlidit, företag har gått omkull och människor har förlorat jobb och inkomster. Vårt samhälle har drabbats och satts på prov.
Och pandemin är inte över än. Vi kan bara hoppas att vi har lagt den svåraste tiden bakom oss. Men vi vet inte säkert. Pandemin måste vi fortfarande förhålla oss till.
När jag skriver detta vårdas bara enstaka patienter på länets sjukhus för covid-19. Det kan jämföras med hur det såg ut från mitten av april till i början av maj. Då vårdades mellan 70 och 80 patienter på våra tre sjukhus varje dag, varav ett drygt tjugotal intensivvårdades.
Hela organisationen har mobiliserats
När pandemin slog till mobiliserade Region Örebro län hela sin organisation. Alla verksamheter fick ställa om. Inom hälso- och sjukvården prioriterades covid-patienter, cancerpatienter och akut sjukvård. Planerad verksamhet fick skjutas upp. Likadant har det varit inom Folktandvården. Kollektivtrafiken har ställts inför stora prövningar och åtgärder har satts in för att undvika trängsel. Insatser för att stärka länets utveckling har inriktats på företagsstöd. Ökat stöd har också gått till kulturen.
Många av våra medarbetare har ställts inför helt nya arbetsuppgifter. De som arbetar i vården har behandlat en sjukdom som varit helt ny för dem. Enorma insatser har gjorts av många, och jag är stolt över att vara del av en organisation som visat på en sådan kraft och engagemang. Sammantaget har Region Örebro län lagt stora resurser för att hantera pandemin och visat sin styrka.
Omställning tillbaka till normala uppdrag
Vi är nu i september och blickar framåt. Just nu pågår en omställning tillbaka till vårt normala uppdrag med i vissa delar säkert en helt ny inriktning. Patienter som under pandemin har fått sin sjukvård eller tandvård uppskjuten ska nu få den vård de behöver. Det är ett omfattande åtagande i sig. Samtidigt måste vi ha kvar en planering för att kunna ställa om igen – om en andra våg av pandemin kommer. Det är en påfrestande situation. Vi måste också se till att vi i höstens arbete kan erbjuda en god arbetsmiljö. Det är en förutsättning för att vi ska klara hösten på ett bra sätt.
Det är mycket som vi inte vet om framtiden. Det råder en stor osäkerhet om förutsättningarna för ekonomi och sysselsättning de kommande åren. Ändå måste vi agera och ta beslut.
Hur mycket pengar coronapandemin kostat oss är i vissa sammanhang av underordnad betydelse. I andra sammanhang måste vi ändå räkna på våra resurser för att se hur vi ska hantera våra pengar inför framtiden.
Ökning av skattepengar avtar
Som offentlig aktör är vi beroende av skattepengar, och storleken på våra skatteintäkter beror till stor del på hur många som arbetar. De senaste decennierna har våra skatteintäkter ökat i en någorlunda jämn takt. Nu har vi en situation med en högre andel arbetslösa. Det betyder att vi under nästa år, 2021, inte längre kan räkna med en lika stor ökning av skatteintäkter som tidigare.
Samhällsutvecklingen innebär också såväl befolkningsförändringar som klimatomställning. Befolkningsutvecklingen gör att behovet av samhällelig service i form av äldreomsorg, hälso- och sjukvård, och kollektivtrafik, liksom barnomsorg och skolor, kommer att öka.
Tufft läge för politikerna för att åstadkomma en budget i balans
Våra politiker är nu mitt uppe i arbetet med budget för 2021 och plan för de kommande åren. Det är ett tufft läge. De samlade underskotten från 2019 låg på cirka 450 miljoner kronor, från främst hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och tandvården och ekonomin för 2020 är väldigt osäker.
Det här är ingen enkel ekvation att lösa. Förutsättningarna inför framtiden är osäkra. Våra politiker får inte heller lägga fram en budget som har mer kostnader än intäkter. Budgeten måste vara i balans. Kostnaderna för dagens konsumtion av välfärd får inte skjutas på framtida generationer.
Det finns också andra faktorer, förutom ekonomi, klimatomställning och befolkningsutvecklingen, som driver på förändringar av våra verksamheter. Utvecklingen inom medicinsk teknik och läkemedel driver på förändringstakten. Digitalisering och artificiell intelligens ger oss nya möjligheter som vi i dag inte helt kan överblicka.
Under det senaste halvåret har vi också gjort många lärdomar. Pandemin har drivit på en förändring med nya samverkansformer och arbetssätt som vi måste ta vara på.
Beredda på förändringar – men god vård och annan samhällsservice även i framtiden
Utan att på något sätt föregå den politiska processen så tror jag ändå att vi måste vara beredda på att det blir förändringar i Region Örebro läns utbud av vård och service.
Som boende i Sverige har vi förmånen att leva i ett av världens rikaste länder med en väl utvecklad välfärdssektor. Därför är jag övertygad om att Region Örebro län, med alla sina medarbetare, kommer att kunna erbjuda en god vård och annan samhällsservice också i framtiden, även om den kan komma att se något annorlunda ut.
Rickard Simonsson, regiondirektör, Region Örebro län