Lite tråkigt enligt de som gillar att leva farligt men helt enligt kyrkans dygder så har jag aldrig spelat på vågspel. Att jag inte ”bettar” är inte på grund av en rädsla för att förlora pengar eller för att synda, det faller mig helt enkelt inte i smaken. Jag får dock ibland förfrågningar angående kommande volleybollmatcher av vänner som spelar. För första gången på länge måste jag denna säsong ge dem det ohjälpsamma svaret ”jag har ingen aning”.
Nu kan jag inte regelrätt säga att jag är en gammal och vis man men jag kan, trots min ringa ålder, med säkerhet säga att saker aldrig blir som man förväntat sig. Jag tror även att den absoluta majoriteten av svenska volleybollintresserade kan hålla med mig. Speciellt de som håller på Hylte/Halmstad. På söndag ställs Hylte/Halmstad mot Sollentuna. För en månad sedan hade jag sagt, och sa på sätt och vis också, att Sollentuna hade kunnat stanna hemma och gett poängen till Hylte/Halmstad. Men när man nu tittar på serietabellen så behöver man ju inte ens vara volleybollkunnig för att se att Sollentuna ligger före Hylte/Halmstad. Nu är det visserligen så att Hylte/Halmstad haft oturen att möta både Engelholm och Örebro medan Sollentuna endast spelat mot ett av topplagen. Men utan om och men så talar tabellen för sig.
Ofta kommenterar jag kring hur den avgörande faktorn i Elitserien är vilket lag som har bäst svenska spelare. Men om årets serie fortsätter som den börjat så kanske jag kommer behöva tänka om. Eller kan det vara så att de spelare som ser bäst ut på papperet inte är de bästa när det väl kommer till kritan? Antalet landslagsspelare man har på sin spelklarlista kanske inte är helt avgörande om man inte kan få dem att spela effektiv volleyboll tillsammans.
Hylte/Halmstad kan stoltsera med Jonna Wasserfaller, Martina Svensson och Emma Mårtenssondotter från 2016:s landslagstrupp samt juniorlandslagsstjärnorna Stina Rix och Tilda Hellgren. Med Josephine Tegenfalk och Sofie Sjöberg så ställer Örebro upp med två blå-gula spelare tillsammans med Aida Rejzovic och Rebecca Andersson från landslagets bruttotrupp. Engelholm däremot har endast Fanny Andersson med meriter från landslaget 2016 och då från bruttotruppen. Om min hypotes stämmer, att det är de svenska spelarna i truppen som avgör nivån på laget, så måste man ställa sig frågan hur Örebro kan slå Hylte/Halmstad och framför allt hur de båda kan åka på torsk mot Engelholm.
Det blir liksom svårt att förutspå resultat när ens teorier faller. Som säsongen börjat för Hylte/Halmstad så kan jag inte låta bli att dra paralleller till Katrineholms sista år i Elitserien. Inför säsongen så såg allt så otroligt bra ut på papperet, med en startsexa full av internationell erfarenhet, men ändå var man aldrig ens nära. Jag menar inte att Katrineholm gjorde en bottensäsong, man tog sig ändå till semifinal, men allt annat än finalspel var under förväntningar. Vi får se om Hylte/Halmstad kan komma igång lite under söndagens match mot Sollentuna eller om vi kommer få se ett Hylte/Halmstad som aldrig riktigt kan slå ut sina vingar och nå molnen utan som kommer stå och fladdra på marken hela säsongen.